Veckans ämne hos Lyran är omläsningar, och det får mig att minnas en bok som fanns hos min mormor och som jag läste om många gånger när jag var där. Den hette Emil och detektiverna och handlade om en pojke som blev bestulen på tåget. Han fick hjälp av ett pojkgäng och de lyckades få fatt i tjuven. Jag tyckte att det var så himla smart hur de kunde bevisa att det faktiskt var Emils pengar tjuven hade, för det fanns nämligen små hål efter nålar i sedlarna.
Mina Modesty Blaise-album har jag läst om och om och om igen. Det är den perfekta slappna-av-efter-en-jobbig-vecka-läsningen, en timme med Modesty & Willie och ett glas vin så får man nya krafter. Samma funktion fyller även Kamratfesten av Dorothy Sayers, liksom Lord Peters smekmånad. I den senare räcker det att läsa början med änkehertiginnan Honoria Lucastas dagboksutdrag, åh, så underbart!
Men jag ska väl variera mig och inte tjata om samma hela tiden…
Som trea väljer jag då Cynthia Voights Tillerman-serie, som jag läste om häromåret. Den börjar med Homecoming/Den långa vägen hem. Fyra syskon blir övergivna i bilen av sin psykiskt sjuka mor. Den enda släkting de vet att de har är mormor, och äldsta barnet Dicey bestämmer att de ska börja gå till henne. Mil efter mil efter mil, utan att veta om hon kommer att ta emot dem. Den är väldigt bra. Jag läste böckerna första gången när dottern var i slukaråldern och lånade hem dem från bibblan. Jag har nämnt också Jeff i den tredje boken tidigare, en vän till syskonen som får sin egen bok.
———————————
Läs även andra bloggares åsikter om Tematrio, Cynthia Voight, Tillerman-serien, Modesty Blaise, Dorothy Sayers, Lord Peters smekmånad, Kamratfesten, Emil och detektiverna
Tematrio – omläsningar
maj 11, 2009 av snowflake
Modesty Blaise har jag inte läst sedan tonåren, det vore kul att läsa dem igen.
Modesty är alltid rätt. 🙂
Jag kan läsa Doktor Glas och american Psycho.. om och om igen.. 🙂
Tillerman-serien hade jag alldeles glömt. Hur många böcker är det. Jag minns bara med säkerhet att jag läste den första men har ett vagt minne av att ha läst åtminstone en till.
Dagboksanteckningarna är helt underbara i Lord Peters smekmånad. Är det någon karaktär som jag skulle vilja träffa så är det Lord Peters mamma. 🙂 Hmm…om du läser detta Lyran så kan det ju vara ett förslag på en tematrio, vilken litterär figur man skulle vilja träffa.
Tillermanserien läste jag ockå, fast jag egentligen var ”för gammal” när jag upptäckte dem. Det finns böcker som jag hade velat läsa i elvaårsåldern, men som då inte fanns utgivna (eller ens skrivna).
Har faktiskt hela (tror jag) bokserien om Modesty och Willie, däremot så har jag nästan inga seriealbum utan bara gamla Agent X9 där de finns med. Men det var väldigt länge sedan jag läste dem, de ligger i källaren i väntan på större lägenhet och bibliotek. 🙂
L.
Vad bra, då kompenserar du för att jag inte läst nån av dem…
Arina
Det är sju allt som allt. Fem handlar om syskonen Tillerman, och två har ett par av deras vänner i fokus, Jeff och Mina som dansar balett.
Klotho
Änkehertiginnan är ju helt underbar i sin vimsiga skarpsynthet, jag vill också träffa henne!
Fördelen med läsande barn är att man får hem nya upptäkter. Jag tror det finns mycket bra ungdomslitteratur nuförtiden, Joyce Carol Oates har skrivit en som heter Stor i käften som jag gillade.
Angående Modesty så har det dykt upp en sommarvikarie på jobbet som genast kände igen Modesty på min kaffekopp, så vi har nördat ihop.
Hm, jag kanske ska ta kort på min MB-collection och lägga ut på bloggen…?
Cynthia Voigts Tillermanböcker höll på att kvala in på min lista med!
Lilla O
Värda att läsas – och läsas om!
Tycker jag låter som en utmärkt idé! Fram med kameran!
klotho
Sagt och gjort!