Ännu ett poddtips: A tiny sense of accomplishment

Gamla favoriten Sherman Alexie som jag läst mycket av har en jättebra podd ihop med sin kompis och kollega Jess Walter. A tiny sense of accomplishment heter den, och du kan läsa mer här.
En underbar mix av uppläsning av vad de skrivit, bakom kulisserna i författarvardagen, basket och intervjuer med folk de gillar. Allt från för mig helt okända till skådespelarikonen Molly Ringwald, som både sjunger och skriver numera. Och så får jag veta varför Radioactive love song, boken jag beställde, aldrig kom utan blev ”definitivt slut”. Alexie drabbades av skrivkramp efter sin stora succé och skrev den aldrig färdig. Men han läser ett avsnitt i podden.
Mycket känslor och skratt.
—————————————

Read Full Post »

Ur fyndlådan: Alexie, Palm och Uri

För en tjuga styck fann jag dessa böcker i en stor låda på bokhandeln jag egentligen slutat handla på för att personalen är så… ointresserad.

Sherman Alexie är en underbar författare som är oförskämt okänd, det är obegripligt. Han fick en hit med Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian men annars har jag bara sett denna novellsamling, Rödskinn, på svenska. Den har jag redan, men jag köpte alltså en till för att kunna ge bort.
Corliss från en av novellerna i Rödskinn finns ständigt med mig. ”Hon hade aldrig mött en mänsklig varelse som var intressantare än en bra bok.”
Jag har bloggat om andra böcker av Sherman Alexie: Flight, War dances och The Lone ranger and Tonto fistfight in heaven. Alexie finns på twitter också.

Anna-Karin Palm har jag inte läst på 20 år så det kan väl vara dags, och Helene Uri är en norska som jag läste en bok av häromåret, Den rättfärdige.
———————-
Läs även andra bloggares åsikter om bokinköp, Sherman Alexie, Helene Uri, Anna-Karin Palm

Read Full Post »

Han var argare när han var ung, Sherman Alexie

The Lone Ranger and Tonto Fistfight in Heaven är Sherman Alexies första novellsamling, och jag tror hans andra utgivna bok efter debuten med en diktsamling. Det finns ett fint förord av honom själv i den här utgåvan, där han berättar hur en redaktör fattade tycke för bilden på framsidan av poesisamlingen (utgiven av ett pytteförlag), grep den ur högen med alla recensionsex och gav den till en recenscent som sen blev eld och lågor och utropade Sherman Alexie till en av de starkaste och viktigaste rösterna i amerikansk nutidslitteratur. I New York Review of Books, dessutom.
Han är argare i den här boken, lite mer oslipad och råare även om det magiska språket finns redan här. Ämnena är desamma: alkoholism, basket, dans, diabetes, fäder, hunger, kärlek. Hjärtskärande berättelser och händelser i framför allt Victors, Thomas Builds-the-Fire’s och Juniors liv. Personerna återkommer i olika konstellationer, andra sammanhang, ibland i andra tider. Alla tider existerar samtidigt. Wounded knee och general Custer är självklara referenser. Andra får jag slå upp, som fry bread .
På slutet är två nyare noveller inlagda, i den här upplagan. Där får jag veta om Junior Polatkins eget barn.

Read Full Post »

Älskar älskar älskar Sherman Alexie

Why do poets think
They can change the world
The only life I can save
Is my own.

Sherman Alexie skriver vackert, sorgligt, dråpligt. Intensivt. Han hämtar från sitt liv, sin uppväxt, erfarenheterna av att vara indian (Alexie är Spokane). Typiskt för indianer är att utväxla snuskiga skämt, har Sherman Alexie berättat i intervjuer.
I War dances samlas dikter, noveller, korta texter. Ofta handlar det om män och deras relationer till sina fäder. En man som plötsligt blir döv på ena örat och måste in på sjukhus minns när hans egen far låg och dog, av alkoholism och diabetes. En typisk indiansk pappa-död, konstaterar han krasst. Men också: ”I would always feel closest to the man who had most disappointed me.”
En annan novell handlar om senatorsonen, som ger sig ut på en blodig gay-bashing och slår ner sin barndoms bästa vän, utan att känna igen honom. Är hans fars politiska karriär över nu?
Öppningsnovellen handlar om en man som slår ihjäl en inbrottstjuv med sin sons leksaksbaseballträ. Det blev så. Alexie berättar hur och varför, men han levererar inga svar på vad som är rätt eller fel. Och hur skulle han kunna göra det? Istället låter han en annan pappa citera F Scott Fitzgerald: ”The test of a first-rate intelligence is the ability to hold two opposing ideas in mind at the same time and still retain the ability to function”.*
Boken tar slut alldeles för fort. Den får ligga kvar vid sängen, dels för att den är så underbart vackert blå, dels för att jag ska kunna läsa om dikterna. Nån gång vill jag höra Sherman Alexie läsa sina dikter, han gör det ofta och samlar stora skaror runtom i USA.
War dances vann årets Pen/Faulknerpris. De röda skorna på omslaget är från en novell där berättaren möter en vacker kvinna på en flygplats. Sen möter han henne igen, på en annan flygplats. (jag älskar flygplatser.)

*Tyvärr är inte citatet ur Gatsby.

Read Full Post »

Is it a book? Is it a movie?

Jag blev ju så glad när — som jag trodde — jag fick fatt i filmen Smoke signals. Tyvärr var det ingen film, utan pjäsen som Sherman Alexie skrivit. I bokform alltså. Jaha.
Carrie (prinsessan Leia) Fishers Postcards from the Edge är moochad, den finns förvisso som film men det var boken jag ville åt. Jag läser hennes blogg ibland och följer henne på twitter. Det var väldigt fina frimärken på paketet också.

—————————
Läs även andra bloggares åsikter om Carrie Fisher, Sherman Alexie, frimärken, bookmooch

Read Full Post »

Sherman Alexie-längt

Detta är en film på en pjäs av min käre Sherman Alexie. Ett inlägg hos Ylvas läsdagbok utlöste ett starkt Alexiebehov just nu. Jag har hans senaste bok, War dances, som jag tänkt spara till i sommar, men nu vet jag inte om det går…
Filmen Smoke signals hade utgått ur sortimentet när jag kollade sist för nåt år sen. MEN: nu fanns den plötsligt hos cdon.com! HURRA!
———————-
Läs även andra bloggares åsikter om Sherman Alexie, Smoke signals, film

Read Full Post »

Mejl från adlibris

Hej!
Följande bok som du har bett oss bevaka har fått ny lagerstatus:
ISBN Titel Status
0316013706 ALEXIE, SHERMAN:RADIOACTIVE LOVE SONG Definitivt slut

*suck*
———————-
Läs även andra bloggares åsikter om Sherman Alexie, Radioactive love song

Read Full Post »

Tematrio – USA

1. Hon skriver och skriver i en rasande fart. Hon skriver om människor och deras relationer, kärlek och våld. Läser man alla hennes böcker vet man nog det mesta om dagens USA och amerikanerna. (Men finns det nån som läst alla?) Jag pratar förstås om Joyce Carol Oates, och henne ska jag höra imorgon på Kulturhuset.
2. American Wife av Curtis Sittenfeld. Laura Bushs fiktiva självbiografi och en av årets stora läsupplevelser. Omskriven här och här.
3. Sherman Alexie. Jag har skrivit om honom förut, här här och här. Ni som inte läst honom: Gör det. Eller kolla här:
http://www.kcts9.org/programs/productions/conversations/archive#alexie

Bubblare: The Plot against America av Philip Roth. Grabbade denna bok, vald på omslaget, i en flygplatshall. Det visade sig vara en riktig lyckträff. I ett alternativt USA är Charles Lindbergh president, med nazistsympatier. Det fiktiva berättarjaget är en judisk pojke (man) som berättar sin familjehistoria. strong>I Amerika av Susan Sontag. En polsk skådespelerska och hennes vänner utvandrar i slutet av 1870-taket för att starta ett utopisk samhälle i Kalifornien.

Och det är som vanligt Lyran som hittat på Tematrion.
———————–
Läs även andra bloggares åsikter om Tematrio, Joyce Carol Oates, Curtis Sittenfeld, American wife, Sherman Alexie, Philip Roth, Susan Sontag

Read Full Post »

Sherman Alexie gör det igen

Zits är en föräldralös tonåring, halvt indian och halvt vit, med ansiktet och ryggen täckt av svår akne. Ingen älskar honom. Han har bott i ett tjugotal fosterhem, åkt i ungdomsfängelse ett antal gånger, och den senaste gången träffade han där Justice, en vit kille som uppmanar honom att begå ett våldsbrott. När Zits gör det, händer något mycket märkligt.
Sherman Alexie skriver om en ny variant av shapeshifting, och tidsresor, där vi som läsare får glimtar och utdrag ur människors öden genom den amerikanska historien: indianer och vita om vartannat. Amerikanskan har ett så bra begrepp: ”defining moments”. Säger vi ”livsavgörande ögonblick” på svenska? De där händelserna, stunderna, när vi gör de val som definierar vilken sorts människa vi är.
Sherman Alexies ”Flight” får mig att skratta och gråta om vartannat, en bok som är gripande och tröstlös och hoppfull och vacker och sann i sin mänsklighet. Magisk. Läs den.

Read Full Post »

Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian

Mm, Sherman Alexie kan minsann skriva ungdomsböcker också. På ett sånt där hjärtknipande sorgligt och direkt sätt, men med massor av humor och dråpligheter som gör att man orkar med allt bedrövligt som händer Junior, reservatets spinkigaste och mest mobbade indianpojke. Han har för stort huvud, glasögon, och en del andra attribut som inte är särskilt gångbara bland de andra ungarna. Han får ofta stryk. Han har en enda vän, Rowdy.
En dag upptäcker Junior att hans mamma skrivit sitt namn i den ”nya” skolboken. Alltså när mamman var ung flicka. Han blir så rasande över hur fattig och dålig skolan är, att han av misstag kastar boken i huvudet på läraren. Katastrof, men katastrofen leder till något gott. Läraren uppmuntrar honom att ge sig av från reservatet, för här har han ingen chans. Och det gör Junior.
På fina vita skolan blir han inte precis mer populär, och på reservatet betraktar de honom som en svikare. Klämd däremellan, och övergiven av Rowdy, försöker Junior överleva. Framför allt genom basketen, som han är bra i. Men så möts lagen från den nya och den gamla skolan…
Sherman Alexie beskriver suveränt känslan av att vara en svikare, att inte höra till, att vilja något mer men samtidigt aldrig kunna passa in. Just skildringarna av basketmatcherna gör nästan ont att läsa, så bra är det. På Alexies hemsida står att han fått priser för ”Den absolut sanna historien…” och det förvånar mig inte ett dugg.
En sak till, den innehåller en massa teckningar också. Både teckningarna och berättarstilen påminner mig om Gummi-Tarzan av Ole Lund Kirkegaard.
————
Läs även andra bloggares åsikter om Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian, Sherman Alexie, böcker, teckningar, Gummi-Tarzan, Ole Lund Kirkegaard, basket, reservat

Read Full Post »

Veckans citat – Corliss

”Hon hade aldrig mött en mänsklig varelse som var intressantare än en bra bok.”

Om Corliss, i Sherman Alexies ”Rödskinn”.

Read Full Post »