Krimalfabetet Ä och Ö

Krimalfabetet avslutas med Ö. Jag har missat Ä, så jag kör en fuskkombo.
Älskade Poona av Karin Fossum är en jättebra bok, men jag blev så ledsen av den att jag slutade läsa Karin Fossum. Kunde inte Poona ha fått leva?
Änglarösten av Arnaldur Indridason. Han varierar lite, men den här har jag för mig var en av de bättre.
Ö-morden av Gretelise Holm var däremot inte bra. Jag har provat två av Holm, och ingen av dem var bra.
———————
Läs även andra bloggares åsikter om krimalfabetet, deckare, Arnaldur Indridason, Gretelise Holm, Karin Fossum

Read Full Post »

Krimalfabetet — Å

Nu erkänner till och med Paperback Lover att det börjar bli svårt… Jag kör en Åsa-trio.

Åsa Larsson: En av landets absolut bästa deckarförfattare. Debuterade med Solstorm. Hennes hjälte heter Rebecka Martinsson och är en utbränd Stockholmsadvokat som reser hem till Kiruna-bygden när hennes gamla barndomsvän hamnat i en riktig soppa, som inkluderar mord och en hårt styrd kristen sekt. Gåtan är bra, och jag älskar miljöskildringarna med farmor som pratade finska och rullade egna cigaretter med remsor rivna ur tidningen. (Norrbottens-kuriren?) Dessutom Sivving, som bor i pannrummet. Jag tänker mig honom i Helly-Hansen och långkalsonger.
Larsson verkar inte ha nån hemsida, jag tror att hon hatar internet.

Åsa Nilsonne: Hon är också riktigt bra. Hjälten heter Monika Pedersen och har en knepig bakgrund, med en psyksjuk mamma som hon såg bli påkörd, och en mormor inom storpolitiken. Boken som handlar om detta, och om Etiopien, är väldigt bra och heter Bakom ljuset, men den är inte den första så ska man läsa i ordning så börja inte där. Åsa Nilsonne bloggar här.
Den senaste boken jag läste av henne handlade om våld mot flickor och kvinnor, där Nilsonne tog väldigt tydlig ställning, mot förstås. Samtidigt var hon då en av dem som hade Unni Drougges gamla ex som förläggare, alltså han som Drougge skrivit om och berättat om hur hon blev misshandlad. Det där kändes jobbigt och jag fick inte ihop det moraliskt. Eftersom jag tror att Drougge talar sanning, alltså.

Åsa Schwartz: Hon har skrivit en bok som heter Och fjättra Lilith i bojor som handlar om ockultism, ritualmord, 1800-talets Stockholm och nutidens it-bransch. Jag blev lite besviken på den, men minns inte vad jag hakade upp mig på. Kanske utvecklas Schwartz åt rätt håll, hon har i alla fall skrivit en till om samma student, Lena. Schwartz har en hemsida med musik.
———————————
Läs även andra bloggares åsikter om Krimalfabetet, Åsa Larsson, Åsa Nilsonne, Åsa Schwartz, deckare, Kiruna, ockultism, våld mot kvinnor, Unni Drougge

Read Full Post »

Krimalfabetet — Z

Paperback Lover är framma vid Z.
Författare: I Detective agency, Women rewriting the hard-boiled tradition, berättas om en kanadensisk författare som heter Eve Zaremba, som jag gärna skulle vilja läsa. Hon var den första som hade en lesbisk hjältinna, Helen Keremos. Året var 1978. ”So I wanted to write mysterys about a dyke Private Eye. Period. No overt political messages — lesbian, feminist or otherwise. Just a middle-aged lesbian matter-of-factly going about her job as a PI. Of course, that simple ambition has turned out problematic.”
Bok/berättelse: I antologin All världens detektivhistorier finns Voltaires Zadig — en orientalisk berättelse. Det handlar om en man som drar slutsatser utifrån vad han ser, på Sherlock Holmes vis men mycket tidigare alltså. Spänningsfaktorn är ungefär noll, men det är listigt.

Read Full Post »

Krimalfabetet: Y

Paperback Lover är framme vid Y.
En författare: Jag skulle gärna vilja läsa den isländska författaren Yrsa Sigurðardóttir (se bild). Jag hoppas att hon är bra, för jag har gett bort en bok med henne. Men sen har jag inte hört nåt…
En bok: Yttersta domen av P D James. En klassisk James med Adam Dalgliesh. Platsen är prästseminariet St Anselm på Norsjökusten. Jag älskar hur hon kan variera sina instängda, slutna miljöer! Som sagt, nästa sommar blir en P D James-sommar.
——————–
Läs även andra bloggares åsikter om Yrsa Sigurðardóttir, P D James, krimalfabetet, deckare, Adam Dalgliesh

Read Full Post »

Krimalfabetet: W

Författare: Här måste jag återanvända Gillian White, men det är hon värd.
Bok: (The) Woman detective, gender & genre, av Kathleen Gregory Klein var en av de roliga och matnyttiga böckerna jag läste när jag skrev uppsats för några år sen. En faktabok alltså, om utvecklingen från ung äventyrslysten kvinna som lägger näsan i blöt och råkar ut för farligheert, till hårdkokta privatdeckare som Kinsey Millhone och V I Warschawski. Den senare passar ju ypperligt in här!
Bok jag vill läsa: Jag säger Wednesday’s Child av Peter Robinson, som jag läser om hos Paperback Lover som också håller i Krimalfabetet.
———————–
Läs även andra bloggares åsikter om The Woman Detective, Katherine Gregory Klein, krimalfabetet, deckare

Read Full Post »

Krimalfabetet — V

Paperback Lover som håller i Krimalfabetet är idag framme vid V.

Författare: Jag har en av-och-på-relation med Val McDermid. Ibland tycker jag att hon är så bra att man nästan svimmar, som i de två första böckerna om Carol Jordan och Tony Hill*: Sjöjungfrun sjöng sin sång och Under ingrodda ärr, och i den fristående Dödsdomen. Och sen ibland blir det bara platt fall, som i The Last temptation (tredje Jordan/Hill-boken). Val McDermid skriver också en lättare serie, om privatdeckaren Kate Brannigan. Där är det mer enkelspårigt, mer pulp, men då vet man ju vad man får så det gör inget tycker jag. McDermid hör till de skotska deckarförfattare man bör läsa. Här grälar hon med Ian Rankin.

*Ni kanske känner igen namnen från tv-serien Mord i sinnet/Wire in the Blood. Den är jag inte heller förtjust i; för mycket splatter och för många ”gå ensam ut i natten för att undersöka konstiga ljud precis där man vet att en seriemördare går lös — nejmen hoppsan, nu dog jag”.

Bok: Vinterdrottningen av Boris Akunin är den första i en serie om Erast Fandorin, som på baksidan kallas gentlemannadetektiv. Miljön är Ryssland i slutet av 1800-talet, med droskor och fotogenlyktor. Jag minns inte mycket, men har för mig att jag tyckte den var rätt kul att läsa.
——————————
Läs även andra bloggares åsikter om Boris Akunin, Vinterdrottningen, Val McDermid, Wire in the blood, Under ingrodda ärr, Kate Brannigan

Read Full Post »

Krimalfabetet: U

Krimalfabetet är verkligen inte lätt denna vecka. Som tur är har jag läst en av dem Paperback Lover skriver om, så jag snor från henne.
Författare: Gösta Unefäldt. Jag läste Polisen som vägrade svara, Polisen som vägrade ge upp, och Polisen som vägrade ta semester i tät följd nån gång på 80-talet. Jag minns böckerna som bra, undrar varför jag inte läste fler sen?
Bok: Här måste fuskas lite… (An) Unsuitable Job for a Woman var den första jag läste av P D James, fast på svenska. (Ett opassande jobb för en kvinna.) Huvudpersonen heter Cordelia Gray och hennes privatdetektivkollega tar livet av sig och testamenterar firman till henne. Nästa sommar ska jag ha en P D James-sommar.
—————-
Läs även andra bloggares åsikter om Krimalfabetet, P D James, Gösta Unefäldt, deckare

Read Full Post »

krimalfabetet: T

Författare på T: Tony Hillerman som jag nämnt tidigare slog igenom internationellt med Talande guden/Talking God. Den börjar med att en forskare får sina förfäders gamla benknotor i ett paket. En protest mot att hennes forskning kränker indianernas gravfrid. Joe Leaphorn och Jim Chee vid navajopolisen utreder.
Bok på T: Tokyo av Mo Hayder är en ruggig historia om en psykiskt obalanserad ung kvinna, Grey, som beger sig till Tokyo på jakt efter en film som ska skildra massakern i Nanking. Grey tar jobb som värdinna på en nattklubb och träffar där rullstolsbundne yakuzabossen Ancient, som sägs leva på ett märkligt elixir. Läskig och bra. Läskig på ett sätt man står ut med, hennes Trädens tystnad däremot är faktiskt för mycket.
Bok jag vill läsa: To love and be wise (1950) av Josephine Tey skulle jag gärna vilja läsa. Skön som synden heter den på svenska.
Krimalfabetet hittar du hos Paperback Lover.

Read Full Post »

Krimalfabetet — S

Paperback Lover har kommit till bokstaven s.
En bok: Förlåt att jag tjatar, men det är så att Stenarna skola ropa av Ruth Rendell är en av de absolut bästa deckarna jag läst. Eunice Parchmans skamliga hemlighet är att hon varken kan läsa eller skriva. Hon försörjer sig på lite utpressning i blygsam skala. Så tar hon tjänst som hembiträde i den mycket kulturella och intellektuella familjen Coverdale. Eunice blir också god vän med en före detta prostituerad, numera frälst kvinna vid namn Joan. Läs boken, säger jag bara. (Strunta i den där franska filmen där Eunice och hennes prilliga kompis är unga, smala och vackra.)

En författare: Stephen Booth. Jag har vacklat lite fram och åter om huruvida jag gillar honom eller ej, men jag tror att jag bestämt mig för att gilla honom. Booths polispar heter Ben Cooper (lokal, lite lantlig, snäll) och Diane Fry (kylig, ambitiös, otålig). Debuten heter Svarta hunden, vilket jag tycker är ett mycket bra namn. Var det Churchill som var först med att kalla sina depressioner för ”The Black Dog”? Manic Street Preachers har en låt om det också.

———————-
Läs även andra bloggares åsikter om Krimalfabetet, deckare, musik, Manic Street Preachers, Black dog, Winston Churscill, Svarta hunden, Stephen Booth, Ruth Rendell
——————————–

Read Full Post »

Krimalfabetet — R

Författare:Att välja författare på R är mycket lätt: Ruth Rendell står i en klass för sig. Hon är alltid bra; oavsett om hon skriver sina psykologiska thrillers under pseudonymen Barbara Vine, sina traditionella polisromaner om kommissarie Wexford, eller sina fristående kriminalromaner. Rendells Stenarna skola ropa är troligen den bästa roman om ett brott som någonsin skrivits.
Bok:Reggie Nadelsons Rött spår var den andra av henne jag läste. Jag gillade.
Bok jag blev lite besviken på: Räven av Michael Connelly som jag tyckte så här om.
Krimalfabetet hittar du hos Paperback Lover.
———————-
Läs även andra bloggares åsikter om Krimalfabetet, Ruth Rendell, Reggie Nadelson, Michael Connelly, Stenarna skola ropa

Read Full Post »

Krimalfabetet — Q

Paperback Lover hoppar inte över nån bokstav bara för att det är svårt!
Författare på Q: Ellery Queen. Pusseldeckare, ibland med bisarra inslag. En av Ellery Queens böcker var den allra första där jag förstod hur det hängde ihop i ett tidigt skede, gissade rätt på mördaren av rätt anledning alltså. Kan det ha varit Katt med många svansar?
Sen kommer jag inte på en endaste bok, men vill passa på att uppmärksamma en litterär person. I Femböckerna av Enid Blyton så heter Georges pappa Quentin. Han är sträng och barnen är lite rädda för honom, men som tur är så är han frånvarande för det mesta eftersom han är vetenskapsman och jobbar hårt och är tankspridd. Och eftersom Fem-barnen löser brott och ibland behöver Quentins hjälp så kan han få vara med här.
———————–
Läs även andra bloggares åsikter om krimalfabetet, Ellery Queen, Enid Blyton, Quentin

Read Full Post »

Krimalfabetet — P

En författare: P D James. Jag tycker så mycket om henne, hon förvaltar arvet efter Sayers och Christie på ett så bra sätt och bygger ut sina karaktärer ordentligt. Mer ”klassisk” än till exempel Ruth Rendell, även om nutiden tränger in hos James numera också ibland. (Har man som jag även läst hennes memoarer så vet man att hon inte är så förtjust i nutiden…) Hjälten heter Adam Dalgliesh, kommissarie och poet. Ofta finns det en begränsad krets av misstänka, och en dramatisk upplösning.
En författare till: Jag måste få fuska lite för jag vill berätta om Abigail Padgett . Det spännande med Padgett är att hon har en manodepressiv hjältinna, Bo Bradley, som är nån sorts socialarbetare på en barnbyrå. I en av böckerna jag läste för kanske tio år sen använder Bradley sin sjukdom för att lösa brottet, hon slutar ta lithium för att komma i en manisk fas så att hon ska orka följa ett spår. Jag läste nyligen om hennes Satan har fem fingrar, som har ett mycket otäckt brott där en liten flicka blir våldtagen och så söndertrasad att hennes liv inte kan räddas. Flickans mamma och hennes nye man ingår i ett sällskap som tror på kontakter med yttre rymden, och därifrån är steget inte långt till att tro att de är satanister. Enligt medierna, enligt Bos chef, men inte enligt Bo.
En bok: PM för en VD av Rex Stout, nyligen inhandlad på loppis. Det är Nero Wolfe, orkidésamlare och gourmétsom aldrig lämnar huset som är hjärnan, och den anställde Archie Goodwin som är fötterna. (Lite hjärna också.) Just den här var inte en av de bättre, tyvärr.
En bok till jag vill läsa: Patienten av P D James förstås! Har den kommit på pocket än?
Krimalfabetet hittas hos Paperbacklover.

Read Full Post »

Krimalfabetet — O

En författare: Olen Steinhauer har skrivit Suckarnas bro som utspelar sig i ett fiktivt öststatsland, Everland, 1948. En ung polisman utreder ett mord men kommer på kant med det styrande partiet.
En bok:Oskuld och arsenik av Dorothy Sayers. Harriet Vane står åtalad för mordet på sin älskare. I juryn sitter miss Climpson, som inte tror att hon gjorde det, och är tillräckligt envis för att hålla på sin uppfattning även när den går tvärtemot alla andras. Lord Peter Wimsey tar sig an fallet. Och miss Climpson har en ganska stor roll i den här boken, hon skickas ut på efterforskningar i en by. Jag gillar miss Climpson.
En bok jag gärna skulle vilja hitta igen: Oskulden bedrar av Josephine Tey. En stackars jäntunge har hållits fången hos två märkliga och elaka kvinnor i ett ensligt beläget hus. Flickan berättar den mest genomtänkta och detaljrika historia om hur allt har gått till. Tidningarnas skriver upprörda artiklar, lynchstämningen byggs upp mot kvinnorna i huset. Sagda märkliga kvinnor anlitar en småstadadvokat och förstör friden och sinnesjämvikten i hans inrutade liv helt och hållet… Jag vill läsa om den!
Reglerna hittar du hos Paperbacklover.

Read Full Post »

Krimalfabetet — N

Paperback Lover är framme vid N och det är jag också.
Författare på N: Ngaio Marsh såklart, som jag nyligen återupptäckt. Brukar räknas till de brittiska deckardrottningarnas skara, trots att hon är nyzeeländska. Jag uttalar troligtvis hennes namn helt fel, men visst är det unikt? Omskriven här och här.
Bok på N: När jorden rämnar av Reggie Nadelson. Så här tyckte jag om den. Nu i efterskott känner jag att jag gärna vill läsa fler av Nadelson. Jag gillar det där New Yorkska, och det judiska.
————————-
Läs även andra bloggares åsikter om Krimalfabetet, deckare, Ngaio Marsh, Reggie Nadelson

Read Full Post »

Krimalfabetet – M

En bok på M: Mord lilla mor av Craig Rice. Jag hittade nyligen igen den och har skrivit lite här. Det är Craig Rice på bilden, hon blev bara 49 år.
En författare på M: Det måste nog bli Michael Connelly. Jag tror att jag läst alla böckerna om Hieronymos Bosch, alkoholiserad bråkstake som biter sig fast tills han löst brotten, och jag gillar även de som handlar om Terry McCaleb. Till exempel Blodspår, där Terry fått ett transplanterat hjärta av en mördad kvinna. Hennes syster söker upp honom och vill att han ska utreda mordet. Connelly är väldigt bra på att skapa personer som känns trovärdiga och som man bryr sig om. Som Rachel Walling, FBI:are, som förekommer i Poeten och uppföljaren Fällan. Och så gillar jag när personerna möts i nån bok här och där: Harry och Rachel, och Harry och Terry. Tyvärr har jag läst alla Connellys böcker huller om buller, det rekommenderas inte. I den senaste (?) går Connelly lite på tomgång, tyvärr, hoppas han hämtar upp sig.
En bok på M som jag vill läsa:Med mord på menyn som jag hittade på Myrorna. Har börjat, och det är väldigt mycket mat och lite kriminalgåta hittills, men smått trivsamt ändå.
Paperback Lover håller i Krimalfabetet.
——————-
Läs även andra bloggares åsikter om Krimalfabetet, deckare, Michael Connelly, Craig Rice

Read Full Post »