And chaos died

När science fiction-suget slår till på allvar är det bara att ge efter. Jag tänkte mig att denna korta lilla bok skulle vara… ja, vad tänkte jag egentligen? Inte att den skulle vara så här svår i alla fall.
Joanna Russ är (var) en rasande intelligent författare, och jag känner mig återigen lite för dum för att begripa allt, jag ser att storheten finns där men den är hela tiden lite utom räckhåll. Frustrerande!
Ämnet: människor i en dystopisk framtid som kommunicerar helt och hållet mentalt.
Jag vet redan att jag vill läsa om den, då i mer alert tillstånd och helst dagtid i en eller två sittningar. Då tror jag att jag skulle gripas och flytta in i Jai Vedhs medvetande.
————————
Läs även andra bloggares åsikter om Joanna Russ, And chaos died, science fiction, mental kommunikation, tankeläsning, medvetande

Read Full Post »

Bokköp på Pilgatan

Broocolisoppa, nybakt bröd och trevligt sällskap på Bokkafé Pilgatan i Umeå. Jag satt på Pija Lindenbaums stol, hon med Else-Marie och småpapporna som mina barn tyckte om när de var små. (Alla stolar har ett författarnamn, de har väl donerat pengar kan jag tro.)
Och så köpte jag två böcker på bokhandeln Mingus intill. Ägaren håller egentligen alltför höga priser för min smak, jag brukar sällan handla där. Men nu prutade jag ner dem lite. Doris Lessing-samlingen saknade denna sena roman, som jag lånade på bibblan när den var ny. Och Joanna Russ är en sen upptäckt, efter att hon dog, tyvärr. Science fiction.
Jag har skrivit om Doris Lessings Gräset sjunger och The sweetest dream och lite blandat här.

Read Full Post »

Honmänniskan — Joanna Russ

Hon är inte så lätt, Joanna Russ, i vad som betraktas som hennes stora verk: Honmänniskan. Det är inte så mycket handling, eller kanske är det det att handlingen är så rapsodisk och kastas om och hit och dit, människor byter plats och världar och allting glider.
Ett intelligent raseri, feministisk filosofi, och den humor jag upptäckte förra, första, gången jag läste Joanna Russ, även om det tar längre tid innan jag känner igen den. Kanske för att hon är argare?
Jag tycker mest om partierna som utspelar sig på Annorstans, en helt kvinnlig planet, och hon som kommer därifrån, Janet. Bufflig och rakt på sak, en riktig butch-flata. Jag har lite svårt för umgängesnormerna i nutiden (1970-tal) och gillar inte den kvinnan, Jeannine så värst även om hon tar sig på slutet. Joanna, är det Joanna Russ själv? På slutet kommer också en fjärde kvinna, Jael, in. Men egentligen ska de väl vara samma kvinna, med olika förutsättningar och formad av sina respektive tider, platser och planeter.
Först alldeles på slutet känner jag att jag verkligen börjar fatta och ta till mig boken. Då klickar filosofin och humorn på ett fantastiskt sätt, sådär så att jag får lust att börja stryka under och anteckna i marginalerna och rita små glada gubbar och utropstecken. Nu efteråt misstänker jag att hela Honmänniskan egentligen är lysande och att det bara var jag som inte begrep det.

BBC radio 4 har kört ett par program om just sf-temat med helt kvinnliga världar här, Cat women of the moon. Uppdatering: i det andra programmet handlar det om reproduktion, vi hör både Ursula le Guin och Nicola Griffith och en man som jag missade namnet på men som hade en rolig kommentar om att ”Oh, I’ve done male pregnancy”.
————————
Läs även andra bloggares åsikter om Joanna Russ, Honmänniskan, science fiction, feminism, humor, ilska

Read Full Post »

Joanna Russ — en humorist

Det är förstås tråkigt att folk ska bedöva dö för att man ska upptäcka dem. Men desto gladare blir jag av att stifta bekantskap med en ironiker, humorist och människokännare som Joanna Russ. Och visst är omslaget fint? Ser ut som Angelica Houston i en konstig rymdfilm av David Lynch, ungefär, och har absolut ingen som helst koppling till innehållet. (Det är det jag gillar med gamla science fiction-omslag.)

Alla är inte så senfärdiga som jag, Petter har skrivit massor om Joanna Russ och han har även berättat att det finns en koppling Joanna Russ >> Samuel R Delaney >> Octavia E Butler.
————————-
Läs även andra bloggares åsikter om Joanna Russ, science fiction, bokomslag

Read Full Post »