Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 9 maj, 2009

Veckans kulturfyra.

1. Tror du på Ufon?
Självklart. I den bokstavliga betydelsen: Unidentified = vi vet inte vad det är. Sen om det är besökare från yttre rymden är mer tveksamt. Men man kan ju hoppas.

2. Vad skulle du säga om du såg en varelse komma ut ur ett Ufo?
Jag skulle nog bli stum. Kanske grina. Sen skulle jag säga ”hej” och tokle.
pricken
3. Om du mötte utomjordingar och de kunde läsa: vilken bok skulle du lämna över till dem?
Pricken av Margret Rey. En mycket bra första-bok. Budskapet säger så mycket om hur vi människor fungerar (hoppas utomjordingarna förstår att vi kan prata om kaniner men mena människor). Och så finns det bilder, så det gör inget att de inte förstår våra språk.

4. Läser du Science Fiction? Har du någon favoritbok eller serie i den kategorin?
Ja. Min favoritförfattare är Ursula K LeGuin – som även skriver fantasy*. Ibland är gränsen flytande. Jag föredrar min science fiction mer filosofisk, psykologisk, tankeväckande. Jag älskar känslan av att synapserna i hjärnan skuttar in på ett helt nytt spår som inte redan är upptrampat. Tekniken är inte så intressant i sig, det är hur den förändrar människan som är det intressanta. Läs gärna LeGuins Left hand of darkness eller Där världen kallas skog. En annan ruskigt bra författare jag upptäckt det senaste året är James Tiptree jr, läs henne också. Av enskilda sf-böcker måste 1984 av George Orwell nämnas. Omistlig.

*LeGuin vann Nebula award!
———————
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Annonser

Read Full Post »

osaligI en tunn liten bok på 88 sidor finns en rad noveller samlade under titeln Osalig längtan. Den första lurar mig att tro att jag vet hur Anita Salomonsson skriver, eller rättare sagt om vad: Längtan tillbaka till gammal tid på landet. Ni vet, barn som lämnar hembyn och ger sig ut i den lockande staden, men på sin ålders höst blir allt mer nostalgiska och längtar efter något de aldrig kan få tillbaka. Språket är fint, men såna berättelser har jag läst alldeles för många. Kanske är det nåt obligatoriskt för författare uppvuxna i byar?
Men sen kommer en pigg liten dialogbaserad novell som utspelar sig på vintern i en buss mellan Luleå och Sundsvall, och såna har man ju åkt med och hört de mest underliga konversationer, så den novellen gillar jag. Jag tycker också mycket om en novell om en död systers dagböcker, och en isande sak om en kvinna som drar ut på picknick. Så jag gillar Anita Salomonsson när hon befinner sig i nutid, när det är mitt Västerbotten hon beskriver. Nästa gång ska jag prova en av hennes romaner.
—————————-
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Read Full Post »