Patricia Briggs: Dead heat

Alpha och Omega-böckerna har blivit mer och mer av favoriter hos mig, mer än Mercy Thompson.
Det är en väldigt stark start på den här. Chelsea drabbas av kraftig huvudvärk på väg hem med sina små barn i bilen, och blir sen argare och argare. Den stora kökskniven ser blank och lockande ut. Så kommer hennes tonårsson och sträcker ut handen efter en smakbit på maten…
I Dead heat är det en fae som är den stora fienden. Anna och Charles besöker en gammal god vän från förr, och provar att rida olika hästar inför ett köp. På kuppen räddar de kidnappade barn.
Mest gillar jag som vanligt Annas och Charles relation. Och förstås hela varulvssamhällsstrukturen. Underbart ytlig underhållning för stunden.

Read Full Post »

Patricia Briggs: Frost burned

Första boken ur sommartraven (lite tjuvstart där före semestern) och första boken i nya huset (behövde något icke-krävande när jag har mycket att göra).
Jag blev positivt överraskad av Frost burned. Jag har gillat coyoten och bilmekanikern Mercedes Thompson från första stund, men ibland har Patricia Briggs varit på väg att tippa över lite för mycket till romance, särskilt sedan Mercy blivit tillsammans med Adam, den dominante alphan i varulvsflocken. Men här blir Adam och hela packet kidnappade, och det blir Mercy som får dra ut på räddningsstråt. Hon använder sig av alla sina talanger, inklusive förmågan att se spöken, och tar hjälp av flera av sina udda vänner.
Riktigt bra underhållning och fast jag tappat intresset för Sookie Stackhouse finns det fortfarande kvar för Mercy Thompson.

Read Full Post »

SF-bokhandeln frestar minsann

Först är det gammelfarfar himself som skrivit del fem i serien om Bean, Enders skugga. Skuggserien är en egen serie, delvis omfattande samma händelser och personer som i den första boken om Ender, Ender’s game. Den läste jag i svensk översättning på bibblan och blev helt betagen. Sedan fortsatte jag att läsa hela Enderserien (tack för julklapparna, barn!) och så skuggserien.
Nu när jag kollar bloggen, mitt extraminne, ser jag att jag var missnöjd med trean och fyran har jag nog inte läst?

Patricia Briggs skriver urban fantasy, jag följer två serier: den om bilmeken Mercedes Thompson och den om varulvarna Alpha och Omega. Trodde ett tag att A&O-boken också var ny, men det var visst bara den om Mercy Thompson. Vackert så.


Att en bok vunnit Nebula och Hugopriset brukar betyda något. Tänker på James Tiptree jr, Orson Scott Card, George R R Martin, Ursula K Le Guin.

Och den här gillar jag omslaget på, det påminner ju starkt om Waltons så då tror min hjärna att det kan vara något.

Hm.

Med tanke på att det tar mig fem dagar att läsa ut 200-sidorsböcker just nu, så kanske jag inte behöver beställa fler precis. Men när har det å andra sidan varit fel att köpa en bok — eller fyra?
——————————————
Läs även andra bloggares åsikter om Oson Scott Card, Patricia Briggs, Jo Walton, Graham Joyce, SF-bokhandlen, science fiction, urban fantasy

Read Full Post »

Philip K Dicks underbara titlar

Denne paranoide man kunde konsten att hitta på romantitlar som lockar. Jag vill ha:
The Man Whose Teeth Were All Exactly Alike
What if Our World is Their Heaven: The Final Conversations
och Flow My Tears, the Policeman Said.

Men jag nöjer mig med den sistnämnda, i denna beställning från SF-bokhandeln:
Briggs, Patricia Fair Game (Alpha & Omega-serien, lite väl mycket romans men ändå charmigt)
Dick, Philip K Flow My Tears, the Policeman Said (Fick lust att läsa lite av honom när jag läste om re-maken på Arnolds gamla rulle Total recall.)
Harris, Charlaine Shakespeare’s Christmas (Lily Bard-serien.)
LeGuin, Ursula K Changing Planes (Novellsamling. Jag har försummat Ursula ett tag nu, sen jag lärde känna Octavia.)

ps, Started early, took my dog av Kate Atkinson som jag skrev om nyligen är också en bra titel.

UPPDATERING: Kulturdelen har sett nyversionen av Total recall och tycker så här. Så nu vill jag också se den.
—————————————-
Läs även andra bloggares åsikter om Ursula K LeGuin, Philip K Dick, Patricia Briggs, Charlaine Harris, Kate Atkinson, bra titlar

Read Full Post »

On the prowl

Det här konceptet med blandade noveller från olika författare… det kan vara ett sätt att upptäcka nya godingar i samma stil som en favorit (Patricia Briggs) eller ett sätt för sämre författare att åka snålskjuts. Och i detta fall är det det senare. Patricia Briggs novell är bra, nästa halvbra, sen sämre och sist rena dyngan.
Dessutom upptäcker jag att Briggs novell är samma story som sen blev första boken i hennes serie Alpha och Omega. Jag blir sugen på att läsa den serien, men nu känns det ju meningslöst att läsa ettan. Novellen är säkert bättre, tröstar jag mig med.
——————–
Läs även andra bloggares åsikter om Patricia Briggs, urban fantasy, noveller, uselt

Read Full Post »

Patricia Briggs: River Marked

Jag gillar verkligen indiantemat som finns i denna den sjätte? sjunde? boken om Mercedes Thompson. Mercy som är en shapeshifter, walker, får veta mer om sitt ursprung och varför hon kan förvandla sig till just en coyote.
Coyote är i sin mytologiska form en varelse som står för kaos, lurendrejeri, en som ställer till det. Han/hon finns i många historier, och visst är det Louise Eldrich som skrivit om Coyotekvinnan? Har för mig det.
Jag får lust att läsa Tony Hillerman, underbar deckarförfattare med långsamt tempo, men jag har bara ett par stycken, och dem har jag läst om flera varv. Handlar om ett par navajopoliser, en äldre och en yngre, och intrigerna är alltid bra för jag älskar navajohistoriken, ritualerna, sättet att närma sig frågor. Sällan direkt.
————————————
Läs även andra bloggares åsikter om Mercy Thompson, Patricia Briggs, Tony Hillerman, urban fantasy, indianer

Read Full Post »

Sf-bokhandeln kan man lita på

Det man beställer kommer. På ett par tre dagar bara.
Och nu har jag allt av Octavia E Butler, utom en av delarna i the Patternist-serien som inte finns med i samlingsvolymen.
———————————-
Läs även andra bloggares åsikter om bokinköp. science fiction, urban fantasy, Octavia E Butler, Patricia Briggs, Charlaine Harris

Read Full Post »

Julgodis till mig själv

Flera av årets julklappar är beställda från Science fiction-bokhandeln, som var väldigt snabba med att leverera. Tack för det!
Jag var däremot sen med att packa upp paketet, och när jag till sist fick tid till det och i mitt huvud bockade av vem som skulle få respektive ***, så upptäckte jag att ett album med Mercedes Thompson i serieversion blev över. Vem hade jag tänkt det till? Jo, till mig själv. 🙂
Så God jul till mig, jag tror jag öppnar det direkt.
(Läste nyss Silver bourne i den ”riktiga” bokserien, den var bra som vanligt. Patricia Briggs böcker om Mercy Thompson är nog min favorit-urban fantasy.)
———————————————-
Läs även andra bloggares åsikter om urban fantasy, science fiction, seriealbum, Patricia Briggs, Mercy Thompson, julklappar

Read Full Post »

Patricia Briggs — Bone crossed

Mercedes Thompson kämpar mot panikattacker efter våldtäkten hon utsattes för i Iron kissed. Dessutom ligger hon illa till hos vampyrledaren Marsilia, eftersom Mercy dödade en av Marsilias närmaste män. När en gammal highschoolkompis vars hus är hemsökt av ett spöke plötsligt står på trappan och ber Mercy om hjälp, tar hon chansen att ge sig iväg ett tag.
Jag gillar historien kring spöket, och att Mercy nu säger ”Ja” till Adam. Patricia Briggs skriver fina scener mellan dem. Och så gillar jag att Baba Jaga dyker upp, komplett med mortel och allt. 🙂 En rättegång hos vampyrerna är rätt tjatig, men sen blir det action igen.
————————
Läs även andra bloggares åsikter om Patricia Briggs, Mercy Thompson, Bones crossed, Baba Jaga, spöke, varulvar, vampyrer

Read Full Post »

Sommarens inköp

Årets besök på den stora loppisen i Fornåsa blev kort, då vi hade bråttom och en tid att passa. Men jag hittade i alla fall en Halldór Laxness, Elin Wägners Åsa-Hanna som jag inte har läst, tre Craig Rice, en H-K Rönnblom och så Robert Graves självbiografiska krigsskildring Farväl till alltihop. Robert Graves är författaren till I, Claudius, som blev tv-serien med samma namn, och alltså direkt ansvarig för min livslånga kärlek till det romerska.

Utanför den frestande butiken i Göteborgs konstmuseum finns ett bokbord på rea. Där ligger Claes Bäckströms En förtjusande ung man, som jag aldrig hört talas om men denna text på insidesfliken griper tag:
”Men så händer det att man för ett ögonblick brister i vaksamhet, ger efter, får en impuls och låter handen vila lite för länge på en axel och han känner att det inte är den vanliga grabbnäven som ligger där och han gör sig fri. När han vänder sig om ser du föraktet, hånet i hans ansikte, det obehag du inger honom, och du har bara att retirera och hoppas att det stannar vid det.
Om detta kan du inte tala, du blir instängd i dig själv, ensam, och du vet att tiden går, att du var dag går miste om det om vilket de säger att utan det är livet ingenting värt.”
Eftersom jag har nån löjlig idé om att inte impulsköpa böcker låter jag En förtjusande man ligga kvar medan jag går en runda i museet och konsthallen.
När jag kommer tillbaka ligger inte boken där och jag svär över mig själv innan jag hittar den på en annan plats på bordet. Köper fort och tar med mig in på fiket och börjar läsa.

Senare på vägen till Centralstationen får jag för mig att gå en lite annan väg, och titta där! En kär gammal vän: SF-bokhandeln.

Här handlar jag Patricia Briggs fjärde bok om coyotemekanikern Mercy Thompson, och den åttonde om Sookie Stackhouse. I rätt design. På vägen ut ser jag en frestande rad med Philip K Dick, men då har jag redan betalat så det blir inget med det.
Tillsammans med en gammal Ruth Rendell, Astas bok, för tio spänn på turistinformationen i Nordingrå är detta sommarens skörd av köpta böcker. Jag är mycket nöjd.
———————————-
Läs även andra bloggares åsikter om Patricia Briggs, Claes Bäckström, Halldór Laxness, Charlaine Harris, Elin Wägner, Robert Graves, H-K Rönnblom, Craig Rice, Ruth Rendell, SF-bokhandeln, Göteborgs konstmuseum, Nordingrå, Fornåsa loppis

Read Full Post »

Iron kissed — Patricia Briggs

Tredje boken om Mercedes Thompson och jag tycker att de blir bättre och bättre. Här är det Mercys gamle mentor Zee som ber henne om en tjänst: Att i sin coyoteform lukta sig runt i husen hos en rad mordoffer på reservatet för faes. En enda person har varit i alla husen, vakten O’Donnell, en människa. När Zee och uncle Mike beger sig till O’Donnell för att ta itu med honom, upptäcker de att nån annan hunnit före. Men när polisen kommer dit hittar de Zee med blod på händerna, så han åker i fängelse.
Mercedes sätter livet på spel flera gånger om i sin strävan att fria gamle Zee. Hon råkar illa ut, riktigt illa.
Jag gillar Patricia Briggs sätt att mixa nutiden med gammal folklore och sagor om pepparkakshus och förtrollade gåvor. Jag gillar Mercy mer och mer. Detta är den tredje boken i serien, läs här om första, Moon Called, och andra , Blood Bound. Och efter att ha läst på dn.se att ”eskapism är 2000-talets absoluta innedrog” så känner jag mig väldigt inne nu.
——————————-
Läs även andra bloggares åsikter om Patricia Briggs, varulvar, Mercy Thompson, urban fantasy, böcker

Read Full Post »

Jag tänker överleva vintern

———————
Läs även andra bloggares åsikter om böcker, bokinköp

Read Full Post »

Patricia Briggs – Blood bound

Mercy Thompson, som är en shifter, ska i sin coyote-form hjälpa vampyrvännen Stefan vid ett viktigt möte. Det slutar i blodig katastrof. En demon har tagit en vampyr i besittning, och nu reduceras invånarantalet i TriCities, Usa i rask takt. Onskan sprider sig också till tidigare fridfulla människor.
Mercedes är egentligen mest vän med varulvspacket och framför allt närmsta grannen Adam, som är alfahannen. Dessutom har hennes gamla barndomskärlek Samuel flyttat in i hennes trailer. Det blir lite passionerade vibbar här och där, men mest är det spännande hela tiden. Jag gillar hur Briggs berättar om de sociala strukturerna hos både varulvar (dominans och rangordning) och vampyrer (elaka typer som binder människor, födan, till sig). Jag gillar Warren, den homosexuelle varulven. Och att den pimpinetta varulven Honey, som bilmekanikern Mercy till att börja med har ytterst svårt för, sen visar sig besitta personligt mod och att de finner en ny respekt för varandra.
Blood bound är andra boken om Mercedes Thompson, första heter Moon called.
—————-
Läs även andra bloggares åsikter om Patricia Briggs, Blood bound, varulvar, fantasy, vampyrer

Read Full Post »

En livsfarlig bokhandel

Det går inte att gå förbi den här skylten:

… utan att komma ut med en kasse. I min fanns dessa:

Nerifrån och upp: Michael Chabons Summerland, Ursula K LeGuins Unlocking the air (novellsamling), GRRM – A clash of kings, sexan och sjuan i Sookie Stackhouse-serien och Patricia Briggs andra bok om Mercy Thomson.
I plånkoken ekar ett hål.
———————————-
Läs även andra bloggares åsikter om bokinköp, Sf-bokhandeln

Read Full Post »

Moon called – Patricia Briggs

Här är det varulvar som gäller. Och några vampyrer, ett par häxor, några ”faes” som jag inte riktigt vet vad de är för några, och så Mercedes Thompson som är en shapeshifter och kan förvandla sig till coyote. Hon är uppvuxen med varulvar men bor nu för sig själv och driver en bilmek. En dag kommer en ledsen kille som kallar sig Mac och ber om jobb. Mercy sniffar sig till att han är varulv och försöker hjälpa honom. Men det finns andra som jagar Mac…
Jag gillar Mercy Thompson. Hon är tuff och har huvudet på skaft. Hon brottas med frågor om sig själv och sitt ursprung. Det verkar ha funnits ett folk av shapeshifters i det tidiga USA som nästan utrotades av vampyrer som flydde från Europa. Vampyrerna är inte särskilt trevliga i den här boken, varulvarna är the good guys. Men det finns få kvinnliga varulvar, och de ligger lägre i hierkarkin, vilket Mercy har åsikter om. Jag gillar hur hon tar in nutida tankegångar i det uråldriga. Också hur en homosexuell varulv, Warren, skapar sig en plats bredvid denna machoklan.
Men det här är förstås ingen djup historia, det är ren och skär underhållning och rolig läsning. Tipset kom från Calliope.
————————–
Läs även andra bloggares åsikter om Patricia Briggs, Moon called, Mercedes Thompson, varulvar, coyote, vampyrer

Read Full Post »