Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Bokcaféer’ Category


Broocolisoppa, nybakt bröd och trevligt sällskap på Bokkafé Pilgatan i Umeå. Jag satt på Pija Lindenbaums stol, hon med Else-Marie och småpapporna som mina barn tyckte om när de var små. (Alla stolar har ett författarnamn, de har väl donerat pengar kan jag tro.)
Och så köpte jag två böcker på bokhandeln Mingus intill. Ägaren håller egentligen alltför höga priser för min smak, jag brukar sällan handla där. Men nu prutade jag ner dem lite. Doris Lessing-samlingen saknade denna sena roman, som jag lånade på bibblan när den var ny. Och Joanna Russ är en sen upptäckt, efter att hon dog, tyvärr. Science fiction.
Jag har skrivit om Doris Lessings Gräset sjunger och The sweetest dream och lite blandat här.

Annonser

Read Full Post »


Åhå, ett bokkafé! tänkte jag när jag såg denna skylt. Det visade sig vara en barnbokhandel som jag hade älskat om jag varit där när barnen var små, men nu gick vi ganska snabbt ut igen.

——————
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Read Full Post »

ellaUmeå blev kulturhuvudstad 2014. Trots Rosornas krig som jag tidigare berättat om. Jag tror att det blir bra, Umeå är en bra stad på kultur. Hur bra förstår man egentligen först när man flyttat. I Umeå finns en mycket fin och högklassig jazzfestival. Mitt starkaste minne är Ella Fitzgerald på 1980-talet. Ella Fitzgerald! Jag fick hälsa på henne backstage, ett av mina käraste minnen.
Det finns (fanns? jag har inte så bra koll längre) en kammarmusikfestival och en Folkmusikfestival med allt från samisk jojk till afrikansk dans till världsmusik. (Alla festivaler pågår i dagar, inget sånt där larv med att trycka in allt i samma hus på en kväll.) Det finns en Filmfestival och så finns det Norrlandsoperan och Bildmuseet och Skulpturparken och en rad teatergrupper. Det händer mycket. Numera finns också ett riktigt bokkafé, Pilgatan. Där konstnären Gunilla Samberg, berättade att hon fått ett par skor av Louise Bourgeois.
Här finns lite tips på Umeåförfattare. Lokala reaktioner: VK, VF.
Uppdatering: Fler som gillar: Boktokig, Booky Darling, Kulturbloggen. Jan Gradvall förutsåg detta redan i november 2008. Någon påpekar att Frida Hyvönen och Deportees är från Umeå. Hela Straight Edge-rörelsen med Dennis Lyxzén & Co startade i Umeå. Mats & Morgan som spelade med Frank Zappa är från Umeå. Dock inte Sahara Hotnights, Robertsfors ligger några mil norr om stan.
————————
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Read Full Post »

Jonas Thente skriver om tjuverier bland bokförlagen, mycket intressant. Unni Drougge skriver om framtiden, men intressantast enligt min mening är hur hon lägger skulden/ansvaret på Piratförlaget (Guillou, Marklund) för att förlagen bara vill ha storsäljare nuförtiden. Om det nu är så, det törs jag inte svära på att det är.
Det jag däremot vet är att Akademibokhandeln tänker skära ner på det som inte säljer, och satsa mer på topplistelitteratur.
Flera intressanta artiklar på Svb handlar om bokhandelsbesök i San Francisco, och hur de satsar på det lokala, författarkvällar, läsklubbar, psykologer som diskuterar arbetsliv utifrån litteratur. Sånt blir jag avundsjuk på. Det skulle jag garanterat gå på om det fanns här, och med tanke på min svaga karaktär så skulle jag komma hem med oplanerade inköp dessutom.
Jag tänker på Sf-bokhandeln som jag nyligen var in i, där det var knökfullt med folk en vanlig tisdag. På Pocket shop är det också ofta trångt, när jag står där och bläddrar.

Och nu borde jag förstås komma fram till en en begåvad lösning på hur bokhandlar ska överleva. (Om vi nu vill att de ska det.) Men jag har ingen lösning, bara tankar: Om bokhandeln har samma böcker som jag hittar på Ica, och ingen av de böcker jag läst om och blivit nyfiken på på nätet, så finns det ingen anledning för mig att ens gå in dit. Och: Det är alltid så roligt att gå in på Pocket shop och Sf-bokhandeln.
Kanske är det inte mer mainstreaming som är lösningen, kanske är det större specialisering?
Det här med författarbesök och happenings är förstås lättare att ordna i en större stad. Å andra sidan lyckas ju Bokcafé Pilgatan i Umeå ha ett spännande utbud.
———————-
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Read Full Post »

Såna här fina saker kan man handla på bokcafé Pilgatan i Umeå:
pil1

pil2

Och innanför ligger bok- och skivhandeln Mingus där det ser ut så här:
mingus1

och så här:
mingus2

Jag ville inte störa allt folk som var där med att ta kort från själva cafédelen, och sen lyckades jag aldrig gå förbi i dagsljus för att ta kort utifrån. Men fint är det, väl värt ett besök.

Skåne ska också få ett nytt bokkafé. Bokbloggaren Sapere aude har sagt upp sig och flyttat för att starta bokkafé. Det ska bli spännande att följa här, och jag hoppas att det går bra för henne.
——————-
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Read Full Post »

inkop

På den förföriska Lila shopen hittar jag Sittenfelds American Wife, Hustvedts The Sorrows of an American, senaste Denise Mina och en Sookie Stackhouse. Fick min tionde stämpel på kortet, och började på nästa. Mina blev gratisboken.
Philip K Dicks Ubik hittade jag på Mingus på Pilgatan i Umeå.

Read Full Post »

penguin-mug-p-2601Umeå är en kulturellt pigg stad. Jag förstod inte riktigt hur bortskämd jag var förrän jag flyttade därifrån. Sen några år finns det också ett riktigt bra bokcafé, som jag hittade till igår kväll: Bokcafét Pilgatan. Jag missade precis en performance av konstnären Gunilla Samberg, men hittade å andra sidan en bok – Philip K Dick – i antikvariatet Mingus som ligger innanför. Det är rum i rum, som kinesiska askar, och när jag kom till ett ställe blev det helt tyst och jag hörde precis ingenting av surret och sorlet från caféet. Där botaniserade jag bland lite allt möjligt innan jag gick ut igen, och då upptäckte jag att konstnären kommit tillbaka och nu berättade om sin konst och hade frågestund med publiken.
Det var många frågor om döden, och det kom fram att Gunilla Samberg har sin egen dödsannons liggande i en byrålåda. Hon har gjort den på datorn. Och så berättade hon om en estetikkurs hon gick för några år sen, där hon läste Heidegger och tyckte att det var så bra som han sa; att först när man försonat sig med sin död så kan man leva fullt ut. (Ungefär.) Kanske är det sant, kanske inte, tänker jag.
Gunilla Samberg hade nyligen blivit intervjuad av en ”ung man” i 35-årsåldern, som varit så fascinerad av att hon hade så många idéer och var så kreativ, ”i sin ålder”. Jag är osäker på hur gammal hon är, nånstans mellan 60 och 70 skulle jag tro (hennes mamma är 94). Kommentarerna säger väl mer om honom.
Här kan man se ett av hennes verk. Det är i textil och var utställt på Umedalen skulptur i somras. Det finns kvar där, sålt.
Sen visade Gunilla Samberg bilder och berättade om ett verk med vitmålade skor som hon ställde ut i Ljusgården i Umeå Stadsbibliotek härom året. I skorna planterade hon gräsfrön som växte upp. Fint!
Innan jag gick hem köpte jag också en Penguinmugg med Jane Austens Persuation på, därav bilden. Så småningom ska jag väl få upp lite bilder från själva bokcaféet och bokhandeln här.
————————————-
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Read Full Post »