Ett smakprov ur Per Pettersons Jeg forbanner tidens elv. Huvudpersonen Arvid är ute och kör bil med sina döttrar.
Det var fint å ha dem begge i baksetet. På den måten kunne de snakke med meg om hva de ville uten å måtte se meg i ansiktet, og jeg på min side slapp å se inn i ansiktene deres, och noen ganger lot de være å se på hverandre i tillegg, og da satt vi alle tre og glante ut av vinduene hver vår vei uten å si noe som helst, mens bilen trilla videre, og alle visste vi at ting ikke var som de skulle være. Jentene visste det, og jeg visste det, og hun som ikke satt i bilen visste det kanskje best av alle, og det var derfor hun heller ikke var med på disse turene.
Sånn var situasjonen.
Inte så svårt som man tror, eller hur?
Mer om Petterson här här och här.
———————-
Läs även andra bloggares åsikter om Per Petterson, Jeg forbanner tidens elv, läsa på norska
Lätt som en plätt! Men så har jag ju bott i Norge i tre år… 😉
Såg du Skavlan senast? Reportern på stan? Kunde inte fatta hur människorna inte förstod! 🙂
Jag läste nyligen ”Naiv. Super” av Erlend Loe på norska och det gick jättebra. Norska språket passade dessutom hans humor och stil väldigt bra. Så klart.
redfox
Nej, jag lyckas nästan aldrig se Skavlan fast jag gärna vill. Norska är fint, man måste bara träna upp örat lite! 🙂
Illusionernas blogg
Det är andra gången ikväll Erlend Loes namn dyker upp, kanske ska ta det som ett tecken….
Har du inte läst Loe? Jösses. Han och Paasilinna… samma, fast olika – jag gillar bägge. 🙂
Har provat en Paasilinna, men det var inget särskilt för mig.
Det var en som rekommenderade Loe till min 20-årige lillebror, så jag har en känsla av att han är för yngre killar… Men om jag gör det till ett norskprojekt så kanske det funkar. 🙂
jag läser en hel del norska (och danska) i jobbet så jag har funderat på att läsa böcker på norska också. Tänkte till och med läsa den här på norsk pocket innan jag upptäckte hur dyra norska pocketar är. Över hundra kronor ibland, huga!
Förstår också vad textdelen syftar på efter att ha lyssnat till Petterson på internationell författarscen. Coolt.
Jag är glad att fler än jag vågar sig på att läsa på norska! Det har jag gjort i ett par år nu. Tyvärr har det blivit så vant för mig att språkmelodin inte längre automatiskt sjunger i öronen på mig när jag läser, utan tvärtom går det nästan lika snabbt som att läsa på svenska. Det är litet synd; jag saknar tiden när jag bara inte kunde läsa en bok på norska utan att höra personerna prata så fint i huvudet på mig. Kanske om jag verkligen koncentrerar mig…
Just Per Petterson tycker jag faktiskt inte så mycket om, förresten.
Jag tycker att det är rätt jobbigt att läsa på norska, jag förstår orden men får liksom inget sammanhang. Skulle aldrig klara en hel roman.
Paperback
De är svindyra! Man förstår att norrmännen är mycket rikare än vi.
Jenny B
Jag hör röster och det sjunger i huvudet, det är rätt mysigt. 🙂
Varför gillar du inte Petterson? Finns det nåt som stöter bort dig eller tycker du bara att han är ointressant?
Olivia
Jag läser lite grann som med dikt, jag läser på utan att känna att jag måste förstå precis allting, bara komma in i känslan.
Och måste ibland gå tillbaka för att förstå, jag fick backa flera gånger.
I brist på annat har jag kastat mig över dansk/norska böcker på semestrar när mina egna böcker tagit slut. Efter några sidor går det bra och då sänder jag en tacksamhetens tanke till till min svensklärare på högstadiet. Hon var engagerad i någon lärarorganisation för nordiska språk så vi fick glana på ett antal norsk/danska böcker. Och att jag bott vid norska gränsen ett par år hjälper upp.
Snowflake, Ut og stjæle hester var litet för tom och ointressant för mig. Den var inte dålig, men bara inte i min smak. Jag kanske kommer att läsa fler böcker av honom, när jag tagit mig igenom bokberget i hyllan. Stycket du citerade lät bra! Just idag läste jag förresten en dialog hos Knausgård där den norska språkmelodin dök upp igen. Hurra!
Jeg er veldig glad i Per Petterson sine bøker. Han har en nerve i språket som treffer meg. Ellers var det morsomt å lese denne bloggposten.
Hilsen naboen
frktjatlund
Fin lärare där! Jag ler åt ”glana”, såg det i boken också men det finns även i Östergötland där jag bor just nu. Men mest när nån gör till sig och pratar extra brett.
Jenny B
Funderar på om det kan vara så att Petterson spelar på strängar som måste träffa rätt, hitta hem, för att det ska betyda nåt för läsaren. För nån egentlig handling är det ju knappt. Mer olika känslolägen.
Även det jag citerade är lurigt, för sen kommer det inget mer om vad som händer med skilsmässan.
knirk
Ja, när han träffar så träffar det så in i — !
Hilsen. 🙂
Det var jo ikkje vanskeleg i det heile tatt – tihi-
bai
Lätt för dig att säga! 🙂