Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Almapristagare’ Category

flockdjur”Vad det är viktigt att leva i sin egen lilla värld för att orka leva i den stora överhuvudtaget.”

Jag älskar första meningen, den är som en programförklaring för hela Barbro Lindgrens nyaste bok. Nej, inte programförklaring, det låter för tråkigt och effektivt, mer som en ledstjärna, ett stillsamt ljus som glimtar till då och då och visar: Här är jag! Vi följs åt på den här knaggliga vägen, och jag lovar att påminna dig om vad som är viktigt. Det lilla. Det som grundar.

Korvskinn, till exempel. Hunden Mimmi. Att läsa filosofer som Pessoa och Montaigne. Att rädda en spindel, eller en fluga. Att ”odla det lilla vanvett man har”.

Det är sorgligt att läsa om Barbros pappa och hur ingen på hans arbete pratade om Kjellegubben som dog. Det är sorgligt när Mimmi dör. Det är inte särskilt sorgligt när Barbro själv funderar över var hon ska ligga när hon själv har dött. Under en bänk, gärna.

Barbro Lindgren summerar sitt liv, förstår jag. Hon tycker att hon vet så lite om allting. Inte har hon läst särskilt många böcker, eller sett särskilt många filmer, eller träffat så många människor.

Jag tycker att hon vet massor.

Det här är en av årets vackraste och mest tröstande böcker. Ge den till en vän som du tycker om. Vännen kan också vara du.

 

Först publicerad i Corren.

Annonser

Read Full Post »

barnbocker
Jag tänker samla ihop till ett fint bibliotek när barnbarnen (och andra) kommer på besök. Eftersom jag är så okunnig om vad som är bra barnlitteratur just nu har jag satsat på Alma-pristagare. Denna gång Kitty Crowther och Maurice Sendak. Den tredje boken Me…Jane handlar om den legendariska apforskaren Jane Goddall och hur allt började med att hon fick en apdocka som barn. Den är på engelska, men med så korta meningar att man lätt översätter allt eftersom vid högläsningen. Skriven av Patrick McDonnell (som alltså inte är Almapristagare).

Read Full Post »