Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘bibliotekslån’ Category

bibbloJag ska bara läsa ut en eller två av de jag håller på med… sen blir det Lars Gustafsson tror jag.

Annonser

Read Full Post »

LindbergDenna pärla till bok är full av aha-upplevelser (Va, var han från Umeå? Va, var det han som ritade Krakel Spektakel?) och den är även full med bilder, så att man faktiskt får se vad Stig Lindberg skapade. Det är spännande och roligt och informativt och jag lär mig saker hela tiden under läsningen.

Inte minst historiskt om vilket stort inflytande Svenska slöjdföreningen hade när folkhemmet skulle inredas. Det var tanken om att människan skulle bli god med skönhet omkring sig, och att det finns en god smak. Gustavsberg var kooperationens, ett eget litet samhälle med fabrik, ugnar, skapande konstnärer med stor frihet. Stig jobbade jämt jämt och steg fort i graderna, trots att han formellt inte hade någon utbildning att tala om. Han blev favorit och så småningom högste konstnärlig ledare.

Hustrun Gunnel, även hon från Umeå där de träffades som barn,  fick polio av vattnet i gårdsbrunnen kort efter att de flyttat till Gustavsberg. Båda benen totalförlamade. Han bar omkring henne för att visa saker, på utställningar och så. Ganska sent i livet fick de ändå tre barn, två flickor och en pojke.

Stig Lindberg gillade inte konkurrens, att någon befann sig på samma nivå. Formgivaren Karin Björquist har berättat hur hon visade honom ett mönster i brunt och svart. Då sa Stig att han hade ett sånt mönster hemma. Nästa dag kom han med det. Det var sista gången Karin Björquist visade något i förväg för honom. Mönstret var Spisa Ribb, som slog igenom på Helsingborgsutställningen 1955.  Ett par sådana tallrikar fick jag med mig när jag flyttade hemifrån, jag tyckte de var asfula. Slängde jag dem sen? Snälla säg att jag åtminstone hade vett om att ge dem till brorsan.

Och så kommer chocken! Det är inte Stig som ritat Berså! Lövet ritades i Lindbergs anda av Krister Karlmark. Men Stig har ritat såna löv i andra sammanhang, många gånger tidigare.

Det här är en riktigt rolig och intressant bok att läsa, jag rekommenderar den till alla som gillar porslin, form och design. Och konst.

Några saker till bara: fontänen på Renmarkstorget är gjord av Stig, han kapade av sig tummen som barn, när Gunnel dött 1975 gifte han så småningom om sig med skådespelerskan Ingrid Thulin, under åren på Konstfack hade han väldigt tydliga favoritelever, två av dem var Ulrica Hydman och Bertil Vallien. Stig Lindberg kunde inte dreja.

Och så lite bilder:

 

 

krakelspektakel

chamottecitruspressar

 

 

 

 

 

 

 

 

birka

uppslagverk lindberg

Många av hans saker har funnits i mitt liv genom åren utan att jag reflekterat över det. Som uppslagsverken här ovan. Flera av Stig Lindbergs mönster lever också kvar, och visst porslin nytillverkas. Kul!renmarkstorget Stig Lindberg

Read Full Post »

ärretJag läser i essän Undergångens lockelse (och förstår att jag helt har missförstått det sublima):

”Läsaren beträder i Manfred det område som romantiken kallade det sublima. Detta begrepp lanserades på 1700-talet för att beteckna en estetisk upplevelse av mera våldsamt och omskakande slag än mötet med den skönas begränsade och harmoniska värld. Den förknippades till en början med skapelsens stora och ödsliga vidder: hav, vilda klipptrakter, stjärnhimlen, som gav läsaren en blandad känsla av bävan och religiös tillförsikt.
Edmund Burke skärper analysen med sin skrift Filosofisk undersökning om ursprunget till våra begrepp om det Sublima och det Sköna (1757; svensk översättning av Per Dahl 1995). Där framförs tesen att de starkaste estetiska upplevelserna härrör från föremål som i normala fall injagar dödsfruktan. Burke karakteriserar det sublima som ‘ett slags lustfylld fasa, ett slags lugn färgat av skräck’.”

Ur essän Atterboms akustik:
”Vad är läsandet? Jag förstår det skrivna först i det ögonblick jag tycker mig höra en röst i det, så att satserna får en ton, ett perspektiv. men denna röst är förstås en illusion. Bokstäverna ligger stumma på papperet. Likväl är illusionen nödvändig om orden ska förvandlas till ett meningsfullt helt. Jag måste erkänna att satserna har med varandra att göra, vilket texten aldrig bevisar.”

Visste ni att Goethe hade en skugga, Moritz, som levde ett hårt liv? Kommer ni ihåg att det är Madame de Staëls Corinne som Anna Stjärnhök och Gösta Berling kastar åt vargarna under sin vådliga slädfärd? Freud, Stig Larsson, Philomelas tunga… jag får lust att läsa Runeberg!

Read Full Post »

hemlånatSms:en om beställda böcker trillade in, fem stycken, och nu har jag hunnit hämta dem på mitt hemmabibliotek. Horace Engdahl x 2, i den ena skriver han om Stagnelius och då vill jag förstås läsa lite Stagnelius (har en dikt av honom uppsatt på jobbet), Emmanuel Levinas var det en som skrev om på Facebook så att jag blev nyfiken, och Martina Haag stod så frestande på ett snurrställ så den fick följa med hem den också. Snabblån sju dagar.

Read Full Post »