Förändrade läsintressen

Det är inte bara Charlaine Harris och svenska deckare jag tröttnat på, jag läser nästan inga andra deckare heller (utom mina gamla älskade Dorothy Sayers och Josephine Tey som jag ständigt läser om). Dessutom märker jag att jag allt mer sällan lockas av romaner. Inga romaner?!? Vad ska man då läsa?
Jo, biografer är mums. Jag kom in i biografiåldern för en tid sen, och här trivs jag finfint. Essäsamlingar. Kristet. Memoarer. Vad jag i brist på bättre kallar ”personliga reflektioner”. Science fiction tycker jag fortfarande om, särskilt den där intellektuellt utmanande sorten som tvingar in hjärnspåren i nya banor, men även den lite mer corny sorten.

Dessa förändrade läsintressen återspeglar sig i den pågående utrensningen. Jag törs inte kasta alla direkt, några kassar står i klädkammaren ett par veckor ifall jag skulle ångra mig, men det har jag hittills inte gjort.

Kanske ska jag bara behålla följande kategorier:
Science fiction
Kristen litteratur
Memoarer och biografier
Golden Age-deckare
Klassiker
Nobelpristagare
Favoritromaner
Favoritförfattare

Idén med en sparsmakad bokhyllevägg tilltalar mig. I teorin. Men vågar jag praktiken?

Det känns orättvist att göra mig av med olästa romaner som står i hyllorna. Kanske måste jag ge dem en chans? Men det där med ”måste” i samma andetag som ”läsa” bär mig emot. Vi får se hur det blir.

Read Full Post »

Om hur jag blev tvärmätt på S&M-erotika

… skrev jag i Corren i lördags.

Glödhett med SM – för förlagen

Megasäljande fenomenet ”Femtio nyanser av honom” av E L James som recenserades (av mig) i Corren här i höstas, verkar ha fungerat som locket på ketchupflaskan. Plötsligt väller det fram böcker som handlar om sado-masochistiska relationer: Sophie Morgans ”Underkastelse – en sexuell självbiografi”, ”Åttio dagar gul” av Vina Jackson, ”Sirenen” av Tiffany Reisz. De två senare är dessutom trilogier precis som Femtio nyanser.

Jag gör ett försök med ”Sirenen”, som ges ut på Harlequin förlag. (Mina fördomar om vad som ges ut på Harlequin fick sig en törn där.)
På plussidan konstaterar jag att den kvinnliga huvudpersonen Nora är mer komplex och inte alls lika våpig som Anastasia i ”Femtio nyanser”. Hon är yrkeskvinna: författare och dominatrix vid sidan om.
På minussidan: hela intrigen med att en succéförfattare som Nora skulle ge all makt över sin bok till en sur redaktör, Zachary, känns helt orealistisk.
Och sen kommer dödsstöten för min läsning: blod. Vid blodspillan går min gräns, där slutar det handla om sex och blir istället misshandel.

Så efter knappa 100 sidor orkar jag inte med 300 till om vem som ska ligga med vem och vilka de har legat med förut. Det blir hejdå Tiffany Reisz, nu behöver jag inte läsa mer av dig.
Ingen av de andra lockar heller, det verkar som att det räckte med en SM-erotika för mig. Jag tyckte att ”Femtio nyanser av honom” var underhållande, men det räcker med den. Andra kanske tycker annorlunda, vi får se hur länge den här trenden varar.

Read Full Post »

Men var är Barbara?

Efter att ha umgåtts med en Barbara i fyra böcker i rad
(Respiten av Mavis Gallant,
Den rättfärdige av Helene Uri,
Mandelbaumporten av Muriel Spark och
Det bästa av allt av Rona Jaffe)
så känns det nu lite underligt att inte träffa någon Barbara hos Johan Theorin, och inte ens i kretsen kring Barack Obamas mamma Stanley Ann.

Read Full Post »

Pottermore?

Jag vet inte om Pottermore är något för mig, jag begriper nog inte riktigt vad det ska bli egentligen. Och förresten öppnas det inte förrän i oktober. Men jag gillar verkligen — verkligen! — origamin från boken i denna presentationsvideo.
—————————
Läs även andra bloggares åsikter om Harry Potter, J K Rowling, origami, Pottermore

Read Full Post »

RIP Leonora Carrington

Den surrealististiska konstnären Leonora Carrington är död. Hon är mest känd som konstnär, men skrev också. Till exempel Hörluren, som jag gillade mycket och skrev om här. Och en märklig berättelse om en debutant som inte vill gå på sin egen bal, utan skickar en hyena istället.

To yourself be true, then you’ll not be false to anyone.

———————————————
Läs även andra bloggares åsikter om Leonora Carrington, surrealism, Hörluren, hyena, debutant

Read Full Post »

In memorian 2010

Av de tre författare som dog 2010 är det Peter O’Donnell som betytt i särklass mest för mig. Jag har läst mina Modesty-album om och om igen. Här minns jag honom.
Andra jag minns är Hans Arnold och Kerstin Thorvall. Långt efter den senares död har sonen Gunnar Falk talat ut, och sällar sig till den långa raden av anhöriga till författare som får betala ett högt pris utan att ha bett om det. Åsa Beckman skriver intressant om det här.
————————
Läs även andra bloggares åsikter om in memorian, Peter O’Donnell, Hans Arnold, Kerstin Thorvall, Gunnar Falk, Åsa Beckman, Modesty Blaise

Read Full Post »

Tack för awarderna!

Jag har fått tre awarder, från Pocketpinglorna och Den besatta och Fru E. Tack så jättemycket!
Men jag har ju nyss delat ut awarder så jag vet inte riktigt vad jag ska göra nu. Särskilt som Vixxtoria har snott alla bra idéer, både om bloggparty och att ge awarder till alla härliga kommentatorer där ute. (Okej, okej, hon har kommit på idéerna, och jag tycker det är pinsamt att bara sno dem rakt av. ;-))
Så jag publicerar en favorit i repris:

och fortsätter att längta efter mitt barnbarn och är tacksam över att någon i släkten äntligen behagar födas på den här sidan nyår när man verkligen behöver anledningar att ställa till med fest.

Read Full Post »

Kvällens outfit på Bokens dag

På Bokens dag på Stora teatern i Linköping kommer jag att kånka omkring på den här. Säg hej om du är där!
Författarna: Torgny Lindgren, Karin Alvtegen, Emma Hamberg och Marcus Birro.

Read Full Post »

Vädret ger boken

Man vill ju gärna anpassa sin läsning till väderleken, eller hur?
———————–
Läs även andra bloggares åsikter om snö, Arnaldur Indridason, vinter, Island

Read Full Post »

Ursula K LeGuin läser sina egna dikter

Den lokala radiostationen KBOO i Oregon sänder en serie som heter Oregon Treasures. Här läser finaste Ursula K LeGuin sina egna dikter, och pratar om Left hand of Darkness, varför det är korkat att ge författare rådet ”skriv om det du vet”, om sin oro för att glömmas bort (No way, Ursula!) och lite annat smått och gott.
———————————-
Läs även andra bloggares åsikter om Ursula K LeGuin, science fiction, radio, poesi

Read Full Post »

Långa listan på deckardrottningar (och små prinsessor) (och i vissa fall grodor)

Här kommer mina svar på Vixxtorias långa lista.

Instruktionerna är så här:
L före författaren/boken betyder att man läst den
T före författaren/boken betyder att man läst en annan bok än den föreslagna av författaren )
J före författaren/boken betyder att man vill läsa
N före författaren/boken betyder att man inte vill läsa
H före författaren/boken betyder att man har boken
F före författaren/boken betyder att man sett en filmatisering av den
(? före författaren/boken betyder att man aldrig hört talas om den)
… men jag behövde använda frågetecknet som en fråga om jag har läst den eller ej…, och dessutom har jag fetat lite för läsbarhetens skull.)
————————————

J 1. Karin Alfredsson 80 grader från Varmvattnet. Svensk läkare löser mord världen runt.
T 2. Margery Allingham Tigern är lös. En av de stora i 50-talets brittiska deckarvåg. Skrev om Albert Campion.
LH 3. Karin Alvtegen Skuld. Psykologiskt och vardagligt.
T 4. Christa von Bernuth Rösterna. Tyska mord som poliskommissarie Mona Seiler löser.
T 5. Jenny Berthelius Mord, lilla mamma. Traditionella pusseldeckare med kommissarie Sanger och författarinnan Vera Kruse
T 6. Christianna Brand Döden i höga klackar. Brittisk mångsysslare som skrev under efterkrigstiden. Använde T 7. Carina Burman Babylons gator. Ett Londonmysterium. Euthanasia Bondeson löser mord i viktoriansk pastisch.
L 8. Chelsea Cain Heartsick. Bland annat om amerikanska seriemördare.
***
9. Marianne Cedervall Svinhugg. Mord på Gotland
L 10. Agatha Christie. Mordet på Orientexpressen. Deckarkejsarinnan som bl a skrev om Miss Marple och Hercule Poirot.
LH 11. Ann Cleeves Svart som natten. Prisbelönt och brittiskt.
T 12. Patricia Cornwell. Den osynlige. Om den amerikanska rättsläkaren Kay Scarpetta.
13. Ursula Curtiss Rösten ur mörkret. Ryslig amerikanska.
T 14. Sabine Deitmer Kalla kyssar. Tysk kvinnokrim om kommissarie Beate Stein.
L 15. Sarah Dunant In under huden. Hårdkokt om Hannah Wolfe.
16. Mignon G. Eberhart Medan patienten sov. Romantiska deckare med sjuksköterskan Sarah Keate.
***
17. Elsebeth Egholm Dolda fel och brister. Dansk spänning med medelhavstouch.
T 18. Kerstin Ekman Den brinnande ugnen. Kriminologiska övningar i högre skolan.
L 19. Karin Fossum Se dig inte om! Norsk deckardrottning med mer psykologisk spänning än action.
20. Ramona Fransson Mord i Skärhamn. Mord i Skärhamn
L 21. Tana French Till skogs. Prisbelönt debut av irländsk globetrotter.
22. Nicci French. Det röda rummet. Pseudonym för Nicci Gerrard och Sean French. Until it’s over är otroligt bra, men inte översatt till svenska.
T 23. Inger Frimansson. Katten som inte dog. Krypande väntan på att något ska hända.
L 24. Elizabeth George. Pappas lilla flicka. Amerikanska som fuskar i den brittiska skolan och skriver om Thomas Lynley.
***
L 25. Doris Gercke Du skrattade, du ska dö. Tyska mysterier.
26. Carin Gerhardsen Pepparkakshuset. Mord i Hammarby.
27. Caroline Graham Morden i Badgers Drift. Om Barnaby i Midsomer.
LH 28. Camilla Grebe och Åsa Träff Någon sorts frid. Svenska debutanter i en djungel av psykologiska spänningsromaner.
L 29. Elly Griffiths Flickan under jorden. Lovande brittisk debut om Ruth Galloway
L 30. Kjerstin Göransson-Ljungman 27 sekundmeter, snö. Arkitekt som skrev deckare, främst under 40-talet.
LH 31. Mo Harder Tokyo. Spänning i Japan.
LH 32. Ingrid Hedström Lärarinnan i Villette. Välskrivet om belgiska mord, med undersökningsdomaren Martine Poirot.
***
T 33. Marie Hermanson Ett oskrivet blad. Krypade spänning.
T 34. Mary Higgins Clark Dömd av det förflutna. Prisbelönt, pålitligt och amerikanskt.
LH 35. Patricia Highsmith En man med många talanger. Krypande psykologi om Tom Ripley
LH 36. Gretelise Holm Ö-morden. Spänning i Danmark.
L 37. Anne Holt Blind gudinna. Norsk deckardrottning som skriver om kriminalkommissarie Hanne Wilhelmsen.
38. Claude Izner Mordet i Eiffeltornet. Mord på franska. Pseudonym för de två systrarna Liliane Korb och Laurence Lefèvre
39. Inger Jalakas Borde vetat bättre. Mord i Göteborg med Margareta Nordin och queerperspektiv.
LH 40. P. D. James Ett opassande jobb för en kvinna. Tillhör den brittiska deckaradeln. Skriver oftast om polisen (och poeten) Adam Dalgliesh.
***
LH 41. Anna Jansson Främmande fågel. Oftast mord på Gotland med Maria Wern
42. Marianne Jeffmar Dödens ängel. Psykologiska kriminalromaner.
T 43. Mari Jungstedt Den du inte ser. Mord på Gotland
T 44. Faye Kellerman Examensfesten. Amerikansk spänning med Peter Decker och Rina Lazarus.
45. Lars Kepler Hypnotisören. Haussad pseudonym för Alexander Ahndoril och Alexandra Coelho Ahndoril.
L 46. Laurie R. King Drottningfällan. Amerikanskt och feministiskt med Sherlock Holmes-pastischer.
47. Catharina Kjellberg Inte att leka med. Mord i Göteborg med Roberta Löfström.
L 48. Tove Klackenberg Självtäkt. Mord i Härjedalen.
***
49. Gisa Klönne I skogens tystnad. Tyska orsaker till brott.
J 50. Elisabet Kågerman Döden skriver svenska. 50-talsdeckare om läraren Kickan Store.
F 51. Lynda La Plante Utpressning. Om Jane Tennison i mördarens spår.
L 52. Maria Lang Mördaren ljuger inte ensam. Mord i Nora av Sveriges egen Agatha Christie.
LH 53. Åsa Larsson Solstorm. Mord i Kiruna
L 54. Leena Lehtolainen. Snöjungfrun. Finska mord med kriminalkommissarien Maria Kallio.
55. Eva-Marie Liffner Imago. Historiskt och mystiskt, med fantastiskt språk.
L 56. Unni Lindell Ormbäraren. Norsk krimdrottning som skriver om Cato Isaksen.
***
LH 57. Laura Lippmann I spindelns nät. Mord i Baltimore med Tess Monaghan.
L 58. Camilla Läckberg Isprinsessan. Mord i Fjällbacka
59. Alexandra Marinina Mördare mot sin vilja. Mord i Ryssland.
L 60. Liza Marklund Sprängaren. Om bulldozerjournalisten Annika Bengtzon
L 61. Ngaio Marsh Mördaren gör entré. Nya Zeeländska som skrev pusseldeckare med detektiven Roderick Alleyn.
L 62. Helen McCloy Vad ville han? Amerikansk storhet från företrädelsevis 40-talet.
LH 63. Val McDermid Sjöjungfrun sjöng sin sång. Skotskt underbarn som bl a skriver om Carol Jordan och Tony Hill.
64. Patricía Melo Lögnens lov. Brasiliansk spänning
***
LH 65. Denise Mina Död i Garnet Hill. Mord i Skottland.
L 66. Patricia Moyes Döden åker skidor. Brittiska mord vid Scotland Yard med Henry Tibbett.
67. Barbara Nadal Belsassars dotter. Mord i Turkiet.
68. Naïri Nahapétian Vem dödade ayatolla Kanuni? Mord i Iran.
69. Katherine Neville De åttas hemlighet. Lika bladvändande som Dan Brown.
LH 70. Åsa Nilsonne Ett liv att dö för. Mest mord i Stockholm, men missa inte just denna pärla från Etiopien.
L 71. Ingrid Noll. Tuppen är död! Tyskt kåserande om mördarens våndor.
L 72. Kay Nolte Smith Sorgesång över död sopran. Nyckelroman inspirerad av Ayn Rand.
***
LH 73. Carol O’Connor Judasbarn. Tvillingdeckare!
74. Gemma O’Connor Tid att minnas. Mord på Irland.
L 75. Abigail Padgett Kråkan talar om död. Kriminalförfattare med särskilt intresse för inhemsk amerikansk befolkning.
L 76. Sara Paretsky Egen vinning, annans skada. V. I. Warshawski löser mord.
T 77. Jill Paton Walsh Farlig samling. Om collegesköterskan Imogen Quy. Skrev även färdigt Sayers sista Wimsey-roman.
L 78. Ellis Peters Ett helgon till varje pris. Broder Cadfael löser deckare på medeltiden.
LH 79. Helena Poloni. Mord i barm. Pseudonym för Ingegerd Stadener, som även skrev under namnet Lillevi Gavell. Har gett namn åt Polonipriset.
80. Anne Rambach Bombyx. Franskt med japansk touch och queerperspektiv.
***
LLLLHF 81. Ruth Rendell. Stenarna skola ropa. Oftast om vägen fram till brottet. Skriver ibland om kommissarie Wexford, och ibland under pseudonymen Barbara Vine.
T 82. Craig Rice Alla goda ting är tre. Amerikanska med skärpa och komik.
LLLLLLLLH 83. Dorothy Sayers. Kamratfesten. Komplicerade mordgåtor med Lord Peter Whimsey och Harriet Vane
84. Veronica von Schenck Änglalik. Svensk spänning om Althea Molin.
LH 85. Andrea Maria Schenkel Mordbyn. Blodiga mord i Tyskland.
L 86. Ninni Schulman Flickan med snö i håret. Debut. Deckare i Hagfors.
87. Helena Sigander Döda män vittnar inte. Mord i Gamla stan.
J 88. Yrsa Sigur∂ardóttir Det tredje tecknet. Mord på Island.
***
LF 89. Maj Sjöwall Roseanna. Skrev tillsammans med Per Wahlöö 10 romaner om ett brott. Martin Beck löste dem.
LH 90. Kim Småge Nattdykning. Norskt om polisen Anne-kin Halvorsen
91. Helle Stangerup Vargtid. Dansk spänning.
92. Viveca Sten I de lugnaste vatten. Mord i Sandhamn.
LH 93. Josephine Tey En gammal skandal. Löser mord vi trodde var uppklarade.
LH 94. P J Tracey Spela död. Pseudodym för Patricia Lambrecht och Traci Lambrecht som skriver om kriminalpoliserna Leo Magozzi och Gino Rolseth.
L 95. Ulla Trenter Som man bäddar. Fortsatte efter maken Stiegs död att skriva bl a om Stockholmsfotografen Harry Friberg.
L 96. Aino Trosell Om hjärtat ännu slår. Prisbelönt från en proletärförfattare.
***
L 97. Helene Tursten Tatuerad Torso. Mord i Göteborg.
L 98. Karin Wahlberg Blocket. Mord i Oskarshamn och Lund
? 99. Emma Vall Änglavakt. Mord i Sundsvall. Pseudonym för Maria Herngren, Eva Swedenmark och Annica Wennström.
L 100. Minette Walters Skulptrisen. Skriver fristående böcker i klassiskt brittisk tradition.
101. Fred Vargas Mannen som vände insidan ut. Franskt om kommissarie Jean-Baptiste Adamsberg och medeltidsexperten Marc Vandoosler.
T 102. Gillian White Mammadags. Brittiska mysteries skrivna i Devon.
103. Elvira Vigna Saker som män inte förstår. Spänning i Brasilien.
104. Liselott Willén Sten för sten. Välskrivet och oväntat, med doft av Åland.
***
T 105. Mary Willis Walker Under skalbaggens bo. Mord i Texas.
T 106. Laura Wilson Min allra bästa vän. Ny brittisk stjärna som avslöjar hemligheter från det förflutna.
L 107. Margaret Yorke Den du minst anar. Småskaligt brittiskt i pittoreska byar, där ondskan lurar under ytan.
LH 108. Helena von Zweigbergk Det Gud inte såg. Valhänt vardagligt och ömsint förvirrat om fängelseprästen Ingrid

Bilderna föreställer uppifrån och ner: Agatha Christie, Mo Hayder, en mycket ung Dorothy Sayers, och Ruth Rendell. (Anglofil, moi?)
——————————-
Läs även andra bloggares åsikter om deckare, deckardrottningar,

Read Full Post »

Sist på bollen: kvinnliga favoritförfattare

Idén började hos Uppbokad och har förvaltats av bland andra Lyran och Lilla O. Tack till alla tre som påmint mig om såna jag annars kanske glömt.
Förutom att jag är sist så är jag dessutom inte ens klar: jag förbehåller mig rätten att fylla på denna lista allt eftersom, ja kanske rent av ändra i den.

Mina favoriter:
Virginia Woolf — Orlando
Doris Lessing — börja med Martha-serien, Våldets barn.
Dorothy Sayers — börja med Oskuld och arsenik.
James Tiptree jr
Carol Shields — Unless!
Tawni O’Dell
Elin Wägner — Norrtullsligan, Pennskaftet
Denise Mina — Garnet Hill-trilogin
Nicola Griffith — The Blue place eller Stay
Daphne du Maurier — Jamaica inn, eller Rebecca
Rosamond Lehmann — Invitation to the waltz
Jenny Diski — självbiografierna, förklädda till reseskildringar
Anita Goldman — boken om Los Alamos
Josephine Tey — Oskulden bedrar
Alice Walker — The Color purple
Ursula K LeGuin — Mörkrets vänstra hand
Rebecca West — Källan flödar
Selma Lagerlöf
Mo Hayder — Tokyo
Alice Sebold — Almost moon
Alice Hoffman — The probable future
Curtis Sittenfeld — American wife
Cynthia Voight — Tillerman-serien
Frieda Hughes — diktsamlingen 45
Jane Austen — Stolthet och fördom
Joyce Carol Oates — Det var vi som var Mulvaneys, Blonde
Joy Nicholson — Klanerna i palos Verdes
Kathy Acker — om du törs.
Octavia E Butler — Parable of the sower
Sofi Oksanen — Utrensning
Sylvia Plath — Glaskupan
Toni Morrison — Älskade
Ulla Isaksson — Kvinnohuset
Barbro Alving
Wislawa Szymborska
Amy Tan
Moa Martinson — Kvinnor och äppelträd
Vibeke Olsson — de romerska
Marianne Fredriksson
Maja Lundgren
Jeanette Winterson
Susan Sontag
Barbara Voors
Carina Rydberg
J J Rowling — Harry Potter-serien
Jean Rhys — Wide Sargasso sea
Fay Weldon
Angela Carter
Majgull Axelsson
Dubravka Ugresic
Francoise Sagan
Harriet Lerner
Lionel Shriver
Karin Boye
Kate Chopin — The awakening
Jung Chang — Vilda svanar
Monika Fagerholm
Nelly Sachs
George Eliot
Sara Lidman
Margaret Mitchell — Borta med vinden
Charlotte Brontë — Jane Eyre
Patricia Highsmith — djurnovellerna (som jag snart ska skriva om)
Joshilyn Jackson — Visst finns det gudar i Alabama
Azar Nafisi — Reading Lolita in Tehran
Olga Tokarzcuk — Daghus, natthus

Read Full Post »

Imorgon släpps biljetterna

Till Patti Smith på Kulturhuset nästa vecka. Jag kan inte gå, men försöker komma över min bitterhet genom att minnas konserten från sommaren 2008 och allt jag tänkte på när jag läste Just kids. Och så hoppas jag på att få läsa många bloggposter om det sen. Skriv! (Ni får gärna lägga in länkar här.)
Uppdatering: Det blev inställt. Mycket tråkigt.
————————————–
Läs även andra bloggares åsikter om Patti Smith, Kulturhuset,

Read Full Post »

Men suck, varför köpte ni inte Joshilyn Jackson?

Jag har väntat och väntat och väntat och väntat på att Joshilyn Jacksons Mina två mammor ska komma på pocket. Jag tyckte så mycket om hennes Visst finns det gudar i Alabama, nämligen. Jag tyckte om den på det där sättet att den liksom växte efteråt, och jag kommer på mig med att le när jag går förbi den i bokhyllan och minnas lite olika saker. Så till slut mejlade jag Månpocket och frågade om inte Mina två mammor skulle komma snart, och får detta svar:
Dessvärre är svaret nej, den första boken sålde alltför dåligt i pocket, men det var trevligt att höra att du uppskattade den.
Jämarns. Jag har väntat i onödan, och det är faktiskt ert fel. Varför köpte ni inte Joshilyn Jackson?
————————-
Läs även andra bloggares åsikter om Joshilyn Jackson, Visst finns det gudar i Alabama, Mina två mammor, pocket, Månpocket

Read Full Post »

Far väl, Kerstin Thorvall, jag hoppas du får dansa

Vaknar upp till nyheten att Kerstin Thorvall är död. Hon fick ett långt liv, 84 år, men det känns ändå sorgligt. När jag tänker på henne så tänker jag på hennes släta kinder, hennes kärlek till dans, hennes väldigt komplicerade relation till sin mamma, och så minns jag alla vackra teckningar. Är det nån fler än jag som minns ungdomsböckerna? Ofta med hennes egna illustrationer. Hon började som modetecknerska.
Ungdomsböckerna var ofta väldigt tidstypiska, om samhällsproblem och -fenomen. ”Min pappa säger att din pappa sitter i fängelse” är en sån där titel som jag har raljerat över som typiskt exempel på 1970-talets socialrealistiska barnböcker. (Förlåt, Kerstin!) Men jag minns att jag tyckte om ”Att älska Sussy”.
Hon har blivit illa åtgången, framför allt efter ”Det mest förbjudna” (1976), där hon berättar om sin egen starka sexualitet och otrohet. Det gillade inte kritikerna, som tyckte att det var alltför privat och självutlämnande. (Men när Sven Lindqvist skrev ”En älskares dagbok” (1981) då var det plötsligt fint att skriva intimt.)
Med ”När man skjuter arbetare” blev Kerstin Thorvall sen kulturvänsterns älskling, trots att skotten i Ådalen bara bildar en fond mot vilken hon berättar sin mammas historia. Signe som blev bortgift med den fina, rika, men tyvärr spritt språngande tokiga Sigfrid. Han våldtar Signe på bröllopsnatten.
En helt annan scen har bitit sig fast: lilla Anna följer med mamma Signe hem till morföräldrarna. Signe har med sig wienerbröd, som mormor älskar. Mormor blir väldigt glad och lägger in wienerbröden i skafferiet. Efter tre dagar eller så, när de hunnit bli torra, äter man upp dem. Att äta färska wienerbröd skulle vara för överdådigt.
Ett annat minne är från Kerstin Thorvalls sommarprogram för några år sen. Hon vaknar en morgon i ett annat land, går ut på balkongen tror jag, och plötsligt känner hon en stark lycka och lättnad. Det är hennes mamma som har dött. Äntligen befrielse.
Ett personligt minne är från när jag jobbade på Radio Ellen och i en intervju skulle be Kerstin Thorvall läsa en av sina egna dikter. Hon satte igång direkt, på en sekund. Och fort läste hon! Sen minns jag att jag frågade vilken jämställdhetsfråga hon tyckte var viktigast inför Åttonde mars. ”Pappamånad”, blev svaret.
Kerstin Thorvall skrev länge krönikor i Aftonbladet. En av de sista, kanske den allra sista, handlade om hur hon hade så ont i benen att hon inte längre kunde dansa.

Det här är Vita rosen. Kerstin Thorvall illustrerade Astrid Lindgrens Kalle Blomkvist och Rasmus, 1953 års utgåva, som jag har ärvt av min mamma.
Wikipedia listar alla Kerstin Thorvalls böcker. Lena Kåreland tar upp hennes betydelse för barnlitteraturen. En fin intervju från 2003 finns här. Aftonbladet skriver om Thorvall-tweets & bloggar och här finns hennes krönikor. Trollhare skriver om Thorvalls beskrivningar av ångest.
Uppdateringar: Unni Drougge skriver fint och vasst om bemötandet av Kerstin Thorvall. Bra också i Expressen av Nina Lekander och av Tiina Rosenberg på Bang.se. Vixxtoria skriver om Thorvall och politisk korrekhet — och icke korrekthet. Lena Kåreland skriver en faktafylld understreckare.
———————–
Läs även andra bloggares åsikter om Kerstin Thorvall, Det mest förbjudna, När man skjuter arbetare, Min pappa säger att din pappa sitter i fängelse, böcker,

Read Full Post »