Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘bok blir tv’ Category

På nåt vis hör sjukdom och skräckläsning ihop för mig. Kanske för att när man känner sig eländig är det skönt att läsa om hur eländigt andra har det. Och så är det inte så intellektuellt krävande. Plus att när man har feber kan man få intressanta drömeffekter…
Men första så kallade långnovellen (cirka 260 sidor, hur är det en novell?) i Stephen Kings Mardrömmar piggade inte upp mig det minsta. Ganska oengagerat läste jag ut den. Själva monsterelementen blev en besvikelse. Tydligen har den ändå blivit filmatiserad, och hamnat på några elaka listor över sämsta filmmonstren med sina köttätande köttbullar. Den filmatiseringen tänker jag undvika. Trots att David Morse är med.

Annonser

Read Full Post »


Så har vi sett denna omtalade serie. Och ja, den är bra. Riktigt bra. Men visst är huvudpersonen Piper Chapman den minst intressanta karaktären? Jag bryr mig allvarligt talat inte det minsta om hennes kärleksaffärer och visst är hon extremt självcentrerad? Däremot älskar jag flera av de andra fångarna. Taystee, Poussey, nunnan, Nicky, Sophia, Red, min namne Suzanne/Crazy eyes… listan kan göras låång.
Serien tog slut snopet fort trots att vi bara såg högst två på raken. Som min son sa: ”Jag kan inte se fler för jag känner mig så instängd”.
Vi får nog lov att skaffa Netflix snart.
Tillägg: Regina Spector har skrivit signaturmelodin och jag gillar den jättemycket. Spelas i huvudet just nu.

Read Full Post »

Gilesblond
Love in a cold climate-dvd:n blev fin underhållning medan regnet strilade utanför. Judy Dench och andra fina skådisar. Utgiven 1980, så de var yngre då. Jag hoppar till lite när Radletts ordnar en bal och plötsligt ett ytterst välbekant ansikte dyker upp. Förvisso under en blond slätkammad frisyr, och förvisso utan den omisskännliga karaktär som rynkorna sen dess gett honom, men ändå: Det är Giles. Watcher and librarian.
Här spelar Anthony Head bankirson och Linda faller för hans charm. De tvingar sina föräldrar att tillåta äktenskap, som blir olyckligt.
Annars tycker jag i denna filmatisering väldigt mycket om Fanny, hon som berättar alltihop. Mycket fint gestaltad av Isabelle Amyes.
Jag har skrivit om böckerna som serien baserar sig på här och här.

lovecold<

Read Full Post »

ficktjuvenOch DÄR kom vändningen i Ficktjuven! Nu är jag helt bortkollrad, vad ska hända nu?
Den här boken är väl en tio år gammal, och har redan hunnit bli filmatiserad av BBC och allt. Men för mig är det första gången som jag fängslas av den föräldralösa Sue som växer upp i ett tjuv- och hälarnäste i en av Londons mörkare gränder. Hennes mor hängdes för mord, vem fadern var vet hon inte. Mrs Sucksby tycker mest om Sue av alla småttingar hon har hand om, och säljer henne inte vidare utan beskyddar henne. Hon får lära sig många matnyttiga saker för en karriär på brottets bana, och när bedragaren Gentleman kommer med ett förslag på en riktigt stor kupp säger Sue ja. Tretusen pund hägrar.
Sarah Waters berättar så där långsamt och detaljerat så man dras in i den laddade stämningen och den viktorianska tiden. Hon har alltid ett lesbiskt tema, och ofta handlar det om människor som rör sig mellan de lägsta samhällsskikten och de ganska höga. Moralen brukar vara ungefär lika låg på båda ställena.
Bilden nedan är från mini-tv-serien.
fingersmith 2

Read Full Post »

Kate Atkinson. För mycket länge sen läste jag — och älskade — I museets dolda vrår och Mänsklig krocket. Sen tappade jag bort henne.
År 2008 upptäckte jag henne i en butik, hon skrev visst deckare nu? Köpte One good turn, läste men blev besviken. Det var nånting med en sån där skilsmässohämnd som kändes så lättgenomskådad och daterad. Men kanske var jag orättvis, för nu läser jag Started early, took my dog, med samme Jackson Brodie som huvudperson och nu gillar jag det jättemycket.
Jag insåg dessutom att en grej vi såg på tv för några månader sen handlar om Brodie och är skriven av Atkinson, där är det Jason Isaacs (Lucius Malfoy) som spelar Jackson Brodie. Sevärt! Som tur är så är det inte samma story jag redan sett som jag gick och köpte boken till, men temana känns igen: utsatta barn, försvinnanden, kidnappningar, gamla hemlighter, ett ständigt sökande efter svar.

Jackson Brodies egen syster blev mördad när han var barn. Hans bror tog livet av sig. Mamman dog i cancer. Den enda människa han träffat som har en mer tragisk uppväxthistoria är Julia, modern till hans lille son och ständigt närvarande som en kritisk röst i Jacksons huvud. Där finns även ett par ex-fruar (varav en var bedragare) och en tonårsdotter.
I Started early… dröjer det ett tag innan Jackson dyker upp. Istället handlar det om en pensionerad snut, Tracy Waterhouse, som blir vittne till hur en gammal missbrukarmorsa sliter och drar i sin lilla flicka tvärs genom en hel galleria. En skådespelerska med begynnande Alzheimer och några andra spridda karaktärer finns i samma shoppingcentrum.
Det här är mycket mer än den vanliga deckaren; stilsäker, mänskligt insiktsfull, filosofisk och dessutom ganska ofta rolig i sina iakttagelser. Rekommenderas!
När jag läser kritikernas hyllningar till Atkinson förstår jag att hon räknas som en stor uttolkare av den brittiska samtiden. På svenska hittar jag inte så många som skrivit om henne på sistone, men Boktoka har läst I museets dolda vrår.
———————————————
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Read Full Post »

Jag tänkte skriva ett hyllningsinlägg till Judi Dench för hennes underbara spel i tv-filmatiseringen av Elizabeth Gaskells Cranford (som jag äntligen kommit mig för att se). När jag googlade efter apelsinätarscenen, hittade jag istället detta:

Det måste betyda att det blir en säsong två?
Så här tyckte jag om boken.
———————
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Read Full Post »

Vi har kollat på The Line of Beauty. Underbar serie i tre delar på Alan Hollinghursts bok, om skönhetsälskande Nick Guest som flyttar in hos och låter sig förföras av familjen Fedder. Det är 1980-tal, Thatcher, partydroger och massor av bra musik: Frankie goes to Hollywood, The Clash, The Pretenders…
Här har familjen dragit till Frankrike och lämnat Nick för att vakta dottern Catharine, som är psykiskt sjuk. Det är första gången de är ensamma med varandra:

Mer Hollinghurst här och här.
———————–
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Read Full Post »

Older Posts »