Ted om Sylvia

Upptäckten av en dikt av Ted Hughes, om hans före detta hustru Sylvia Plaths sista dagar innan hon satte fram mjölk till barnen och stoppade huvudet i ugnen, blev en stor nyhet i brittiska medier. Nu har den hittat till Sverige också, i Svenskan. Läs!
Och så vill jag i sammanhanget än en gång påminna om att Frieda Hughes, den enda numera överlevande i denna familj, är mycket mycket läsvärd.
Ett smakprov:
While their mothers lay in quite graves
Squared out by those green cut pebbles
And flowers in a jam jar, they dug mine up
Och dessutom kan jag gissla mig själv lite för att jag ännu inte kommit till skott med att prova Hughes.
——————————-

Read Full Post »

Kort guide till deprimerade poeter

Frieda Hughes: bloggat här, här, och lite här. Fortfarande är det usel utdelning på youtube, men 00.35 in i denna video kan man jämföra hennes röst med hennes mammas:

Sylvia Plath: bloggat här 25 januari 1953 26 januari 1958 27 januari 1959 28 januari 1959 Sylvia läser Daddy Sylvia i natten
Och här läser hon A birthday present:

Anne Sexton: helt kort här.
Här läser hon ett par korta dikter:


Nelly Sachs: bloggat här och framför allt här
Någon annan läser här och jag förstår inte tyska men med bilderna ser det mycket starkt ut.

——————————–

Read Full Post »

Allvarligt, vad håller du/ni på med?

134 sökningar på ”sylvia plath” och en hoper på ”the bell jar” ”sylvia plath Daddy” ”sylvia plath film” med flera.
Vem eller vilka är du/ni och vad menas egentligen?
Är det en skoluppsats som ska skrivas eller vad?

Uppdatering: Otroligt deprimerande att just Sylvia Plath är ett ämne där ingen enda människa har en åsikt. Det får mig att tro att det är gymnasister.

Uppdatering 2: Lycka till med korsordet!
————————-
Läs även andra bloggares åsikter om Sylvia Plath, sökningar

Read Full Post »

Om att läsa om The Bell Jar

Festkvällarna i New York och den stora magsjukan är vad jag mindes mest från Sylvia Plaths The Bell Jar. Men det är ju bara en liten liten del av boken, och långt ifrån den mest intressanta. Istället är det en studie av hur den unga kvinnan Esther Greenwood går in i en svår depression. Innan hon tappar verklighetsförankringen kommer hon med knivskarpa analyser av hur hennes framtidsdrömmar och möjligheter är på våldsam kollisionskurs med vad som förväntas av unga kvinnor. Hon vill skriva, resa, och ha exakt lika många sexuella erfarenheter som den man hon eventuellt funderar på att gifta sig med. Om hon nu vill gifta sig.
När depressionen rullar över henne krossar den all handlingskraft hon har, utom strävan att hinna ta sitt liv innan sommaren är över. Hon försöker skära sig, hänga sig, drunkna, ta tabletter… Hon får gå hos en psykiatriker som hon inte gillar, och utsätts för elchocksbehandling. Till slut vet mamman ingen annan råd än att skriva in Esther på mentalsjukhus.
————————————-
Läs även andra bloggares åsikter om The Bell Jar, Sylvia Plath, Esther Greenwood, böcker, psykisk sjukdom

Read Full Post »

Sylvia i natten

Filmen om Sylvia Plath är bra. Varför fick den så dålig kritik egentligen? Gwyneth Paltrow gör Sylvia så kraftfull och amerikansk som jag minns henne från dagböckerna. Den är välspelad, gripande, och hon biter Ted i kinden precis som hon ska. Och man får höra rejält med poesi!

The real thing:

—————————–
Läs även andra bloggares åsikter om Sylvia Plath, Sylva, film, poesi

Read Full Post »

Sylvia Plath läser ”Daddy”

Mer Sylvia på bloggen här här här här och här.
—————–
Läs även andra bloggares åsikter om Sylvia Plath, poesi,

Read Full Post »

Sylvia Plath: 28 januari 1959

En klar blå dag, ett hårdtuktat törnsnår av vit snö skarpkantar alla sneda och vinda vinklar mellan tak och skorsten nedanför och floden är vit. Solen bakom huset tll vänster kastar ett gulddollarsken från en tornkupol jag inte vet namnet på. Om jag bara kunde skriva en sida här, en halv sida, varje dag och orka vara tacksam för det jag har och sakta arbeta mig mot ett bättre liv.
Ovanligt uppåt i går, trots en dålig morgon, när jag tänker på att jag inte gjorde något alls mer än att jag skrev på en dum dikt om ett tjur/hav som kringgår alla former av rakt budskap om något alls under skenet av symbolisk allegori. Läste ACRich i dag, läste ut hennes diktsamling på en halvtimme: dikterna sporrade mig: de är lätta, och ändå professionella, fulla av mindre lyckade uttryck och tomma gester mot något, men mättade av ”filosofi”, det jag behöver. Fick med ens lust att göra en serie dikter från Cambridge och Benidorm. Låter det vulgärt att säga ”New Yorker-sorten”. Det betyder något.

Ur Sylvia Plaths dagböcker

Read Full Post »

Sylvia Plath: 27 januari 1959

En hel månad av det nya året som bortblåst. Läste Wilbur och Rich på förmiddagen.(…)
Mamma, med sårad och tragisk min som vanligt, kom förbi med en bok. Jag bad henne inte komma upp. Jag arbetar inte, studerar bara för att hitta nya sätt att skriva dikt. Motvilja mot det jag åstadkommit. Mina dikter börjar i ett spår, i en dimension och lyckas aldrig överraska eller chockera eller ens roa speciellt mycket. Yttervärlden utelämnas helt. Det ligger något i World’s kritik: för mycket drömmar och dunkla underjordsvärldar.

Ur Sylvia Plaths dagböcker.
Vid den här tiden arbetar hon deltid som assistent vid Harvard, läser en kurs i att skriva poesi vid Boston University, och går i terapi.
———————
Läs även andra bloggares åsikter om Sylvia Plath, dagböcker

Read Full Post »

Sylvia Plath: 26 januari 1958

Livet. Människor: inte slutna ögon & öron, som de är nu, jag utanför, medveten om utanförskap & konstig säregenhet som gör mitt kafépladder skrattretande – vi bjuder hem folk på middag: fyra i veckan, 16 i månaden: jag ska inte bli illamående eller nervös eller överdrivet hjärtlig – jag ska rätt och slätt laga en jävligt god middag & servera den & hoppas att folk samtalar, äter & umgås på ett bra sätt. Ted & jag är främlingar för dem, de är främligar för oss, men vänner & sammansvetsade sinsemellan. Vad gör det. Jag måste komma ur min babymardröm, lätt och ledigt svänga ihop matsedlar, placera folk, splittra par, man, kvinna, barn. Och dessutom tänka. Den här terminen – jag ska läsa & rätta skrivningar för Arvins kurs (blir det 100 dollar? 300 dollar?) & kommer därför att läsa om allt av Hawthorne, Melville & James: bra för mig att sammanföra mitt intellekt och hans.

Ur Sylvia Plaths dagböcker.
Plath och Ted Hughes bor i en lägenhet på 337 Elm Strett, Northhampton, Massachusetts. Plath är extralärare i engelska vid Smith College.

Read Full Post »

Sylvia Plath: 25 januari 1953

Hur ska de beskrivas, alla små fina, härliga, sensuella fröjder! jag börjar bli lugnare längst inne: jag har levt, bara levt här på college i en vecka och det har varit en bahglig upplevelse. Nu ligger fysiktentamen framför mig som ett slött ondskefull monster – som jag måste bemästra för att jag är tvungen. (…)
Jo, benet har ju varit en ursäkt.Minst lika ompysslad som tuberkolospatienten och ingenting av hans oändliga ensamhet. Mycket trevlig kompromiss: inga uppgifter, inget arbete utöver skolans minimikrav. God mat, sömn, sällskap och tid för sig själv. Och bäst av allt, när jag klarat av pärsen med att lära mig gå igen kommer jag att vara redo att ta mig an världen: redaktionskommitén, Smith Review, lektioner, osv.

Ur Sylvia Plaths dagböcker.
Sylvia Plath studerar vid Smith College. Hon bröt benet i en skidbacke, där hon var med Dick, som hon hade ett förhållande med. Båda ”levt” i citatet är understrukna i dagboken. Stycket fortsätter så småningom med en lång lustfylld beskrivning över hur hon tycker om att peta sig i näsan på olika sätt. 🙂

Read Full Post »

Sylvia Plath

Varje vecka är det flera som kommer hit för att de sökt på ”Sylvia Plath”. Jag har nästan haft dåligt samvete för att jag skrivit så lite om henne, inte en rad om The Bell Jar/Glaskupan som är en fantastisk bok, ingenting om Johnny Panic och drömbibeln, ingenting från hennes dagböcker som gavs ut 2000 och översattes till svenska 2003. (En skön kloss på drygt 800 sidor, med en författares utveckling och kamp för att hitta sin unika röst, samtidigt som hon vill leva och älska och allt det andra som vi brukar vilja göra.)
Inte ens en liten dikt. Så det tänkte jag råda bot på nu.

I AM VERTICAL

But I would rather be horizontal.
(…)

Tonight, in the infinitesimal light of the stars,
The trees and flowers have been strewing their cool odours.
I walk among them, but none of them are noticing.
Sometimes I think that when I am sleeping
I must more perfectly resemble them –
Thoughts gone dim.
It is more natural to me, lying down.
Then the sky and I are in open conversatiom,
And I shall be useful when I lie down finally:
Then the trees may touch me for once, and the flowers have
time for me.

© Ted Hughes
Ur Crossing the Water som publicerades postumt 1971. Mitt ex fann jag på ett antikvariat i Amsterdam 2004. Dikterna är skrivna 1960-1961. Sylvia Plath dog för egen hand i London 1963. Hon ställde fram frukost till sina två barn innan hon stack huvudet i gasugnen.
Maken som lämnat henne, Ted Hughes, ärvde copyrighten. Hur han handskats med den har upprört många genom decenniernas lopp, till exempel svenska Linda Skugge.
Uppdatering: Vid närmare eftertanke, så kortar jag i dikten för att inte riskera något copyrightbråk. Då kan jag hävda citaträtten.
———————–
Läs även andra bloggares åsikter om Sylvia Plath, Crossing the Water, poesi, Ted Hughes

Read Full Post »