Midnight crossroad.
Här möts människor med hemligheter och ofta märkliga förmågor i en liten håla, mest bara en vägkorsning, i Texas. Här möts också världarna från ett par av Charlaine Harris andra serier: den piercade Manfred som är vän med Harper och Tolliver i Grave-serien, och Bobo som kommer från Shakespeare, Arkansas, och tränade karate med Lily Bard (Shakespeare-serien.) Här bor också så Manfreds granne Fiji som är traktens häxa, Lemuel som är något vampyrliknande och jobbar nattskiftet i Bobos pantbank, den dödligt mystiska Olivia, en ensamstående pappa med två tonårsbarn som inte vill vara med på bilder på internet.
Även temat är välbekant, med en högerextrem sekt som vill åt något, och kanske eller kanske inte mördar för att få fatt i det.
Jag vet inte om jag tycker att den här är tillräckligt originell för att jag ska vilja fortsätta med serien. Kanske har jag efter alla dessa år läst mig mätt på Charlaine Harris?
Tredje boken om Mercedes Thompson och jag tycker att de blir bättre och bättre. Här är det Mercys gamle mentor Zee som ber henne om en tjänst: Att i sin coyoteform lukta sig runt i husen hos en rad mordoffer på reservatet för faes. En enda person har varit i alla husen, vakten O’Donnell, en människa. När Zee och uncle Mike beger sig till O’Donnell för att ta itu med honom, upptäcker de att nån annan hunnit före. Men när polisen kommer dit hittar de Zee med blod på händerna, så han åker i fängelse.
Två vanliga aktiviteter som Sookie i Charlaine Harris 
Sookie blir uppvaktad av Quinn, The Were-Tiger, och känner sig otroligt sviken av vampyren Bill, sin förste älskare. (Men jag saknar honom, ska de inte bli ihop igen?) Hon reser till New Orleans för att ta reda på dödsboet efter sin kusin Hadley och hjälpa drottningen av Louisiana på samma gång.
snowflakes in rain 