— Jag härdar inte ut med det, säger hon darrande. Att ta från en annan människa.
— Du tar ingenting från Anna, säger han lugnt. Ingenting som inte var taget förut. Det är ju inte första gången jag har en annan kvinna. Anna är stark, hon har själv gjort sitt val.
— Nej, säger hon häftigt. Hon har inte valt. Hon lika litet som jag.
— Hon har att välja mellan detta eller inget, säger han lugnt.
Då tiger hon och vet, vad hon själv har att välja mellan. Det känns som om han slagit henne. Fast hon vet, att han aldrig skulle lyfta sin hand mot henne ens i sin tanke, tycker hon sig nu känna märket efter hans breda hand, efter hans långa fingrar och den hårda ringen, tvärs över sitt ansikte. Det märket går aldrig bort, tänker hon. Det kan han aldrig tvätta bort och jag kan aldrig gråta bort det.
Minuterna tickar mellan dem i tystnaden.
Ur Ulla Isakssons Kvinnohuset.
————————————–
Läs även andra bloggares åsikter om Ulla Isaksson, Kvinnohuset
Åsa Larsson: En av landets absolut bästa deckarförfattare. Debuterade med Solstorm. Hennes hjälte heter Rebecka Martinsson och är en utbränd Stockholmsadvokat som reser hem till Kiruna-bygden när hennes gamla barndomsvän hamnat i en riktig soppa, som inkluderar mord och en hårt styrd kristen sekt. Gåtan är bra, och jag älskar miljöskildringarna med farmor som pratade finska och rullade egna cigaretter med remsor rivna ur tidningen. (Norrbottens-kuriren?) Dessutom Sivving, som bor i pannrummet. Jag tänker mig honom i Helly-Hansen och långkalsonger.
Hand i handske är en klassisk engelsk deckare, trots att den alltså är skriven av en 
Extremt intressant ämnesval från 
Läste nyligen Mitt mord är ditt av Nicholas Blake. Den handlar om två män som inte känner varandra, men som ingår en mordpakt där de ska mörda åt varandra. Tanken är att de ska ha alibi för respektive mord, som då blir obegripliga för att de saknar motiv. Boken var inte så dum, men inte fantastisk heller.
snowflakes in rain 