Extremt intressant ämnesval från Lyran denna vecka tycker jag. Mitt förstaval är självklart, även om jag nämnt den förut.
Reading Lolita in Tehran — Azir Nafizi. Jag har skrivit om den här. Efter den islamska revolutionen i Iran får Nafisi inte längre undervisa om litteratur på universitetet på det sätt hon tidigare gjort. Istället startar hon en hemlig grupp för några modiga kvinnliga studenter. Där läser de Nabokovs Lolita, Fitzgeralds The Great Gatsby, Henry James Daisy Miller och Jane Austen.
Förutom att boken är ett intressant tidsdokument, och en skildring av hur dramatiska händelser griper in i människors allra innersta intima liv, så är det också en väldigt vacker bok rent språkligt. Fylld av kärlek till litteraturen, och övertygad om litteraturens kraft och betydelse. Böcker är inte nåt som man tar till när man vill bli underhållen en stund, böcker är på liv och död.
The Scarlett Letter — Nathaniel Hawthorne. Amerikansk klassiker utgiven 1850. När ni hör referenser till ”ett rött A” eller ”Hester Prynne” eller ”bokstav på bröstet” så är det den här boken som åsyftas. (Jag tror att det finns en referens i Gilmore girls också.) Den handlar om Hester Prynne som blir gravid under tiden hennes äkta man är bortrest. Hon vägrar uppge vem fadern till barnet är, men som läsare förstår man att det är en av de män som dömer henne för äktenskapsbrott och skickar henne i fängelse. Hon döms också till att bära ett stort rött A (för adultress) på bröstet, så att ingen någonsin ska kunna glömma hennes brott. Hester Prynne får själv sy dit sitt A på klänningen.
Gomorra — Roberto Saviano. Neapelfödde Saviano skriver om sin stad och trakt där camorran bestämmer allt. Bloggat om bland annat här och här. Boken är en blandning mellan skönlitteratur och reportagebok, och det som gör den så intensiv och bra är att Roberto själv är med där. Han tar sig själv som utgångspunkt, som en av alla dessa människor vars liv styrs av camorran. I en underbar scen berättar han om när han pissar i inomhusfontänen i huset där Tony Montana bodde i filmen Scarface. (Småpojkar, tonårspojkar, även vuxna män inom camorran har Al Pacinos Scarface som idol.)
Bubblare: Isabel Allende, Garcia Marquez, Imre Kertéz, Solsjenitsyn…
———————-
Läs även andra bloggares åsikter om Nathaniel Hawthorne, Hester Prynne, The Scarlett Letter, Gomorra, Roberto Saviano, Reading Lolita in Tehran, Azar Nafisi, förtryck, tematrio, böcker, kvinnohat
snowflakes in rain 
Azir Nafizis bok låter riktigt bra!
Den är väldigt, väldigt bra. Jag tror du skulle tycka om den, Lilla O. Finns på svenska också.
Nafizi och Saviano är utmärkta och i viss mån självklara val i sammanhanget.
När det gäller ”Att läsa Lolita i Teheran” önskar jag att fler upptäckte vilken otroligt bra bok det är.
Intressanta val.
The scarlett letter har stått i min hylla i åratal. Jag borde verkligen läsa den känner jag.
Reading Lolita in Teheran är dock en ny bekantskap för mig, men den låter bra. Kan den vara ett lämpligt förslag på nästa bokklubbsträff kanske… Hm, tål att tänkas på.
Gomorra har jag försökt ta mig igenom ett par gånger, men det går inte. Jag tappar bort mig redan på typ sidan 39 när Saviano rabblat upp 7000 italienska namn, orter och släkter.
Bokmania
Alla borde läsa Att läsa Lolita i Teheran! Det är en upplevelse.
a-lo
Du får se filmen Gomorra istället. Även om den liknar boken mycket. När jag sett den var det en okänd man som gick ut ur biosalongen bredvid mig och var jättearg för att filmen inte hade några huvudpersoner. Han tyckte det var idiotiskt.
Jag tyckte det var helt okej. Dessutom tycker jag att det är pengarna som är huvudpersonen.
The scarlett letter är däremot lite jobbig. Jag fick streta på ordentligt för att ta mig igenom den. Den är ju trots allt drygt 150 år gammal.
Snart, snart, snart ska jag läsa om Lolita i Teheran.
[…] 895. The House of the Seven Gables – Nathaniel Hawthorne 896. Moby-Dick – Herman Melville 897. The Scarlet Letter – Nathaniel […]