Lille JR, sju år, bor med sin fattiga mamma i morfars ruckel till hus. Pappa har stuckit, och betalar inget underhåll, så de måste bo där trots att de är ovälkomna. Men pappa är radiopratare. JR lyssnar på The Voice i radion, på låg volym så att inte mamma ska bli ledsen. I sin desperata faderslängtan börjar JR prata tillbaka; berätta om hur det går i skolan, hur det går för Mets, sånt som intresserar sjuåriga pojkar i Manhasset, Long Island.
”Eventually my mother caught me.’Who are you talking to?’ she asked.
‘No one.’
She put a hand to her mouth and looked stricken. I turned the volume lower.”
20 sidor in i The Tender Bar vet jag att jag älskar den. JR Moehringer skriver om sin uppväxt så att jag ryser och vill gråta och blir arg och lycklig om vartannat. Tack Caveat lector som skrev och tipsade!