I djävulens sällskap med Peter Robinson

Bland alla frånskilda fårade kommissarier med alkoholproblem hör Peter Robinsons Alan Banks till mina favoriter. I I djävulens sällskap leder han utredningen av ett mord på en ung flicka i The Maze, ett mörkt och avfolkat område alldeles vid pubstråket i Eastvale. Samtidigt leder kollegan och före detta älskarinnan Annie Cabbot utredningen om ett mord på en totalförlamad kvinna. Den historien visar sig ha kopplingar till ett tidigare fall för sex år sen, som finns i den rosa boken, I ondskans spår.
Som vanligt hos Robinson är det driv och spänning. Hur trassliga privatliv Alan och Annies än har så tillåts de aldrig ta över själva deckarintrigerna. (Apropå alkoholproblem är det Annie som är värst just nu, det är ett väldigt drickande hela tiden.)
Som Maria på Paperback lover berättade här är I djävulens sällskap döpt efter Grateful Dead-låten Friend of the Devil.
På wikipedia ser jag att det finns en hel rad oöversatta böcker, varför då? Jag kan med lätthet ge förslag på minst tio svenska deckarförfattare som förlagen kan sluta ge ut till förmån för Robinson. Till sist vill jag passa på att varna för att köpa dem på engelska, eller rättare sagt: läs baksidan noga. De får nämligen olika titlar i engelsk respektive amerikansk version, så rätt vad det är står man där med samma bok fast under annan titel.
——————————
Läs även andra bloggares åsikter om Peter Robinson, I djävulens sällskap, Friend of the Devil, Grateful Dead, deckare,

Read Full Post »