Oj, vad jag gillar Ann Cleeves deckare från Shetlandsöarna! Det är så levande och fint beskrivet, miljöerna med väder och vind och vidder. Färjorna som går fram och åter. Människorna som omväxlande är stolta över sin hembygd, omväxlande känner sig instängda och längtar bort.
Ann Cleeves är skicklig på att beskriva bipersonerna, alla historier och relationer som gör det intressant, samtidigt som hon aldrig förlorar själva mordgåtan ur sikte. Den här gången handlar det om en utgrävning efter ett köpmannahus som gör att andra, värre, saker också kommer i dagen. Det är små porträtt av den gamla Mima, som lever på sitt okonventionella sätt och struntar fullkomligt i vad andra tycker om henne. Den ängsliga arkeologen Hattie som kommer från England. Den barnslige polisen Sandy och hans föräldrar Joseph och Evelyn. Kusiner, sysslingar, arbetskamrater. Cleeves lägger ut ett nät av människor som sitter ihop och påverkar varandra.
Och så gillar jag polisen Jimmy Perez. Han går inte i den alkoholiserade, bittra och kantiga traditionen, utan mer i stil med Tony Hillermans Joe Leaphorn. En tänkande man, lugn och nyfiken.
Detta är tredje boken efter Svart som natten som jag skrivit om här, och Vita nätter, här.
————————————–
Läs även andra bloggares åsikter om Ann Cleeves, Shetlandsöarna, Jimmy Perez, Rött stoft, deckare
Rött stoft — Ann Cleeves (Shetlandsälsklingen)
mars 17, 2010 av snowflake
Lämna en kommentar