Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 25 mars, 2010

Skit i den här bokens tråkiga utseende och läs den! Antonya Nelson skriver klart och brännande om vanliga människors misslyckanden; i kärlek & äktenskap, som föräldrar, som syskon. Hon naglar fast situationerna som insekter för oss att studera. Mitt-i-natten-samtalet från ett gråtande tonårsbarn. Kvinnan som reser med sin lilla bäbis till sin barndoms semesterparadis och blir ett otroget pars förtrogna. Mannen som slarvat sig genom livet och sen plötsligt får hem sin knäppa lillasyster. Paret som berättar sina hemligheter för varandra efter första och enda knullet. Kvinnan som efter skilsmässan flyttar tillbaka till hemstaden och konfronteras med låtsaspersonen hennes tjejgäng uppfann. (Foxfire-vibbar på den.)
Det är alltså en novellsamling, och det är väldigt väldigt bra. Jag gillar särskilt att det oftast utspelar sig i Chicago, Kansas, Texas…. orter som inte är glamorösa på minsta vis. På baksidesfliken läser jag att Antonya Nelson är född 1961 och räknas som en av sin generations viktigaste amerikanska författare. På den andra fliken är det en recensent som kallar hennes prosa muskulär. Om detta är muskulär prosa så gillar jag det!
Förresten var jag nog lite sträng när jag skrev ”människors misslyckanden”. Jag menar mer sådana där situationer som man inte gärna berättar om, som man inte stolt visar upp. Glimtarna av klarsyn, självrannsakan och insikt. Som definierar oss som människor.
——————-
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Read Full Post »