Till kursen imorgon ska vi ha läst Ray Bradburys Fahrenheit 451, och det har jag nu gjort. (Igen. Läste den nån gång för sådär 20 år sen också.) Jag måste säga att den känns rätt tunn, i dubbel bemärkelse. Få sidor (170 med stor text) och ändå för lång, den hade gjort sig bättre som short story för idén är bra. Så läser jag förordet och får veta att den från början var hälften så lång, men att Bradbury övertalades att skriva på den så att det blev en hel bok. Dumt.
Det blir spännande att höra vad de andra tycker.
Fahrenheit 451 är den temperatur där böcker börjar brinna, och det är just vad huvudpersonen har till jobb: bränna böcker. Hittills har de tre sf-klassikerna vi läst haft det som ett tema: Makten hatar böcker, böcker är farliga, människor ska hindras från att läsa böcker.
———————–
Läs även andra bloggares åsikter om böcker, Fahrenheit 451, Ray Bradbury, science fiction, science fiction-kurs
snowflakes in rain 