Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Utrensning’


Jag gick förbi turnébussen idag. Det ska bli spännande att se vad Åbo svenska teater, Riksteatern och Wasateatern i samarbete gör med Sofi Oksanens pjäs. Pjäsen skrevs före romanen, och romanen älskade jag.
Västerås har fyra föreställningar, Linköping bara en. Tack till min kollega som bytte arbetsdag med mig.

UPPDATERING
Lite kort vill jag säga att jag tyckte att själva pjäsen var väldigt bra, men skådespeleriet var för skrikigt och yvigt för min smak. Jag gillar när de spelar mer återhållet och litar på att texten bär. Man behöver inte slita och dra i varandra, och en två meters karl behöver inte vråla för att skrämma en gammal gumma. Intensitet före volym, det är min grej.
Men pjäsen, den var bra! Den började med de två hallickarna på scen, och så stora videoprojiceringar av Zaras ansikte och kropp där hon ligger med/blir våldtagen av män i rummet intill. Tills hon flyr. Scenväxling till Aliide i sitt hus, där hon jagar en fluga. (Innan vi gick berättade jag för sambon lite grann om vad den handlade om, och ungefär det sista jag sa var: ”Undrar om de kommer att ha med flugorna?” Så jag blev väldigt glad att åtminstone en var med.)
Det var fin scenografi — gillade särskilt ett stort blått kylskåp — och smarta scenlösningar. Allt höll ihop trots att det var många växlingar mellan då och nu. Och andra akten var starkare än den första. Bilden som finns kvar hos mig är den gamla Aliides uppgivna kropp, när Zara slitit av henne koftan. Då uttrycker skådespelerskan så mycket, i tystnad. Hon hade inte alls behövt skrika så mycket i början.

Jenny B har sett en annan uppsättning, Stadsteaterns, och skriver här. Hannele berättar att den även gått som opera i Helsingfors. DEN hade jag velat se!
——————————-
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Read Full Post »

Den är så fruktansvärt bra så jag vet inte var jag ska börja. Med flugorna? Som surrar sig igenom boken, letar efter nånstans att lägga ägg. I köttet. Eller i håret på Aliide, som svettas av sitt enorma svek. Äckliga flugor.

Eller med historien, som är två historier. Eller tre. En som börjar 1992 när gamla Aliide hittar ett bylte på sin gård, ett bylte som visar sig vara en ung flicka, Zara. Zara har flytt från någon hon påstår är hennes elake man. Hon har bara ett par stulna tofflor på fötterna, och trasiga, för tunna kläder. Konstig estniska pratar hon också. Aliide känner igen blicken, kroppspråket, hon förstår vad som hänt Zara men hon vill inte förstå för då kommer minnena och dem står Aliide inte ut med.

En annan historia som börjar på 1930-talet i en liten estnisk by, där två systrar bor. Ingel och Aliide. Ingel är den vackra, den duktiga. Den som lyckas med allt i hushållet, på gården, och i kärleken. Det är henne Hans blir kär i, trots att Aliide såg Hans först. Ingels äktenskap blir lyckligt ända tills ryssarna kommer. Då ändras allt.

Eller ska jag skriva om våldtäkterna? Hur Aliide och Ingel förs till kommunhusets källare och våldtas gång på gång, när ryssarna och de estniska kommunisterna vill ha fatt i Hans. Är han med skogsbröderna? Var är han? Jag orkar inte skriva något om vad de gör med Ingels lilla dotter Linda.

Hellre då om maten och alla hushållssysslor. Koka gris till tvål, mjölka korna, konservera tomater, koka sylt, baka bröd på surdegar som stått i två och ett halvt dygn. Tvätta håret med ättika eller asklut, använda någon sorts kolaska för att få vita tänder. Inte vet jag hur det fungerar, men det var vad Ingel gjorde och sen Aliide. Jag tror nämligen på allt som Sofi Oksanen skriver. Jag tror att allt är sant, allt har hänt, även om det inte hänt Ingel och Aliide så är alla dessa hemsysslor, all rädsla och alla övergrepp sådant som hänt.

Zaras historia, den tredje historien, börjar 1991 i Vladivostok. Vännen Oksana uppenbarar sig plötsligt i en egen bil, med västerländska strumpor och höga klackar. Hon övertalar lätt Zara att resa till Tyskland för att tjäna pengar. Såna historier har vi läst i tidningarna, om fattiga unga tjejer från Moldavien, Albanien, gamla Sovjetsatellitstater. Vi läsare vet vad som väntar, men det vet inte Zara. Och Zara blir mycket verkligare för mig än alla dessa verkliga kvinnor i tidningarna. Zara blir en hel människa. Någon som hade hemligheter med sin mormor och bråkade med sin mamma och tänkte plugga till läkare. Innan hon reducerades till en fitta och en mun. En värdelös fitta, men ändå med så mycket värde att männen som äger henne anstränger sig hårt för att inte låta henne slippa undan.

Utrensning handlar om hat och kraft, kärlek och rädsla, svek och mörka hemligheter. Om att leva i en diktatur där till och med dina egna tankar tas ifrån dig. Om våld och förnedring. Om att leva vidare trots sin förnedring. Det är makalöst bra. Stilistiskt är det ett sånt driv i boken, den är helt enkelt spännande, om det inte vore för att jag måste hämta luft ibland och vila mig lite så skulle jag kunna ha sträckläst den. Rent och klart språk, inget tjafs utan bara på kornet fångade detaljer. Det märks att Oksanen skriver dramatik, där man inte har tid med en massa bjäfs. Det märks också på att hon skriver väldigt visuellt: jag ser hur gården ser ut, jag ser köket. Sofi Oksanen förtjänar alla priser hon får, och om 20-30 år hoppas jag att hon får det allra finaste.
————————
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Read Full Post »


De 17 har läst fort, verkar det. Bra för mig.
Och så råkade det bli ett inlägg i bibliotekskvittodiskussionen initierad av Vixxtoria och fortsatt hos Maria och Lilla O.
———————–
Läs även andra bloggares åsikter om ,

Read Full Post »

Jag blev så himla glad över att Sofi Oksanen vann Nordiska rådets pris. Jag läser och läser om henne överallt, och fascineras av vilka häftiga bilder DN har men det jobbiga är ju att jag har köpstopp och inte kan springa ut och köpa Utrensning på stört. Så jag har ställt mig i kö på bibblan. Bara 17 före. Läs fort!!!
ps Stalins kossor har jag läst och bloggat här. Baby Jane har jag inte läst.
Uppdatering: Men Bokbabbel har läst alla.
———————
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Read Full Post »