Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘The Paris Wife’

paris wifeIgår kväll läste jag ut The Paris Wife, om Hadley Richardson som träffar Ernest Hemingway och gifter sig med honom. Jag tyckte om boken, även om den inte var lika gripande som Sittenfelds American Wife som den också jämförts med. Men den är drabbande ändå; skildringen av detta äktenskap som inleds i kärlek men där jag som läsare vet att Haley bara var den första i en rad av Hemingwayska fruar.
Därför är jag extra observant på de kvinnor som cirkulerar kring paret. Såna som är mer spännande och chica än Hadley, såna som längtar efter andra saker än familjelivet och kärleken och Ernest Ernest Ernest. För Hadley älskar Ernest med en brinnande passion. Och han älskar henne också, men han älskar sitt arbete mer. Han blir inte alls glad när Hadley blir gravid.
Nu är det svårt för mig att säga hur mycket som är ”sant” i Paula McLains tolkning. De där grälen och försoningarna? Episoden där Hadley slarvar bort/blir avstulen Ernest hela produktion på ett tåg är nog historiskt sann. Vänskapen med Gertrude Stein och Alice B Toklas också, Stein blir Bumbys gudmor. Sen bryter de med varandra, Gertrude Stein blir arg när Hemingway låter publicera en elak parodi på sin gode vän och mentor Sherwood Andersons bok. Så gör man inte, anser Stein och en rad andra människor, och jag är böjd att hålla med. Han var väldigt bra på att bryta vänskapsrelationer, Hemingway. På dåliga sätt.
Kuskandet från USA till Paris, och sen runt i Spanien — med fantastiska tjurfäktningsscener!* — med en avstickare till Toronto för att föda barn på sjukhus, det har jag svårt att föärstå. Särskilt eftersom de var så fattiga, de levde på Hadleys arv långa perioder då Hemingway inte sålde något. Men det gällde att hitta ställen där han kunde skriva, miljöer som var lagom kreativa och fyllda av upplevelser. Och en massa drickande. Det fanns ett rikt skikt av människor som uppskattade makarna Hemingway och bjöd dem till sig. I samma kretsar rörde sig Zelda och F Scott Fitgerald. Porträtten av dem är inte särskilt vackra.
* En scen jag kommer att minnas är när en ung matador bländas av Hadleys hår, skär av den nyss döda tjurens öra, och skickar en liten springpojke med det till Hadley. Svart och fortfarande varmt.

Om början av läsningen skrev jag här.
—————————
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Annonser

Read Full Post »

Läser om Parisfrun

paris wifeJag har väntat in det rätta läget för att börja läsa den här boken: The Paris Wife av Paula McLain. Den handlar om Hadley, 28 år gammal, som äntligen känner sig beredd att börja leva. Inte bara som ungmö i våningsplanet ovanför sin gifta syster, i huset i St Louis. Hadley ramlade ut genom ett fönster som barn, och det tog lång tid att tillfriskna. Epitetet ”stackars Hadley” blev hon i sin dominanta mors ögon aldrig av med.
En morgon vaknade familjen av ett skott. Det var fadern som skjutit sig. Äldsta systern Dorothea dog några år senare i sviterna av brännskador. Hadleys första utbrytningsförsök ur familjen gick inte bra, sedan låg modern döende under lång tid, men nu gör hon sitt andra försök till eget liv när hon reser till Chicago för att besöka vänner.
Där träffar hon en ung, nästan självlysande levnadsglad man, med grop i hakan och stor begåvning för att skriva. Han är bara 21 år, men krigsveteran med benen fulla av granatsplitter. Hans namn är Ernest Hemingway.
————————–
Läs även andra bloggares åsikter om ,

Read Full Post »