Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Sylvia Townsend Warner’

Lolly-Willowes-Virago-ModernJag tror att min första läsning av Sylvia Townsend Warner har varit lite orättvis. Den har ägt rum lite här och lite där, oftast på kvällarna när jag varit trött, och handlingen i sig har varit för stillastående och långsam för att riktigt fånga mitt intresse. Jag misstänker att jag skulle ha tyckt mycket mer om den här ifall jag varit piggare och mer koncentrerad i min läsning. För det är England, och det är mellankrigstid, och det är det där smakfulla lätt ironiska språket som jag älskar.

Laura Willowes växer upp och lämnar aldrig föräldrahemmet förrän hennes far dör, då hon är runt 30. Då flyttar Laura istället hem till sin bror och hans familj, där hon blir aunt Lolly. Hon gör sig nyttig och är ganska uttråkad, till hon en dag i de sena fyrtioåren bestämmer sig för att flytta till den lilla byn Great Mop. Till stor förskräckelse för familjen.
Här gör romanen en u-sväng från det stillsamt realistiska till det fantastiska, men jag vill inte spoila så… 😉

Lolly Willowes är en själssyster till miss Climpson, tycker jag. De där ”överflödiga” halvgamla kvinnorna som aldrig gifte sig, och som inte uppskattas för eller får ge uttryck för sin fulla potential. De tillhör en samhällsklass och en tid när kvinnorna inte ska yrkesarbeta, och det skapar frustration.

(Miss Climpson = lord Peter Wimseys betrodda medarbetare i till exempel Oskuld och arsenik, där hon medelst spiritistiskt bedrägeri och sin stora kännedom om pensionatsliv lyckas få tag i ett avgörande testamente.)

Och solen har sin gång har också läst Lolly Willowes, och flera andra av Townsend Warner.
———————————————
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Read Full Post »

Det här måste vara mitt vackraste och litterärt mest högstående inköp på flera år. (Utan att ha läst dem, men med namn som Ann Patchett, Rosamond Lehmann, Amy Tan — henne får man inte glömma bort! –, Tash Aw med fantastiska debuten Sidenfabriken, så måste ju Olaf Stapledon och Sylvia Townsend Warner vara skräpdåliga för att kunna sänka medelvärdet till en låg nivå. Jung räknas inte in, han har en egen kategori. (Hade velat läsa honom på svenska, misstänker att han kan vara för svår på engelska, men vad göra när standardverk inte finns i handeln?)

Read Full Post »