Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘silverstreckad pärlemorfjäril’

alfapetfjaril
Hela sommaren har varit full med fjärilar. De landar på alfapetet, de fastnar i flugfångaren (gråt!), de sitter stilla på golvet och de fladdrar förstås omkring där jag sitter, går, ligger. I Östergötland och på Öland. Jag har plockat fram Sköra vingar skoravingar som är en vacker informativ bok och sett att den som ville spela alfapet heter silverstreckad pärlemorfjäril. Och det var en sådan som flyttade in i min stuga på Öland, där jag varit på retreat. Just silverstreckad pärlemorfjäril verkar vara årets vanligaste fjäril, eller så är det flera olika arter som är lika varandra. Undersidan är ju svår att se.

Sedan en vecka tillbaka läser jag också Barbara Kingsolvers Flight behaviour, en underbar bok där fjärilar har en bärande roll. Det är Dellarobia, gift tvåbarnsmor i bergiga Appalacherna, som en dag är ute på dåligheter och vandrar upp på ett berg. Där får hon se något oerhört, berget rör sig och brinner, allting är orange, men det kommer ingen hetta eller rök. Dellarobia går ner igen, det blir ingen träff. Uppfylld av men oförstående inför vad hon sett knogar Dellarobia på med hemmet, barnen, kyrkobesöken och fårklippningen, de senare två hårt styrda av hennes svärmor. Ekonomin är dålig, och svärföräldrarna börjar tala om att sälja mark, däribland berget. Dellarobia protesterar och förmår sin man Cub att åtminstone titta till berget först, och även han och alla andra förundras. Det visar sig vara drivor, klasar, enorma mängder fjärilar som flyttat dit och täcker all växtlighet uppe på berget. (Dellarobia hade inte glasögonen på sig.) I Cubs ögon har Dellarobia haft en vision, och hon blir känd som Fjärilsdamen i kyrkan. Den lokala tidningen gör reportage och ryktet sprids…

flightbehaviourBarbara Kingsolver är suverän på att porträttera människor. Jag lär känna Dellarobia inifrån och ut, hennes glädjeämnen och kärlek, hennes komplex, hennes jävlar anamma när hon mopsar sig mot svärmodern, hennes vänlighet mot främlingar och nyfikna hunger efter kunskap. Hennes avundsjuka på de som rest, utbildat sig, kan köpa riktiga vandrarkängor. Relationen med barnen, med mannen, med bästa vännen från flickåren och till den forskargrupp som kommer och räknar fjärilarna. Skammen över att inse sin egen materiella torfighet, att se sitt hem med andras ögon.
Och Dellarobias reaktion när hon förstår att denna forskargrupp ser fjärilarnas nya bostadsort som ett stort hot mot jorden med dess klimatförändringar, istället för det hänförande under som Dellarobia ser sina fjärilar som.
—————————
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Read Full Post »