Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Salman Rushdie’

midnattsbarnen1I tredje delen av Salman Rushdies Midnattsbarnen handlar det mycket om de stora dramatiska händelserna i landet. Det är krig mellan Pakistan och Indien och Östpakistan blir Bangladesh. Indira Gandhi vinner valet men anklagas sedan för valfusk. Intriger och valkampanjer och mord på ministrar. Många namn jag inte känner igen, förstås, men det är väldigt skickligt gjort hur Rushdie väver ihop enskilda människor med de stora historiska skeendena.
Och så kommer en fin repris på Saleems egen födelse! Ett barn som föds efter tretton dagars värkarbete (Aj!!), Tretton dagar som motsvarar tiden mellan att premiärminister Indira Gandhi av domstolen befinns skyldig till valfusk och tills hon sen inför undantagstillstånd istället för att avgå. Barnet föds alltså i samma stund som Indien blir Undantagstillstånds-Indien med censurlagar etc, har en normal näsa men jättestora öron, och Salman Rushdie använder samma ord, samma meningar, för att berätta om den födseln som om födseln i inledningen av boken. Det är så bra gjort.
Jag tycker mycket om denna bok, min första Rushdie.
————————————–
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Annonser

Read Full Post »

I nästnäst sista avsnittet Gilmore girls (säsong 7, avsnitt 19) har Rory en mardröm där hon blir utslängd från sin gamla skola Chilton (i efterskott), övergiven av Lorelai, och hittar Paris och Doyle med familj boende i sitt gamla hus. Det visar sig att de ska ha Salman Rushdie över på middag, och dialogen går ungefär så här: Paris undrar:
– Kommer hans tråkiga fru också?
– Padma är inte tråkig, säger Doyle.
– Hon skriver kokböcker, säger Paris. Hon är gift med mannen som skrev Satansverserna och själv skriver hon kokböcker.

Jag hittar inte scenen på youtube så ni får Norman Mailer, I’m pregnant istället:

Alla litterära referenser är bara en av alla anledningar till att jag älskar Gilmore girls.

Read Full Post »

midnattsbarnen… och jag börjar bli rädd för att jag ska hinna glömma bort början innan jag läser slutet. Det vore synd.
Salman Rushdie bjuder på en myllrande böljande läsfest kretsande kring Saleem Sinai, pojken som föds i samma stund som Indien blir självständigt i augusti 1947. Han har en enorm näsa som är både en förbannelse och en stor gåva. Näsan är nog det viktigaste med Saleem, den som definierar hans liv.

Men historien börjar med hans morfar (också med en näsa) och den som ska bli hans mormor och deras barn. (Vem ska bli Saleems mamma? Det dröjer innan vi får veta det.) Rushdie berättar med ett oerhört driv, och med små blinkningar till läsaren längs vägen. Eller ska jag säga att det är Saleem som berättar historien för sin Padma, som gråter, frågar och kritiserar under tiden. I varje fall handlar det om syster Mässingsapan med alla sina påhitt och den onde Shiva och skådespelerskan Pia och engelsmannen Methwold som försöker bevara brittiska cocktailtimmen och unga pojkar som krigar och sådär tvåhundra andra människor. Minst.
Saleems öde är nämligen sammanvävt med Indiens, det kan rent av vara han som är Indiens öde. Plus ibland Pakistans.
——————-
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Read Full Post »

Radio 4:s kulturprogram The Strand blickar tillbaka på fatwan mot Salman Rushdie efter att han skrivit Satansverserna. Minns ni? Det är 20 år sen nu, 14 februari 1989. Runt 40 människor dog i olika attentat, dock inte författaren själv.
Man får även höra en intervju med Rushdie när det hände, BBC:s Kate Adie som satt i en priskommitté, generalsekreteraren för arabiska författare Mohamed Salmawy, Isioma Daniel från Nigeria som råkade ut för en fatwa efter ett skämt i en tidningsartikel, och Kenan Malik, som skrivit From Fatwa to Jihad: The Rushdie Affair and Its Legacy. Mycket intressant.
Jag har sett att många bokbloggare läst Rushdies Midnattsbarnen, som står i min att läsa-hylla. Har någon läst Satansverserna? Eller debuten Grimus, som är science fiction?
—————————–
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Read Full Post »

lagspar
Det är: Love och Paradise av Toni Morrison, Last wish av en polsk fantasyförfattare som heter Andrzej Sapkowski som min dotter tipsat om, Tender bar av J R Moehringer som jag läste om hos Caveat Lector, Flight av Sherman Alexie som Kiona tipsat om, Svart nåd och mörker ta min hand av Dennis Lehane, Salman Rushdie Midnattsbarnen som jag inte minns var idén kom ifrån (tips till bokbloggare: skaffa sökfunktion!), Diane Setterfields Den trettonde historien, dito, Visst finns det gudar i Alabama av Joshilyn Jackson, dito, Tawni O’Dells Ivans återkomst, och en dubbelbok(!): Fel sida av järnvägen och Gryningen kommer aldrig åter av Daniel Woodrell efter tips från Bokhore-Helena. (Ja, hon tipsar om en annan bok av Woodrell, men det var själva författarskapet jag blev nyfiken på.)
——————-
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Read Full Post »

Kerstin Ekman är en kvinna med ryggrad.:  Saviano orsakar strid i Akademien Såvitt jag vet har hon inte bevistat ett möte i Svenska Akademien sen det stora bråket om Salman Rushdie. Kanske finns det ett egenintresse, att om SA tar parti för Roberto Saviano så kan hon tänka sig att komma tillbaka med herdern i behåll? Skitsamma i så fall, hon gör rätt. Heder åt henne!

Svenskan har en bra sammanfattande artikel om Savianos liv här.

Och läs och se Gomorra, som sagt. Jag har ett extra pocket-ex av bocken, som jag gärna skickar till den som vill ha.

(ps Salman Rushdie spelar förlossningsläkare i ”Then she found me”, film av och med Helen Hunt. !)

————-
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Read Full Post »