Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Mo Yan’

det_roda_faltetDen som får den här i julklapp och tänker sig att ligga i soffan och läsa samtidigt som man äter julgodis eller en skinksmörgås kan tänka om. Det här är inte en bok som det passar att småäta till.
”Mustigt”, ”frodigt”, ja rentav ”märgfullt” är ord som passar att beskriva Mo Yans språk med, fyllt som det är av blod, tarmar, kiss, skit, spyor och lukter som nästan ångar upp från sidorna. Dramatiskt och ofta brutalt, sånt är livet för människorna i Gaomi nordöstra socken. Farmor med de pyttesmå bundna fötterna, som gifts bort med en spetälsk. Farfar som mördar brudgummen och pissar i brännvinstunnan. Far som blir indragen i de fruktansvärda händelserna vid bakhållet för japanerna vid Svarta vattnets bro. Mor som göms med sin lillebror i brunnen när kriget kommer till byn. Historien berättas i cirklar och med tidshopp fram och tillbaka, en människa som dör på de första 50 sidorna kan återuppstå som pigg tonåring på de nästa 200.
Egentligen är det kanske sorghumen (durran) som har huvudrollen, i sorghumfälten gömmar man sig, älskar, lurar, slåss med hundar och människor. Av sorghumen brygger man brännvin.
Är han bra då? Jo, det tycker jag. Ingen jätteförälskelse, men klart läsvärd. Som Salman Rushdie ungefär.
———————————
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Read Full Post »

Bara nån dag efter att jag köpte Mo Yans Det röda fältet läste jag den här intervjun med Herta Müller, som kritiserar honom hårt för att han hyllar diktaturen i Kina.
Jag har stor respekt för Herta Müller, jag tyckte om hennes Hjärtdjur och jag gillar henne som person, hennes mod och hennes kompromisslöshet och hennes skarpa blick för förtryck.
Men hyllar Mo Yan diktaturen? Ska jag skämmas för att jag vill läsa honom?
Eller är det Svenska akademien som ska skämmas, som prisar honom? Jag trodde i min naivititet att Peter Englund var nån sorts garant mot just att ge priset till diktaturkramare. Eller är det så att akademien helt och hållet ska strunta i politiska avväganden, bara gå på l’art pour l’art? Kan man begära av en författare att hon/han måste vara i opposition om man lever i en förtryckarstat?

Här kan man läsa Mo Yans nobelföreläsning. Peter Englund öppnade den inte, han var upptagen av att få sitt femte barn skriver han här. Grattis!

Jag måste skynda mig att läsa ut ett par böcker nu så att jag sen kan sätta tänderna i dels Müllers essäsamling Hunger och siden, dels Yans Det röda fältet. Just nu ligger de på köksbordet, nära varandra. Undrar vad respektive författare skulle tycka om det?
——————————–
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Read Full Post »

klubbklapp2012
Min fackklubb har den fina traditionen att dela ut en julklapp varje år, i form av ett presentkort på 300 kronor till en bokhandel, och så får man som bonus ta en pocketbok till det. Innan jag gick dit hade jag tre idéer, men eftersom jag inte hittade den intressanta boken om kvinnliga soldater i Röda armén så blev valet lätt:

Mo Yan, eftersom han är årets nobelpristagare och jag vill läsa honom rätt snart. Valde den billigaste som fanns i storpocket för att även ha råd med
Julie Otsuka, Vi kom över havet. Jag lyssnade precis nyss imorse på ett radioprogram med en intervju med författaren, och så var den så liten och fin.
Och så Nahid Persson Sarvestanis självbiografi som jag länge velat läsa. Det var hon som gjorde dokumentärfilmen Drottningen och jag (om Farah Diba) som jag skrivit lite om här och pratar lite mer om här.

Allt detta för endast 18 kronor som jag fick lägga till, rena fynden.
———————————–
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Read Full Post »