Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘misshandel’

Ännu en bok jag aldrig trott skulle förekomma i mitt hem är denna. Jag vet åtskilliga, ungefär alla som någonsin känt mig, som skulle skratta ihjäl sig åt det faktum att jag läser den. Det gick till så att jag började bläddra lite i den och läste om att hans pappa slog honom och mamman. Han slog bara Dolph, som då hette Hans, och sin hustru. Inte de andra barnen.
Jag tänker på likheterna med Patrik Sjöberg, en annan stor, stark, världskänd man som lyckats — men som en gång var en liten försvarslös pojke.
Sådant föder naturligtvis revanschlusta, men det verkar som att Dolph aldrig klådde upp sin pappa trots att han naturligtvis skulle ha kunnat göra det, senare i livet. Sen gillar jag också att han växte upp i trakterna kring Kramfors, Ångermanland, där vi varit och där det är så väldigt fint.
Träningsråden… det finns inte så stora likheter mellan Dolphs och min kropp, och inte vad gäller ambitioner heller. Men ett och annat kan jag nog plocka upp.
—————————–
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Annonser

Read Full Post »

KaraSysterPå svenska heter den Kära syster, i original Sister mine. Översättningen missar en nyans, eftersom systrarna ifråga växer upp i gruvdistriktet i Pennsylvania, där gruvorna har kvinnonamn som exempelvis Josephine. Sister mine ska betyda både systra mi och systergruva.
Huvudpersonen i Kära syster heter Shae-Lynn och är fd polis, numera taxichaufför med egen firma. Hon är stentuff, fostrade sin son själv (blev gravid som 17-åring), lämnade den lilla hemorten Jolly Mount men är nu tillbaka. Sonen också, han är vicesheriff och välanpassad. Shae-Lynn är inte så välanpassad, hon råkar gärna i slagsmål. Villkoren är hårda i gruvdistriktet, barnmisshandel och övergrepp, alkoholism, psykiska sjukdomar. Men det som tagit Shae-Lynn allra hårdast är att hennes syster Shannon försvann för många år sen. Shae-Lynn har hela tiden trott att det är deras pappa som dödat henne. Men, plötsligt dyker flera udda personer upp i Jolly Mount och alla letar de efter Shannon…
Människorna i Kära syster har det inte fullt lika överdjävligt som Harley i Avvägar. Boken är kanske inte riktigt lika drabbande heller, men den är mycket bra. Och så är det så skönt att läsa om människor i marginalen, hur de harvar på med sina liv och försöker göra det bästa av det lilla de har. Jag älskar sånt.

————–
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Read Full Post »