Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Michael Connelly’

Harry Bosch är numera pensionerad från Los Angeles-polisen, men de gamla takterna går inte ur. Att laga en antik motorcykel räcker inte som sysselsättning för en enveten jakthund som bara lever upp när han får vittring på en mördare. Nej, det kan till och med hända att man tar klivet över till andra, mörka, sidan och börjar jobba för en försvarsadvokat.

Hieronymus ”Harry” Bosch, döpt efter den målande helvetesskildraren från 1400-talet, var en av mina stora deckarfavoriter i många år. En klassisk enstöring och arbetsnarkoman som ofta hamnade i konflikt med cheferna. Misslyckade kärleksrelationer, alltför hög alkoholkonsumtion, men ett skarpt och genomskådande öga. Den ihärdige Harry Bosch löste alla fall, även mordet på sin egen mor.

Sen började Michael Connelly gå på tomgång och intrigerna tunnades ut och blev ointressanta. Han startade en ny bokserie med advokaten Mickey Haller som huvudperson, och den gillade jag inte alls. Så vi gjorde slut där ett tag, men uppenbarligen kan varken Michael Connelly eller jag ta farväl av Harry för nu är vi här igen. Och mycket har hänt! Dottern Maddie är 18 år och bor hos sin far. Mickey Haller är Harrys halvbror som vid en gemensam lunch försöker övertala honom att hjälpa till med att få en fängslad man fri. Det rör sig om ett brutalt mord på en kvinna – och ja, Harry Bosch kan inte låta bli.

Språket är korthugget och lite torrt, med gott om lokalfärg från Hollywood och Los Angeles, från Mulholland Drive och Santa Monica Boulevard, matställena, de fina kvarteren och de ruffiga gränderna. Storyn är tillräckligt spännande för att underhålla några timmar. Det känns fint att återse Harry.

Övers: Patrik Hammarsten

Norstedts

 

Read Full Post »

RuthRendellFörfattare:Att välja författare på R är mycket lätt: Ruth Rendell står i en klass för sig. Hon är alltid bra; oavsett om hon skriver sina psykologiska thrillers under pseudonymen Barbara Vine, sina traditionella polisromaner om kommissarie Wexford, eller sina fristående kriminalromaner. Rendells Stenarna skola ropa är troligen den bästa roman om ett brott som någonsin skrivits.
Bok:Reggie Nadelsons Rött spår var den andra av henne jag läste. Jag gillade.
Bok jag blev lite besviken på: Räven av Michael Connelly som jag tyckte så här om.
Krimalfabetet hittar du hos Paperback Lover.
———————-
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Read Full Post »

craigriceEn bok på M: Mord lilla mor av Craig Rice. Jag hittade nyligen igen den och har skrivit lite här. Det är Craig Rice på bilden, hon blev bara 49 år.
En författare på M: Det måste nog bli Michael Connelly. Jag tror att jag läst alla böckerna om Hieronymos Bosch, alkoholiserad bråkstake som biter sig fast tills han löst brotten, och jag gillar även de som handlar om Terry McCaleb. Till exempel Blodspår, där Terry fått ett transplanterat hjärta av en mördad kvinna. Hennes syster söker upp honom och vill att han ska utreda mordet. Connelly är väldigt bra på att skapa personer som känns trovärdiga och som man bryr sig om. Som Rachel Walling, FBI:are, som förekommer i Poeten och uppföljaren Fällan. Och så gillar jag när personerna möts i nån bok här och där: Harry och Rachel, och Harry och Terry. Tyvärr har jag läst alla Connellys böcker huller om buller, det rekommenderas inte. I den senaste (?) går Connelly lite på tomgång, tyvärr, hoppas han hämtar upp sig.
En bok på M som jag vill läsa:Med mord på menyn som jag hittade på Myrorna. Har börjat, och det är väldigt mycket mat och lite kriminalgåta hittills, men smått trivsamt ändå.
Paperback Lover håller i Krimalfabetet.
——————-
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Read Full Post »

Harry Bosch i Michael Connellys nya ”Räven” tillhör numera cold case-gruppen, efter en kort period som pensionär. Ett 13 år gammalt fall som han aldrig kunnat släppa blir plötsligt aktuellt igen, då en misstänkt mördare erkänner en rad mord för att slippa dödsstraff.

Det är känsliga valtider, en åklagare på uppåtgående, ett återseende med Rachel Walling på FBI. Och så upptäcks det allra värsta, varje kriminalares mardöm, Bosch och hans kollega har sjabblat den gången för 13 år sen. Så nu blir det ännu mer personligt, när Harry ska försöka rätta till det.

Bosch dotter och ex-fru är i Hongkong, tyvärr, jag gillar när hårda killar visar mjuka sidor också. Men vad är grejen med att hårdingarna alltid har döttrar? Jag kan inte minnas en enda son. Beror det på att döttrar är så tacksamma för att skriva om beskyddarinstinkter, deras ögonfransar mot en mjuk kind, hur de liknar sin mor…? Eller beror det på att hårdingarna inte klarar en potentiell konkurrens från en uppväxande son, det får liksom inte finnas en Hårding Junior?

Det här är inte en av Connellys bästa, tvärtom är den lite trött. Harry är trött, språket är lite trött, och översättningen ”videotejpar” på flera ställen ger mig knottror. Men en halvkass Connelly är ändå bättre än så mycket annat, så för mig är det självklar läsning.

Read Full Post »