Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Melanie McGrath’

mcgrathNä, den här deckaren i arktisk miljö levde inte upp till mina höga förväntningar, trots att jag tycker om Edie Kiglatuk som är en stentuff jägare och guide. Hon har slutat supa, brutit upp från ett destruktivt förhållande, men behållit den nära relationen med styvsonen Joe. Boken inleds med att en av de två turister hon är ute på tur med blir skjuten. De äldstes råd beslutar sig för att det var en olyckshändelse och polisen Derek, som har pippi på lämlar, går med på att ingenting är värt att undersöka vidare. Men när nästa turistguidning också slutar i katastrof, kan Edie inte låta bli att börja rota i saken.
Visst låter det bra? Det borde vara bra. Och det var ju egentligen den här boken jag trodde att jag köpte när jag fann The Long Exile, som jag tyckte om. Men språket i Där ingen har gått är alltför pratigt och mångordigt, det karga landskapet till trots. Jag stör mig på alla ”plötsligt” och ”förvånad” och att någon ”slänger på sig” flera mössor och en annan ”gestikulerade åt sin favoritsysterdotter att hon skulle sätta sig ner”. Kanske är det översättningen, kanske är det McGrath som inte riktigt klarar av att skriva ren fiktion. Kanske en kombination av båda delarna.
Mördaren gissar jag nästan direkt, sen är det en större story bakom men på det hela taget är intrigen inte tillräckligt bra. Det är miljöskildringarna som gör att jag ändå läser ut det. Och matvanorna.

Read Full Post »

Jag läser just nu The Long Exile av Melanie McGrath, som är en förfärande intressant historia om en grupp inuiter som levde vid Hudson Bay i Kanada, dit amerikanen Robert Flaherty kom och gjorde en film och den kvinnliga huvudrollsinnehaverskan Maggie med barn. När han rest hem fortsatte inuiternas liv som vanligt, det var dåliga år och bra år och sen dåliga år igen. De slet hårt. Priset på rävskinn gick upp och ner. Ibland svalt de. Kontakten med vita människor hade lett till att de ändrat sina vanor, och blivit beroende av jaktinkomster. Maggie dog och sonen Josephie hade bara sin styvfar kvar, innan han själv gifte sig.
Sen kommer slaget, de kanadensiska myndigheterna beslutar att flera familjer ska flyttas mycket högre norrut, nära Grönland, där temperaturen kan krypa ner mot -70 istället för Hudson Bays behagliga -40 på sin höjd, och isfritt några veckor på sommaren.
Jag märker att jag lägger in vedpinne på vedpinne i kaminen, men ändå fryser hela tiden.

Filmen Nanook from the North blev en hit, märkligt nog. Men de som spelar fick aldrig se den.

Read Full Post »