Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Kerstin Ekman’

I mars 2014 började jag på ett inlägg om kvinnliga deckarförfattare. Jag kom aldrig längre än så här:

1 Guldåldern
2 Nästan tomt
3 Vabbandet

Det säger väl ändå nånting, tycker jag, men jag kan fylla i lite. Guldåldern är förstås min favorit; med storheter framför allt i den anglosaxiska världen med Dorothy Sayers, Josephine Tey, Agatha Christie, Ngaio Marsh. Sen hade jag tydligen tänkt mig en förflyttning till Sverige (?) där det efter Maria Lang och Ulla Trenter, och Kerstin Ekmans genrebyte, var väldigt tomt och en sån storhet som tidskriften Jury skrev artiklar om problemet att det inte fanns några svenska författarinnor som skrev deckare.
Sen kom Liza Marklund.
Och sen kom alla andra, massor av dem!, varav bara några enstaka på allvar skriver detektivhistorier på ett intellektuellt hederligt sätt. Resten skriver nån sorts relationsromaner där poliserna ständigt vabbar och löser brott på intuition; ojdå hoppsan. Intuitionen har inget som helst med psykologisk trovärdighet att göra i denna tappning. Efter att ha läst alldeles för många riktigt urusla svenska deckare så struntar jag i dem nu. Förutom Åsorna som är bra, Larsson och Nilsonne.
I den engelskspråkiga delen av världen började det dyka upp flera lesbiska problemlösare i ungefär samma veva som svenskorna blev småbarnsföräldrar. Val McDermid exempelvis. Troligtvis var det en mycket mer fruktbar förnyelse av kriminalgenren, även om jag tappat kontakten med den grenen också numera.

Annonser

Read Full Post »

händelserVilken fantastisk bok detta är! Mycket bättre än jag mindes den. Mordgåtan är jag ganska lite intresserad av nu när jag läser om, det är istället människornas relationer som griper mig.
Birger, doktorn med rykte om sig att dela ut piller alltför lätt. Hans döda äktenskap, hans ensamhet, och ledsenheten över sin stora mage.
Annie, lärare, som driven av lusta till opålitlige Dan rycker med sig lilla dottern Mia och drar till Svartvattnet och flyttar in i ett magert och förvirrat kollektiv som osar get och idkar självkritik. (Det är 1970-tal.)
Och Johan förstås, som med sin samiska mamma inte accepteras av sina elaka bröder utan på bibliskt manér slängs ner i en brunn och sen rymmer.
Det är en hel del bibliska referenser som gick mig helt förbi förra gången, 1995, när jag läste den efter att ha fått den i julklapp av min mor. Men framför allt är det djupt mänskligt och insiktsfullt.
Själva platsen med sin mörka skog, tjärnar, starrgräs — vippstarr, lappstarr, tiotals sorter, skogsväxter, berg och åar är mer än miljö, snarast en huvudperson. Det ser jag nu och jag kan njuta av de mustiga skildringarna och känna Ekmans kärlek till det jämtländska landskapet.
Det här är glesbygdsnoir när den är som bäst. Best of-etikett.

Read Full Post »

Usch

Meningen ”Vad Elsa och förresten de flesta människor icke förstå är att det liv vi levt under dagen, året och årtiondena är lika ointressant som köttresterna och skrovet av ankan när de bäras ut från middagsbordet.
på sidan 100 i Mordets praktik av Kerstin Ekman blir droppen.
Hejdå.
Det kunde jag ju ha förstått redan på sidan 13: ”Såriga ljumskar, stolgångar där ringmuskeln är onaturligt utvidgad, röda och inflammerade slemhinnepartier kring urinrörets mynning, gryniga gråvita flytningar, blödningar ur ändtarm och slida, papler, buboner…”
Idiotiskt att fortsätta läsa efter det. Nu har jag förstört säkert en och en halv timme av min dyrbara lördag.

Read Full Post »

regnbageSjälens regnbåge är en självbiografi av den kurdiske författaren Mehmed Uzun, som levde 30 år i exil i Sverige. Boken börjar med att han sitter i en faluröd stuga i skogen för att skriva. Mitt i meterhöga snödrivor frammanar han synen, dofterna, känslan av Mesopotamien. Då ringer telefonen. Han är åtalad i Turkiet för en av sina böcker. Det blir inget mer skrivet om Mesopotamien.
Själens regnbåge handlar om den kurdiska historien, Uzuns familj, klanerna, och hur Mehmed Uzun blev ”jag” om han nu nånsin blev det. Kan man vara ett ”jag” när man inte ens får heta sitt eget namn? Han beskriver turkifieringen; hur kurdernas språk förbjöds, hur historien utrotas. Han väjer inte heller för att ta upp folkmordet på Armenierna och det religiösa förtrycket. Släktmorden. Och fina berättelser om Mehmeds farfar och mormor.
Boken beskriver också vad som händer efter åtalet. Svenska Pen-klubben agerar, vänner i Svenska akademien, Författarförbundet. Av nån anledning kallas dessa vänner bara för sina initialer. AR för Arne Ruth, PC för Peter Curman, KE för Kerstin Ekman, som läste ett par texter av Mehmed Uzun på Kulturhuset när Roberto Saviano var där. (Det är alltså Ekmans förtjänst att jag läste den här boken, jag hade aldrig hört talas om Uzun förut. Tack, Kerstin!)
Och så handlar boken förstås om Uzuns liv i Sverige. Gamla stan, sjön Largen. Hur han läser Gunnar Ekelöf och Nelly Sachs. Hur Uzun blir god vän med Katarina Frostenson och Artur Lundqvist och Maria Wine och Johannes Edfeldt.
Men mest handlar den kanske ändå om skrivandet, skapelseprocessen. Uzuns språk är vackert och mjukt, associativt. Orden kommer klara och rena det ena efter det andra som på ett pärlhalsband. Eller kanske en fjällbäck. Det är helt fantastiskt att tänka sig att en man med detta språk hade illitterata föräldrar!
När jag googlar hittar jag en bra recension här och en av en annan bok här.
—————————-
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Read Full Post »

Kerstin Ekman är en kvinna med ryggrad.:  Saviano orsakar strid i Akademien Såvitt jag vet har hon inte bevistat ett möte i Svenska Akademien sen det stora bråket om Salman Rushdie. Kanske finns det ett egenintresse, att om SA tar parti för Roberto Saviano så kan hon tänka sig att komma tillbaka med herdern i behåll? Skitsamma i så fall, hon gör rätt. Heder åt henne!

Svenskan har en bra sammanfattande artikel om Savianos liv här.

Och läs och se Gomorra, som sagt. Jag har ett extra pocket-ex av bocken, som jag gärna skickar till den som vill ha.

(ps Salman Rushdie spelar förlossningsläkare i ”Then she found me”, film av och med Helen Hunt. !)

————-
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Read Full Post »