Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘jag är inte rabiat jag äter pizza’

Niklas Orrenius är politisk reporter på Sydsvenskan och har skrivit en rad reportage och artiklar om Sverigedemokraterna. Till skillnad från många andra har han pratat med SD:arna själva. Han är mycket tydlig med att man som journalist måste lämna sin egen avsky hemma och anstränga sig för att behandla Sverigedemokraterna som ett parti.
Här hittar jag reportage jag läst förut; som den underbara historien från Färöarna där några ledande sverigedemokrater tror att en satir är på riktigt och hyllar en figur som sitter på kammarn och föraktar allt nytt. Men även reportaget om läraren som får sparken från jobb efter jobb när tidningarna skriver om att han är Sverigedemokrat. (Efter detta fick Orrenius många hatmejl.)
Sverigedemokraterna bildades av folk från organisationen Bevara Sverige svenskt, en ren nazistorganisation. Orrenius skriver om den mycket medvetna strategin att rensa ut nazister och renodlade rasister ur partiet, att bli rumsrena. Det är till exempel numera okej att vara svensk och mörkhyad, om man omfattar svenska värderingar. Det hindrar inte att en Sverigedemokrat med en dotter adopterad från Indien får utstå hård kritik. Och fernissan är inte tjockare än att rent rasististiska uttalanden poppar upp här och där, sånt som den ledande klicken försöker hyssja ner. (Gränsen för vad som anses vara rasistiskt är dock inte densamma som för de flesta av oss andra.)
Den ledande klicken består av Jimmie Åkesson, Björn Söder, Richard Jomshof (läraren) och Mattias Karlsson. Flera av dem läste statskunskap i Lund. Den andra ytterligheten i partiet är förstås folk som i youtube-klippet jag antar att alla har sett. (Julafton.) Men alla är inte som den senare, vilket på ett sätt är synd, för det vore ju mycket lättare att avfärda SD då.
Sverigedemokraterna får sitt stora brejk i och med Åkessons debatt mot Mona Sahlin i tv. Dessutom äger de stora delar av nätet. (Nej, jag vill inte länka. Det går lätt att hitta för den som vill.)
Politiskt skriver Orrenius att SD blivit mer nationalistiska. Det handlar om Sverige, nationalstaten, ”det svenska”, ”svensk kultur”. Någon utrikespolitik har de inte, och skäms inte för det heller. Jämställdhetspolitik? Nej. Kulturpolitik? Centralstyrd, och ”svensk”, som sagt. Försvarspolitiken går ut på att stärka försvaret, vilket lockat en och annan bitter moderat till partiet. I kriminalpolitiken har de skippat kravet på att införa dödsstraff.
Orrenius bok är bra och tankeväckande, men jag hade velat ha mer. Om kriminalpolitik, och hur många sverigedemokrater som är dömda för brott. Om invandringspolitiken. Om inställningen till homosexuella.
Godmorgon världen ägnade sin första timme åt det svenska valet. Enligt O har tidigare läst denna bok. A fraction of the web vill gärna diskutera.
——————————
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Read Full Post »