Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Gilmore Girls’

benedictI Stephen Kings Benrangel som jag läser just nu (mycket bra) tänker huvudpersonen på Edvard Munchs ”Skriet”. Precis detsamma gjorde någon annan i en bok jag läste alldeles nyss, man jag kan för mitt liv inte komma på vilken. Och det gör mig knäpp. Minns bara att det var en bok på engelska.
Likadant; i ett avsnitt This life/Livet kan börja skämtar Egg om att han ska byta efternamn till Benedict. Exakt samma skämt om Eggs Benedict dök upp i ett annat program jag såg, kan det ha varit Gilmore girls?
Japp, såna här viktiga frågor funderar jag på. 🙂
—————-
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Read Full Post »

De här serierna tänker jag följa:

Darling ”Dexter”, of course. Slaviskt.
– ”This Life” – repriser på 9:an på söndagar
– ”CSI” – måndagar femman
– ”Grey’s anathomy” – som jag upptäckte sent men gillar mer och mer
– ”House” – när sambon påminner

Uppdatering: Om det är nya ”Medium”-avsnitt som börjar nu på torsdag ska jag se den också, Angelica Huston sätter extra färg på den.

”The Closer” som jag spelat in visade sig vara repriser, suck.
Angående ”Brothers & Sisters” är juryn fortfarande ute, jag tycker den har tappat och går runt i samma spår. Trots att Rachel Griffiths är en stor favorit, och Sally Field för den delen.

Tillsammans med ”Gilmore girls”-dvd:erna (inne på säsong 3 nu) och ”Battlestar Galactica” när möjlighet ges så kanske jag har tillräckligt med verklighetsflykt för att överleva vintern.

——————
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Read Full Post »

I min pågående Gilmore girls-omtittning är jag nu inne i mitten/slutet av säsong 2. Ni som sett serien vet förstås att det visslar & blixtrar av populärkulturella referenser; musik, film, tv, litteratur… you name it. Många gånger har jag ingen aning, andra gånger vet jag precis. Och ibland krävs det tre tittningar för att polletten ska trilla ner. Som idag, i avsnittet där Christophers flickvän Sherry kommer hem till dem, och Lorelai ringer Rory från köket för att förvarna om att Sherry vill åka ut med Rory. Rory låtsas att det är ”Leonard”. Vilken Leonard?
Jo, ”My friend Leonard” förstås, boken av James Frey som han låtsades var sann men tvingades erkänna att han hittat på alltihop.

Ah! Jag älskar sånt. Även när det tar flera år för mig att komma på det.
Nyss var det också den där grejen med ”cannolli” och ”gun” som jag vet att jag borde veta men inte vet. Gudfadern? Någon?

Read Full Post »

Det finns ingen bättre tröst i tillvaron än Gilmore girls. Igår uppstod behovet att börja om från början igen, med säsong 1.

I det allra första avsnittet ser Stars Hollow annorlunda ut och karaktärerna har inte riktigt satt sig:
Kirk heter Mick och ingen känner honom,
Sookie är klumpig och slår sig hela tiden och
Lorelai är lite barnsligare, mer omogen.
Rory är däremot sig lik, fast hon har ju den stora fördelen att hon är ung när det börjar och får utveckla sin roll mot vuxenhet.

En annan sak, i vinjetten när Lorelai presenterar Michel, så har de spegelvänt bilden.

Där fick ni lite nördfakta, man kan aldrig veta när man får användning för den…

Read Full Post »

På den långa bussresan upp hann jag igenom Sarah Langans ”Missing”. Tips: den räcker precis för en 14 timmars tripp, när man somnar några gånger (inte bokens fel!) och pratar med sätesgrannen då och då för att inte verka helt asocial. Jag gillade ”Missing”, den var riktigt spännande. Och så bygger hon ut karaktärerna till människor med problem och känslor och historia, så att man bryr sig om hur det går för dem. Det går ju dåligt för de flesta förstås, ;-). Det är som alltid svårt att inte jämföra med King så fort nån skriver skräck, men Langan står på egna ben. En detalj bara: en av de mest otrevliga personerna i boken har ”Gilmore Girls” som favoritserie på tv. Och vid ett tillfälle påstås det att den handlar om att Rory är gravid! Som alla trogna fans vet är Rory aldrig någonsin gravid, så där tycker jag att Langan kunde researchat bättre. Hon kan få låna mina dvd:er.

Min favvoshop, den lila, finns numera också i busshuset i Stockholm, och där hann jag införskaffa Wislawa Szymborskas dikter. Plus två fina kassar.

Väl framme hann jag börja på Cards ”Profeten” och det verkar mycket lovande, men den hade jag dumt nog inte med mig när jag sen fick sitta flera timmar och se mina kära söner spela Naruto på X-box 360. Så jag började läsa i skräckfarfars egen ”Drömfångare” och har hunnit sådär 250 sidor i den. Gillar den också.

Inatt kom kära dottern hit, och hon har med sig bland annat Joyce Carol Oates ”Livets uppkomst” som jag blir sugen på. 115 sidor bara, hinnar jag den innnan hon vaknar? Nej, nu får jag ge mig. Jag tror jag läser ut Card först.

Read Full Post »

« Newer Posts