Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Gertrude Stein’

paris wifeIgår kväll läste jag ut The Paris Wife, om Hadley Richardson som träffar Ernest Hemingway och gifter sig med honom. Jag tyckte om boken, även om den inte var lika gripande som Sittenfelds American Wife som den också jämförts med. Men den är drabbande ändå; skildringen av detta äktenskap som inleds i kärlek men där jag som läsare vet att Haley bara var den första i en rad av Hemingwayska fruar.
Därför är jag extra observant på de kvinnor som cirkulerar kring paret. Såna som är mer spännande och chica än Hadley, såna som längtar efter andra saker än familjelivet och kärleken och Ernest Ernest Ernest. För Hadley älskar Ernest med en brinnande passion. Och han älskar henne också, men han älskar sitt arbete mer. Han blir inte alls glad när Hadley blir gravid.
Nu är det svårt för mig att säga hur mycket som är ”sant” i Paula McLains tolkning. De där grälen och försoningarna? Episoden där Hadley slarvar bort/blir avstulen Ernest hela produktion på ett tåg är nog historiskt sann. Vänskapen med Gertrude Stein och Alice B Toklas också, Stein blir Bumbys gudmor. Sen bryter de med varandra, Gertrude Stein blir arg när Hemingway låter publicera en elak parodi på sin gode vän och mentor Sherwood Andersons bok. Så gör man inte, anser Stein och en rad andra människor, och jag är böjd att hålla med. Han var väldigt bra på att bryta vänskapsrelationer, Hemingway. På dåliga sätt.
Kuskandet från USA till Paris, och sen runt i Spanien — med fantastiska tjurfäktningsscener!* — med en avstickare till Toronto för att föda barn på sjukhus, det har jag svårt att föärstå. Särskilt eftersom de var så fattiga, de levde på Hadleys arv långa perioder då Hemingway inte sålde något. Men det gällde att hitta ställen där han kunde skriva, miljöer som var lagom kreativa och fyllda av upplevelser. Och en massa drickande. Det fanns ett rikt skikt av människor som uppskattade makarna Hemingway och bjöd dem till sig. I samma kretsar rörde sig Zelda och F Scott Fitgerald. Porträtten av dem är inte särskilt vackra.
* En scen jag kommer att minnas är när en ung matador bländas av Hadleys hår, skär av den nyss döda tjurens öra, och skickar en liten springpojke med det till Hadley. Svart och fortfarande varmt.

Om början av läsningen skrev jag här.
—————————
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Read Full Post »

Är äntligen färdig med Diana Mosleys (Mitfords) The Pursuit of Laughter. Den har fått följa med i väskan i flera veckor, och passar bra att läsa lite här och där eftersom det mestadels är recensioner och kortare texter om böcker, människor, historiska skeden.
Mycket är intressant, särskilt när hon skriver om biografier om folk som Eleanor Roosevelt (väldigt öppet om hennes kärleksförhållande med kvinnor), Gertrude Stein (som hade en bror(!) De bodde ihop i många år innan de blev osams), Evelyn Waughn, Harriet Beecher Stowe, Wallis Simpson, Carrington och Lytton Strachey, med flera med flera. En lång parad av människor som Diana ofta kände personligen.
Annat är mindre intressant och jag hoppar över diskussioner om fängelsestandard i England etc.
Och mina tidigare invändningar mot Diana kvarstår.
———————————
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Read Full Post »

fyraflator
Denna kvartett ska förstås vara med i regnbågen. Selma, min kära, som jag skrivit om bland annat här och här. Nicola Griffith som jag berättat lite om här, och som också bloggar och finns på twitter. Alice B Toklas självbiografi skriven av Gertrude Stein (Ros är en ros är en ros), jag har skrivit lite här, och så Fyrväktaren av Jeanette Winterson. (Hittar inte Det finns annan frukt än apelsiner just nu.) Winterson skriver i flera tidningar, smakprov finns här, och hon kommer till Sverige i höst. Då ska jag vara där.
——————————-
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Read Full Post »

gURL.comI took the If You Were a Poet… quiz on gURL.com
I am…
Gertrude Stein

Do you have a thing for words? You’re in good company. Gertrude Stein did too. Who else could write a line like, ”A rose is a rose is a rose,” and call it poetry? Read more

Which poet are you?


Margaretha Krook spelade Gertrude Stein en gång, på 1990-talet. Jag såg pjäsen på Idun i Umeå. Hon var ensam på scenen och ägde den totalt. Suveränt!
Ska man läsa Stein är det bra att börja med den mest lättillgängliga: Alice B Toklas självbiografi. Alice B Toklas var Steins livskamrat, de bodde ihop i många år i vad som idag kanske skulle beskrivas som ett butch/femme-förhållande. Alice var den som lagade maten och fixade grejer, medan Gertrude hade fullt upp med att vara ett geni. När Picasso och andra manliga konstutövare kom på besök umgicks de med Gertrude och Alice med fruarna. Och det är alltså Gertrude som skrivit Alices självbiografi, så ni förstår att den handlar rätt mycket om GS herself. Det är mycket rolig & informativ läsning, får ni fatt i den nånstans så hugg den.

———————–
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Read Full Post »