Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Fara vill’

När jag befinner mig i ett rum med en mansperson som jag inte känner tittar jag i regel efter det vassaste föremålet, något som kan tillfoga svår skada. Det är klokt av mig. Jag önskar att mina armar var starkare och att jag kunde skrika så högt att ljudet fortplantades som valsång över staden. Detta har ni gjort mot mig, och jag hatar er för det. I regel.
Elin Ruuth funderar över sin nya vardag i Malmö, vetenskapliga fenomen och gamla minnen från skolan i Luleå. Grannen som spelar samma låt varje kväll. Ensamheten. Renars självdestruktivitet. Flickan som ”alla visste” hade spruckit vid analsex. (Har alla skolor en liknande historia? I min mellan-stadieskola var det en flicka som ”alla visste” var med barn. Det kom aldrig nåt barn.)
Jag känner igen känslorna när man flyttar tvärs genom Sverige och måste börja bygga upp en ny identitet där man är. Ingen har samma minnen som du. När ingen känner dig, vem är du då?
Mamma vet många saker, men hon vet inte allt. Jag har lärt mig prata i telefon på ett sådant vis att det inte hörs när jag börjar gråta.

Det är korta stycken, ibland bara ett par rader per sida, ibland några sidor. De varierar mellan svalt iakttagande, underfundiga ordlekar och intensivt känslosamma. Jag gillar de intensiva mest, det känns som att hon vågar mer där. Lite svartare, och väldigt bra. Jag är glad att jag tycker om den, nu kan jag säga det ärligt till vem som helst.
HÄR bjuder Tidningen VI på de första sidorna.
——————————
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Read Full Post »