Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘excentriska britter’

Läser hos Justine Picardie om att Penguin ger ut Nancy Mitford på nytt. Hon är en av de fem berömda systrarna, barn till en excentrisk engelsk överklassfamilj, och jag tycker att hon är livfull och fascinerande. Dessa fem systrar bodde på ett stort gods, och blev mer eller mindre extrema allihop. Unity blev nazist och Jessica kommunist. Dessa två delade rum och bråkade hela tiden, de ristade in hakkorset respektive hammaren och skäran i fönstret med sina diamantringar. (Om man ska tro Cecilia Hagen, som skrivit om systrarna Mitford.) En tredje syster, Diana, gifte sig med den brittiske fascistledaren Mosley och satt fängslad under andra världskriget. Troligen var det Nancys uppgifter till MI5 som satte Diana där. Nazisten, Unity, sköt sig i huvudet när England och Tyskland gick i krig med varandra (eller var det när Hitler tog livet av sig?), men hon överlevde (!) och hennes mamma tog hand om henne.
Nancy Mitford var kanske den mest normala. Hon blev författare men hade otur i kärlek, var först kär i en man som alla utom hon förstod var homosexuell. (Återigen: Hagen och med reservation för mitt fläckvisa minne.) Sen gifte hon sig men äktenskapet blev olyckligt; fullt av missfall och otroheter på båda håll. Jag har läst en biografi över henne av någon som heter Harold Acton, men jag har för mig att den var ganska diskret. Eller så hade jag lite lite förkunskaper. (Bilden ovan är från den boken, och konstnären heter William Acton.)
Picardie skriver mer om Mitfords här och här, och har själv skrivit boken Daphne om Daphne du Maurier, som jag också vill läsa. Senare.

Read Full Post »

Vi har kollat på The Line of Beauty. Underbar serie i tre delar på Alan Hollinghursts bok, om skönhetsälskande Nick Guest som flyttar in hos och låter sig förföras av familjen Fedder. Det är 1980-tal, Thatcher, partydroger och massor av bra musik: Frankie goes to Hollywood, The Clash, The Pretenders…
Här har familjen dragit till Frankrike och lämnat Nick för att vakta dottern Catharine, som är psykiskt sjuk. Det är första gången de är ensamma med varandra:

Mer Hollinghurst här och här.
———————–
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Read Full Post »

dumaurierFör nån månad sen ”upptäckte” jag Daphne du Maurier, det där namnet som flutit omkring i nån mörk och undanskymd vindling av min hjärna men som jag inte ägnat tillräcklig uppmärksamhet för att faktiskt läsa henne. Detta har jag börjat råda bot på nu. Och det fantastiska är att det ju går förhållandevis lätt att få tag i böcker av henne! Jag hittade en på Myrorna, två på loppisen i Fornåsa, och nu en på h:ström antikvariat och bokhandel i Umeå. Den senaste heter Syndabocken och den kostade 60 kronor, i dåtidens pocket. (Heter det nåt särskilt? Ej inbunden alltså, med mjuka pärmar och sprätteblad.) Den fanns inbunden också, men över hundringen betalar jag inte. (h:ströms visade sig vara Ett Dyrt Ställe.)
Jag är i alla fall mycket tacksam över att den goda Daphne var en storsäljare på sin tid. Hon finns översatt, hon finns i många exemplar, och det är tillräckligt länge sen hon hade sin storhetstid för att hon ska ha landat på loppisar och antikvariat. Härligt!

Read Full Post »

dumaurier
Nu kom posten. Med den en bok av Daphne du Maurier som heter Lady Dona. Jag har aldrig läst du Maurier förut, men såg Rebecca i Hitchcocks tappning häromkvällen och blev alldeles betagen. Efter att ha läst om Daphne du Mauriers komplicerade liv här blev begäret för stort. Och visst har hon ett intressant utseende? Helt fascinerande.
———————–
Läs även andra bloggares åsikter om

Read Full Post »