Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Enders Game’

ender
Asa Butterfield som spelar Ender Wiggin är väldigt bra. Han ser precis så lillgammal, allvarlig och utsatt ut som han är i boken.
Stridskolescenerna är för få, bara två matcher, en med Bonzos lag och en med drakarna.
Spelet med jätten är också starkt förkortat.
Å andra sidan höll de filmen under två timmar, vilket jag tycker är förnämligt.
Hans-Olov var oväntat bra.
Grejen med Petras hopklappning var borta, och istället (?) hade de en scen där Ender får skäll för att han inte kan delegera. Men finns det i boken? Minns ej.
Uppstod magi? JA. I stridsrummet framför allt, när Ender första gången svävar… rysningar!
Tiden efter slutstriden är skildrad ganska långt, vilket gör att överraskningseffekten kommer att minska inför översättningen/filmande av Speaker for the Dead och Ender’s Shadow. Gissar förresten att Ender’s Shadow har störst chans att bli filmatiserad, den är mindre filosofisk.

Skrev om min omläsning av boken här och ur minnet här. Jenny B har skrivit här och jag håller med henne om att det skönt att barnen är lite äldre.
enders-game-battlesroom
—————————
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Read Full Post »

enders-game1… sen läser man fortsättningarna och spin off-serien som börjar med Ender’s Shadow. Vi pratar om Uncle Orson, som Mia* så kärvänligt började kalla honom, och kan hon vara uncle med Orson Scott Card så kan väl jag. I varje fall så tror jag det var just Mia* som började prata om denna bok på gamla 35+, och det var fler där som läst den, så jag blev nyfiken och högg den ur ungdomshyllan på bibblan i svensk översättning.
Wow! Spännande, gripande, underdog-perspektiv, fantasirik… den är väldigt, väldigt bra och jag tror att även sf-noviser kan läsa den.
Jorden är hotad av the buggers, och mänskligheten försöker kämpa emot. På Battle School tränas hyperintelligenta barn i militär teknik, taktik och strategi, för att kunna slåss mot the buggers. Stridsskolan ligger på en rymdstation, och en central del av träningen är spelsimulatorer. I grunden handlar boken om Ender, som är den föraktliga Trean (=tredje barnet), som fått bli född bara för att hans syskon var så extraordinära men tyvärr ändå inte passade på stridsskolan. Bror Peter är en elak jävel, och syster Valentine är alldeles för snäll. Och som om det inte räckte med att Peter försöker ta livet av honom, så är Ender mobbad i sin vanliga skola också, plus att han får många svårigheter att ta itu med på stridsskolan.
(Nu när jag tänker på det så finns det en hel del tematiska likheter med Oskar i Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in)
Naturligtvis satte jag Ender’s game i händerna på mina barn, som också tyckte den var bra.
Så har du inte läst uncle Orson, är det denna bok du ska börja med.
——————————–
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Read Full Post »

Författare på C är svåra för att det finns så många. Vill först ta Carol Shields, underbar kanadensisk författare som dog alldeles för tidigt (läs hennes ”Unless”! Om en mor som försöker förstå varför hennes dotter lämnat hemmet och sitter i ett gathörn med en skylt om det står ”godhet” på) men den ordningssamma delen av mig propsar på att det är efternamnen som gäller, så då får det bli Orson Scott Card.

Första bekantskapen med honom var ”Ender’s Game” – science fiction om en begåvad pojke som blir uttagen till stridskolan för att träna sig att flyga skepp och slåss mot den främmande rasen som invaderar jorden. Mycket bra. Fortsättning kommer sen i ”Speaker of the Dead” och ett par till, plus att en av sidopersonerna, Bean, får sin egen serie som börjar med ”Enders Shadow”.

Titlar var svårt på ett annat sätt, jag har för lite att välja på. Det blir the Cassells Concise Dictionary. Praktisk, liksom.

Litterär karaktär: Celie, huvudpersonen i ”The Color Purple. (Jamen där fanns ju en titel! Men valt är valt.) Hon blir bortgift och misshandlad och hennes barn (med sin far) skickas bort, men kärleken till systern Nettie håller henne levande genom alla år och genom att sy byxor(!) får hon självkänsla och reser sig. Den är mycket mycket bättre än vad jag får det att låta som här. Alice Walker skrev. Steven Spielberg gjorde filmen, där Whoopi Goldberg spelade huvudrollen.

Read Full Post »