Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Bloodties’

bloodtiesJPGDet här är den bok som jag inte klarade av att fortsätta läsa, då i månadsskiftet september/oktober. Jag gjorde ett försök till, men efter att ha fått ett nytt litet barnbarn, en gosse, klarade jag inte av den fasansfulla skildringen av när Dolly skakar sin lille son Spencer, sex veckor gammal. Så fullständigt genomhemskt, det bara gick inte att läsa. (Jo, jag kan se att det är väldigt ”bra” skrivet, trovärdigt och inlevelsefullt, men det gör ju bara hela saken värre. Och att Dolly haft en urjävligt uppväxt med en galen mor och sen blir hon våldtagen och sen misshandad av sin far och sen kär i en fullständig egocentriker, Lumsden, som i sin tur har en totalt känslokall mor och ett mähä till far, ja, det orkar jag inte bry mig om. Jag kan inte se något annat än den lille bebisen, sex veckor gammal.
Så där tog läsningen slut.
Men häromdagen tog jag upp den igen. På något vis har dessa människor stannat kvar hos mig. Den totala misären. Och nu pressade jag mig igenom lille Spencers eländiga liv, hur hans enda fysiska kontakt med sin mor är när han lyckas få henne att slå honom. Total misär, sa jag det? En väninna till modern, Tug, flyttar in och försöker bringa lite vanlig vänlighet och ordning, men då har Dolly börjat dricka och har herrbekanta och…, ja det blir så att Tug tror att farföräldrarna måste vara mer normala, de är i alla fall välbeställda. Så Tug tar med sig Spencer till Irland och sagda känslokalla farmor, Violet Farr. Hon är mer än känslokall, hon är nån sorts antisocialt freak, men Spencer får i alla fall lite vänlighet från tjänstefolket. Tills nästa katastrof.
Och nästa, och nästa…
Vid ett tillfälle, en kort period, är Spencer faktiskt lycklig. Där tänkte jag sluta läsa, för att få sluta på plus liksom, och inbilla mig att hans liv tar en annan vändning. Men jag slutade inte tillräckligt snabbt, så det hann hända mer elände. Men allra på slutet, TACK TACK, kommer lite kärleksfullt familjeliv. Puh!

Så nu ångrar jag inte att jag läste den här, men jag vill inte heller rekommendera den till andra. Jag borde ha letat rätt på Jennifer Lashs bok om sin pilgrimsresa istället. Lash var alltså mamma till skådespelarna Fiennes, hon hade sex barn och en man och skrev flera böcker innan hon dog i cancer. Hon verkar ha varit en intressant kvinna, men kanske inte så gladlynt?
—————————-
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Read Full Post »