Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Anne Holt’

dod-i-skuggaDen 22 juli 2011 dör en åttaårig pojke, Sander, i en fallolycka i sitt hem. Inger Johanne Vik är gammal ungdomskamrat med mamman, och därför på plats i det välbärgade hemmet.Händelsen överskuggas av det ofattbara som händer samma dag på Utøya, och det blir en tafatt nybakad polis som får hand om utredningen av Sanders död. Var det verkligen en olycka? Eller var det något annat?

Signalerna om att det inte stod rätt till i den lilla familjen kommer allt tydligare, men bortförklaringarna blir också starkare i samma takt. Även hos den Holtska hjältinnan Inger Johanne, som vi lärt känna i flera böcker.

Det borde ha blivit så bra, och jag gillar verkligen den här intrigen i teorin, men det blir ingen riktig nerv i historien. Anne Holt känns trött och ganska pliktskyldig. Exakt hur trött hon faktiskt är får jag veta först i slutet, när den verkliga överraskningen kommer. Men då är det så dags.

Annonser

Read Full Post »


Ett norskt tema har uppstått alldeles av sig själv här på bloggen den senaste veckan, med Undset och Ibsen och nu Anne Holt. Men hos Holt är det nutid, ja faktiskt nästan igår, eftersom boken börjar i december 2008 med ett otäckt vattenlik och en biskop som mördas på självaste julafton.
Från det förra instängda dramat i 1222 över havet kastar sig nu Anne Holt ut i en komplicerad komplott med flera mord och många bihistorier, och med Inger Johanne Vik med make Yngvar Stubø i problemlösarrollerna. Jag gillar verkligen Yngvar, han är så genomsympatisk. Inger Johanne är ju nästan lika sur som Hanne Wilhemsen.
Medan Yngvar försöker lösa mordet på biskopen, Eva Karin Lysgaard, trots att hennes make vägrar samarbeta, så sysslar Inger Johanne med forskning på hatbrott. Dessutom jagar hon upp sig över en man som verkar onaturligt intresserad av hennes dotter Kristiane.
Det är många karaktärer i denna bok, och flera bihistorier som ska flätas ihop. Tematiskt genom att offren verkar vara homosexuella allihop, och språkligt genom övergångar som:
Kristiane mindes aldrig, aldrig fel
***
— Alla kan vi göra fel. Bli inte så arg för det.

När Silje Sörensen så småningom kom på att hon glömt dem var det för sent.
***
Det var inte för sent ännu, fastslog den jourhavande nyhetschefen.

och
För första gången i sitt liv grät sig Sinnöve Hessel in i ett nytt år.
***
Erik Lysgaard hade lovat Lukas att inte gråta.

Det är snyggt. Och håller ihop. Boktoka fastnade för kapitelrubrikerna, där hängde jag inte alls med.
Själva deckargåtan är intressant men jag blir inte helt begeistrad. Jag tycker att Holt kunde ha skippat en biperson eller två till förmån för dem som betyder mer. Men även en rörig Anne Holt är bra.
Ps: En detalj: En man på ett hotell är ett stort fan av CSI och Gil Grissom. Sånt gillar jag!
————————
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Read Full Post »


Med så här fina nya böcker blir det svårt att hålla min plan med två gamla — en ny. Men jag försöker.
—————————-
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Read Full Post »

Layout 1Hur norrmännen ids översätta våra deckare när de har mycket bättre själva är för mig obegripligt. Anne Holts 1222 över havet är en klassisk pusseldeckare, ett klaustrofobiskt psykologiskt drama, och en läsfest med blinkningar till allt från Jane Eyre till Roald Dahl. Jag blir så glad av att se den gamla historien om hon som slog ihjäl sin man med en frusen lammstek återberättas!
Så här går storyn: Hanne Wilhelmsen, i rullstol, är med om en tågurspårning i snöstorm på norska fjället. 196 passagerare räddas till närbelägna Finse högfjällshotell. Där börjar de dö en efter en… och paniken stiger i takt med orkanvindarna och snöhögarna som täcker fönstren. Väldigt väldigt bra!
—————————-
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Read Full Post »

Paperbacklovers krimalfabet är denna vecka framme vid D.

Roman jag gillar: Det som aldrig sker. En riktigt bra Anne Holt, med kriminalkommissarie Yngvar Stubø och hans krångliga hustru Inger Johanne Vik med ett förflutet i FBI.

Författare jag gillar älskar: Dorothy Sayers! The one and only. Guldålderns främsta författare. Allra bäst är Kamratfesten, Mördande reklam och Lord Peters smekmånad. Ett eget rum beskriver Kamratfesten fint här.

Roman jag vill läsa: Djävulen i spegeln av Lesley Horton. I enkom sparad för att kunna svara här. 🙂

————————-
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Read Full Post »

… och det är inte mycket. ”Japans historia” som var informativ och bra, men lite oproportioneligt mycket om kristendom kanske, med tanke på att det aldrig varit mer än två procent kristna i Japan. Men mycket intressant som jag inte hade en aning om.

Dan Browns ”Angels and Demons” som sonen läste ut på planet och jag sen lånade. Den är skriven med en massa cliffhangers (ni har säkert läst den allihop redan) och det passade bra när man bara läser några sidor här och där. Jag tyckte den var rätt bra, blev inte alls så irriterad som på Da Vincikoden över språket. En rolig detalj är att vi diskuterade en hel del om frimurarordnar etc, A&D handlar ju om en hemlig organisation – Illuminati – inom den hemliga organisationen, och en dag gick jag ensam förbi ”Japans Masonic Building” som jag antar betyder frimurarorden eller nåt. Så jag tänkte ta kort på den stora skylten för att visa sonen, men då störtade en säkerhetsvakt fram och motade bort mig. Varför? Den stod ju helt öppet, en stor stenkluns med tre decimeter höga bokstäver.

Igår läste jag Anne Holts ”Presidentens val” som var jättebra. Spännande, trovärdig, välresearchad. Inger Johanne Vik och Yngvar Stubo och litegrann den gamla huvudpersonen Hanne Wilhelmsen som numera sitter i rullstol. Presidenten är USA:s första kvinnliga, som blir kidnappad i Oslo.

Read Full Post »

Det går ju inte att motstå. Så från den nyflyttade bokhandeln kommer jag hem med:

Anne Holt – Presidentens val
Ian Rankin – När mörkret faller
Stephen King – Benrangel
Dennis Lehane – Ingenting är heligt
George P Pelecanos – Drama city

Read Full Post »