Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Angela Carter’

Det var både intressant och informativt att läsa Margaret Atwoods Mitt nyfikna jag, som består av texter från 1970 till ungefär nu. Samtida med en stark våg av kvinnorörelsen, som präglat henne mycket. Jag tycker om det hon berättar om sitt eget skrivande: Tjänarinnans berättelse, Alias Grace, och andra. Dessutom tycker jag att glimtarna ur Atwoods liv är spännande. Hon har flyttat mycket, både inom Kanada och utomlands. Mycket av hennes skrivande har också ägt rum på tåg eller i hyrda hus med tangentbord på andra språk. Hon måste vara väldigt bra på att gå in i sig själv och fokusera.
Hon väljer flera av mina favoritförfattare att recensera: Ursula K LeGuin, Toni Morrisons Älskade (när ska jag läsa om??), Gabriel Garcia Marquez. Hon skriver också om George Orwell, framför allt om Djurfarmen, och nu är jag övertygad om att de där otäcka grisarna (nasseronerna? Vad heter de? nassonger) i Oryx och Crake släktar i rakt nedstigande led från Napoleon och Snöboll.
Dessutom fina porträtt in memorian av Angela Carter och Carol Shields. Margaret Atwood var vän med båda två.

Jag får också stark lust att läsa en kanadensisk författare vid namn Thomas King, som skrivit noveller. Och — oväntat — Dashiell Hammet som Atwood skriver långt och mycket intressant om. Den hårdkokta deckarens urfader. (Den essän innehåller förresten en hänvisning till Jonathan Lethems Moderlös i Brooklyn, bara en sån sak. Hon har läst mycket deckare, den goda Atwood.)
Det finns även en intressant essä om ”Hon”, en bok av Richard haggard som heter She och som lästes av stora skaror. Från denna Hon — som var stark och skrämmande och vacker, både ond och god, en drottning och en skallig liten apa — drar Atwood paralleller till Galadriel/Honspindeln (som ju Gollum bara kallar ”she”) och andra litterära kvinnogestalter. Hon är mycket för att se myterna och urgestalterna omforma sig genom seklerna, det är spännande tycker jag. Att hon sen har skrivit i Mytserien känns helt logiskt, och att hon valde just Penelope förvånar mig inte eftersom hon hänvisar till Odysseus titt som tätt.
(Ursäkta namndroppandet, det kan inte hjälpas.)

Vi har diskuterat tidigare här, bland annat om Oryx och Crake och om det märkliga faktum att kanadensisk litteratur knappt fanns när Atwood var ung.

Read Full Post »

Härlig läsning!
En skeptisk journalist, Walser, ska intervjua den mytomspunna cirkusartisten Fevvers, en stor vacker kvinna med vingar. Han tänker avslöja att vingarna är fejk. Efter en lång natt i den stökiga logen där Fevvers och hennes fostermor Lizzie gemensamt berättar om sina vedermödor i 1800-talets London; från Fevvers uppväxt i en bordell där hon lämnades på trappan med små fjuniga skulderblad i en korg med äggskal, via freakshows tillsammans med Sleeping Beauty och Tummelisa, till kidnappningar och hot om ritualmord, har Walser blivit så fascinerad att han följer med cirkusen, som clown. Jag blir så fascinerad att jag läser läser läser.

En cirkusdiva i den här, en filmdiva i Den nya Evas passion, en sjuttiofemårig baletthoppa i Wise children… hon gillar det glamorösa – och snusket därunder, Angela Carter. Kanske ligger det en sanning här, första gången Walser sminkar sig till clown och inte känner igen sitt eget ansikte:
… he experienced the freedom that lies behind the mask, within dissimulation, the freedom to juggle with being, and, indeed, with the language which is vital to our being, that lies at the heart of burlesque.

Vad mer? Ja, en illasinnad Storfurste, en tågkrock, ett privat sinnessjukhus för mörderskor, en tigertämjerska… och så The Educated Apes! Underbara chimpanser, liistigare än alla andra och mina favoriter.

Angela Carter är en fantastisk författare som dog alldeles för tidigt. Under den här bloggens levnad har jag också läst Den nya Evas passion, utgiven av Normal förlag. Det ger också ut Wise Children i svensk översättning nu i sommar för er som är sugna.
——————————–
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Read Full Post »


Den allra bästa bokhandeln jag varit in i i hela mitt liv: The Strand. Tack Petra för tipset!





En kille som heter Zach och som spelat i ett punkband i Köpenhamn och Stockholm hjälpte mig att leta fram Eleanor Roosevelts självbiografi som jag varit nyfiken på ett bra tag. Dessutom fyndade jag en novellsamling av Patricia Highsmith, en Angela Carter och en Michael Chabon. Väskan är jättebra, rymlig.
—————————-
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Read Full Post »

evaspassionFör några år sen läste jag en kul kurs, Women’s writing, på Linköpings universitet. Där dök Angela Carters The Magic Toyshop upp på litteraturlistan, och jag blev helt förälskad i Carter. Sen dess har jag köpt och läst ett par andra, och blev så ledsen när jag upptäckte att hon hon dog redan 1992.
Nu har Normal förlag satt igång att ge ut henne, och det är bara att tacka och ta emot.
Först ut är Den nya Evas passion, som jag nyss läste. Hur ska jag nu beskriva den? Inte lätt… Den utspelar sig i ett framtida USA, ett USA i sönderfall med ruttnande storstäder (råttor – brrr!) och moralisk upplösning. Evelyn (man) är engelsman på besök, som hittar den unga kvinnan Leilah och blir ihop med henne. Det är mycket knulla ända tills hon blir gravid och han tvingar henne till en blodig abort och beter sig allmänt som ett svin. Sen sticker han, ut i öknen. Där blir han tillfångatagen av en kvinnosekt ledd av Moder, en religiös och politisk ledare som också råkar vara plastikkirurg. Evelyn opereras om till Eva, och sekten har planer för henne (honom). Sen vindlar historien vidare i halsbrytande kast, men mer vill jag inte avslöja. Bara att Tristessa, den gudomliga filmdivan, en korsning mellan Greta Garbo och Jayne Mansfield, spelar en stor roll i Eva/Evelyns liv, från det att han som liten pojke ligger och fantiserar om henne på nätterna och framåt.
De Carterböcker jag läst tidigare skulle jag kalla gotiska, och sagor i omgjord tappning (The Bloody Chamber). Den nya Evas passion är science fiction. Då och då fattas ett ord i översättningen, men jag har överseende med det och är glad att Normal förlag satsar på den här utgivningen, för Angela Carter är en helt unik författare som är mycket läsvärd.
Ps: Intressant artikel från 2006.
————————
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Read Full Post »

Har just avslutat Orwells 1984 som vi ska tala om på kursen imorgon. Helgen har annars ägnats åt jobb och åt att titta igenom inspelade avsnitt av tv-serier som jag kanske vill följa. Men nu vill jag läsa något annat, men vad?
Kastar ett öga på Ormboet av François Mauriac, tidigare fransk Nobelpristagare. Eller så Mircea Cartarescu, som jag såg ett så vackert tv-inslag med härom kvällen. Eller Barbara Voors, som jag gillar. Eller nån snabbläst, intensiv deckare, som jag bara kan plumsa ner i och glömma allt annat: Lehane, Rankin. Eller kanske Kings Benrangel? Tunna Den nya Evas passion av Angela Carter?
Jag kan helt enkelt inte bestämma mig. Kanske ska blunda och sätta fingret på nån bokstav i tidningen och så välja efter det.

Read Full Post »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 184 andra följare