Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Alice Hoffman’

flickornaJag återser Sally och Gillian Owens, efter att ha läst en recension hos Marikas bokdagbok. Marika var inte så förtjust, men jag mindes att jag tyckte om den och att det nog var min första Hoffman (utgiven 1996 på pocket), så jag passade på att läsa om den. Och jag gillar den!
Jag gillar magin, jag gillar det ödesmättade, jag gillar att det handlar om två väldigt olika systrar — Sally och Gillian — och att de har knäppa, trollkunniga mostrar. Jag gillar alla utvikningar och bipersoner, och så gillar jag att det är mycket kärlek.
Däremot hade jag glömt att det är så mycket våld och hot om våld i boken. Att Gillian blivit misshandlad av sin knarklangare till man (men jag mindes att han dog) och att Kylie, Sallys yngsta dotter, en dag blir förföljd av två män som tänker våldta henne. Båda dessa saker är viktiga i boken, men jag mindes liksom bara det allmänna magiska myset. Magin som också har sitt pris och inte alltid är så mysig, långt därifrån.
—————————-
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Annonser

Read Full Post »

duvslag4Det fanns ju ett duvslag i Masada! Och det var två kvinnor och fem barn som överlevde romarnas belägring och självmorden, precis som Alice Hoffman berättade Hon har gjort grundlig research, det var spännande att få veta.
duvslag1.
duvslag2
————————————
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Read Full Post »

dovekeepersUnder Jerusalems förstörelse år 70 flyr de som kan ut i öknen. En av dem är Yael, dotter till en lönnmördare som skyller hustruns död i barnsäng på henne. Även hennes bror är lönnmördare, men syskonen älskar varandra. Det är till brodern i en motståndsficka som de beger sig. Färden genom öknen blir mycket svår, men Yael får för första gången en vän, som hon sedan sviker när hon börjar älska vännens make.

Revka är gift med en bagare och van vid den fylliga doften av nybakat bröd varje dag. När maken mördas måste hon ge sig i väg, tillsammans med sin vackra dotter, djupt troende svärson, och två små pojkar. Fruktansvärda saker händer innan Revka precis som Yael hamnar i Masada och duvslaget.

Alice Hoffman har skrivit en fascinerande roman, där fyra kvinnors livsberättelser flätas samman i duvslaget i fortet Masada. Duvslaget är viktigt, en grupp kvinnor samlar där in duvträcket som sprids som gödsel och håller detta lilla hörn av öknen levande. Alla kvinnor bär på sina hemligheter, sorger och glädjeämnen. De misstor varandra, är avundsjuka, blir vänner och hjälper varandra.

Jag hinner inte läsa ut den här som jag tänkt innan vi reser till Israel, men det passar fint att den får följa med. Vi planerar förstås att besöka Masada, som är en väldigt känd plats. Där samlades knappa tusen flyktingar från Jerusalem och bjöd motstånd mot romarna. Det sägs vara den enda av alla världens ”ointagliga” befästningar som faktiskt lever upp till sitt namn och aldrig någonsin blivit intaget. När nederlaget hotade hjälptes de belägrade åt att begå självmord.

Jag gissar att Alice Hoffman hittat på Yael, Revka, Azizi och Shirah, men judarnas ledare Elazar ben Yair är en historisk person. Men Hoffman vore inte Hoffman om hon inte hade magi med i spelet, och i den här är det Shirah som står för den. En riktig häxa i ordets bästa bemärkelse!

Read Full Post »

The Red Garden är mest att likna vid en novellsamling, där berättelserna utspelar sig i den lilla staden Blackwell, Massachusett, och spänner från 1800-tal till nutid. I den första är det en liten grupp sällsynt olämpade nybyggare som håller på att svälta ihjäl i den kalla vintern, men en driftig ung kvinnas vänskap med en björn gör att de överlever och kan grunda staden. Det handlar mycket om vildmark kontra stad, djupa känslor för djur, växter, natur… boken har den där typiskt Hoffmanska magiska realismen och jag gillar verkligen flera av människorna jag får träffa. Men novellformatet… nja. Det känns som att flera av berättelserna kunnat byggas ut och bilda en roman, så att jag fick umgås längre med var och en. Till exempel novellen ”The truth about my mother”, som jag tycker är en av de allra bästa. Men nu hinner jag knappt lära känna en människa som kanske är ung i en historia, för att sen ligga på sin dödsbädd redan i nästa.
Ändå: flera av berättelserna är små pärlor, och passar finfint att läsa till en brasa med snöglopp utanför.
————————–
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Read Full Post »


Först lägger jag ut alla nyinköp på köksbordet… visst är de vackra? Det är något med engelska och amerikanska omslag som alltid lockar mig. Sen känner jag efter vad jag är sugen på. Inte våldsamt eller bittert och inte realism. Mer åt det magiska hållet, och så vill jag helst att det ska vara kärleksfullt. Finalisterna blev Patchett, Harris, Hoffman och Goodman. Jag läser baksidestexterna:




… bara för att upptäcka att alla just nu lockar mig. Så jag får helt enkelt falla tillbaka på mitt vanliga knep: att börja med den kortaste så hinner jag fortare till nästa. Vinnaren blev: Alice Hoffman och The Red Garden.
—————————-
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Read Full Post »

Första kapitlet i Nancy Pearls lilla pärla till bok, Booklust, heter A… My name is Alice. Där återberättar denna kända bilbliotekarie en anekdot där en kvinna som får frågan vad hon läser svarar: ”The Alices”.
Fast Nancy Pearl har delvis andra än vad jag hade i mitt inlägg: Alice Adams, Alice Elliott Dark, Alice Hoffman, Alice Mattison, Alice McDermott, Alice Munro, Alice Walker och Alice Sebold. (De fetade är gemensamma.)
Och man kanske inte kan begära att Pearl ska känna till Alice Tegnér.
———————————
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Read Full Post »

alice200x150Har ni tänkt på vad många bra författare som heter Alice? Vi har Alice Sebold, som skrivit Flickan från ovan om en mördad flicka som snart kommer som film, och även om en fruktansvärt destruktiv mor-dotter-relation där dottern tar livet av sin mor på rad ett. I andra änden av den emotionella skalan har vi Alice Hoffman, som förvisso kan skriva om ångest och olycka och kvinnomisshandel och allt möjligt, men där det alltid finns något hoppfullt, något vackert som gör att man blir glad.
Alice Walker har varit en av mina stora favoriter som jag läste mycket på 1980-talet, hon skrev Purpurfärgen och en rad andra romaner men min favorit är essäsamlingen In search of our mothers gardens. En mer nytillkommen Alice är Alice Bradley Sheldon, som skrev skimrande glimrande intelligent science fiction under pseudonymen James Tiptree jr. Psykologen Alice Miller har skrivit klokt om barndomen. Det självutplånande barnet blev en klassiker i sitt slag, jag tror alla jag kände läste den. Alice Lyttkens har regerat på de svenska biblioteken, och en dag ska jag läsa henne också.

Bland litterära gestalter finns det en rad Alicar med Alice i Underlandet i spetsen. När Curtis Sittenfeld skulle skriva om Laura Bush döpte hon om henne till Alice. Som litterär musa får vi räkna Alice B Toklas, Gertrude Steins mångåriga livskamrat. Fler?

Read Full Post »

Older Posts »