Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Alfons’

långsamtDet går egentligen lite för fort att läsa den här samlingen av korta och kortkorta stycken om att på olika sätt kliva av. Vända sig inåt. Röra sig långsamt.

Thomas Nydahls kropp är i dålig form, men huvudet är på skaft. Han läser Imre Kertész, Thoreau, nutida och gammeltida författare som han känner släktskap med. Han avskyr konsumtionssamhället och älskar portugisisk fado. Han cyklar i Kristianstad (när han kan för artriten) och besöker apoteket. Helst är han uppe på nätterna. Dagarna blir lättare då.

Ett av Thomas Nydahls barnbarn, pojken Alfons, är död. Nydahl besöker graven.
Andra barnbarn och barn är till stor glädje och förundran.

Annars är det inte mycket glädje. Jag tror att Thomas Nydahl var mer än ledsen många gånger när han skrev de här texterna. Ändå smittar inte depressionen, tvärtom blir jag lite glad över att en annan människa funderar över saker som jag också funderar på.

Tack också för tipset om A Book of Silence av Sara Maitland.

Read Full Post »