Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Alan Bradley’

Den-bittra-pajens-sötmaElvaåriga moderlösa Flavia är besatt av kemi. Hon kan periodiska systemet på sina tio fingrar och experimenterar glatt hemma på herrgården, där praktiskt nog ett laboratorium blivit stående intakt efter en numera avliden morbror. Så Flavia är exakt rätt person att vara först på plats när en mördad man utandas sin sista (kemiskt doftande) suck i trädgården. Det är det mest intressanta som någonsin hänt henne.
”Jag hittade ett lik i trädgården.”
”Så typiskt dig”, sa Ophelia och fortsatte plocka ögonbrynen.

Ja, ni hör ju. Det här är en deckare för den som ledsnat på seriemördare, tortyr, sexualbrott och blod i största allmänhet, och i stället gärna läser om sällsynta frimärken, mystiska främlingar, försvunna pajbitar och dvärgbeckasiner från Norge. Alan Bradleys historia utspelar sig i tidigt 1950-tal och huvudperson är den lillgamla Flavia de Luce, som får uppfostra sig själv bäst hon kan i skuggan av en tankspridd far och två försmädliga storasystrar. Med en knivskarp hjärna och en stor portion mod bedriver hon efterforskningar och lyckas på sin gamla svarta cykel Gladys hinna före polisen till den ena ledtråden efter den andra.

Alan Bradley har haft väldigt roligt när han skrev ”Den bittra pajens sötma”, det märks. Språket är lite omständligt och lillgammalt det också, pepprat med dråpliga replikskiften och halsbrytande liknelser. Det är lättsam underhållning för stunden och utger sig inte för att vara något annat. Och fastnar man för Flavia så ska man veta att det här bara är den första (Daggerprisbelönta) i en serie som Alan Bradley fortsatt att skriva på.

Först publicerad i Corren.
En tidig läsare var Bokomaten

Read Full Post »

akpalm
Jag längtar mer och mer efter att helt och hållet kunna läsa mina egna böcker. Utan tidspress, utan att anteckna under tiden och klottra ner tankar och känslor, utan anspänningen i att behöva formulera mig på något sätt som kan tänkas intressera andra läsare. Dessutom såna där udda böcker som bara jag och cirka två till är intresserade av.
Så jag bestämde mig för att Alan Bradleys Den bittra pajens sötma fick bli den sista recensionsboken inför sommaren.
Sen kom A-C med Anna-Karin Palms noveller. (Bilden.)
Nu har jag bestämt att Jaktlycka blir den sista.
—————————————

Read Full Post »