Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 9 augusti, 2015

steglitsanJag har skrivit det mesta här, men vill ändå berätta att bara jag slapp de där bröllopsbestyren så lyfte den ju igen. Boris! Och jag kände samma saknad som Theo när han fick veta…
På sidan 670 får Theodores mamma för första gången ett namn: Audrey. Så klart att hon hette Audrey, det borde jag ha förstått redan av regnrocken med skärp och paraplyet och regnet och… De närmast följande sidorna dyker annonser för Tiffany upp (även i nederländsk press), och sen heter kvinnan på amerikanska ambassaden Holly. De här sakerna antar jag är sånt man pratar om i läsecirklar och om några år på universitetskurser, men nu nöjer jag mig med att bara le och nicka.

De avslutande mono/dia-logerna tycker jag mycket om.
Boris om ont och gott och furst Mysjkin. Han som gör goda saker hela tiden och alltid rätt, men resultatet blir fel och ont och hemskt. Här finns det något att utforska, tänker jag, och sätter upp Idioten på min mentala läslista.
Hobies om skönheten. De vackra detaljerna, föremålen, som portar in till den större skönheten. Valv efter valv.
Och sist Theos egen, självrannsakande — Damaskus — om lidandet, sorg, och livets katastrofer.
Jag kommer att vilja komma tillbaka till monologerna.

Read Full Post »