Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 1 december, 2014

När vinden vänder är den bok jag tycker sämst om av de tre jag nu har läst av Christina Lilliestierna. Det är tre noveller, tre kvinnoliv, som satts ihop innanför samma pärmar, men som inte har med varandra att göra. Enligt baksidestexten skulle Jenny, Katinka och Ruth ”kunna vara vilken som helst av oss”, men det tycker jag inte.

Den första jag som läsare möter är Jenny. Hon tillhör en människotyp som jag har extremt svårt för: hycklaren. Hela hennes liv är en lång räcka svek och själviska handlingar, som när hon själv utför dem är rätta och rimliga men när hon blir utsatt för dem så blir hon galet förfördelad och gnällig.

Så är det Katinka, och där är det hennes mor som för ordet. En destruktiv mor-dotter-relation med fläckvis sämja. Catarina vill måla, hindras av sin mor, kallar sig som vuxen Katinka och flyttar till Spanien och super ihjäl sig. Den novellen är bra i spelet mellan att älska och hata, klandra och försöka hjälpa, skuld och trötthet. Hur mamman växlar i sina känslor inför Katinkas missbruk, försöker ta hand om hennes son/sitt barnbarn, ömsom är medberoende och ömsom bara vill slippa att se misären.

I den sista tycker jag mest om miljöerna. Ruth växer upp i Alger, men tvingas flytta när fransmännen lämnar. Det blir Paris med hela stora judiska familjen och där hinner hon vara med om maj 68 och stå och ropa: All makt till poesin! Hon påstår sig vara poet men skriver aldrig en rad. Hon bor i Elfenbenskusten hos en ung man som samlar på afrikanska masker, röker hasch och längtar hem. När hon far hem visar det sig att alla syskon blivit vuxna medan Ruth fortfarande är det bortskämda barnet. Jag har rätt svårt för Ruth också, det där att glida omkring utan att ta ansvar för sig själv eller någon annan, men hon är i alla fall inte elak.

Alla novellerna slutar med ond bråd död: mord, död av alkoholism, självmord. I den första blir jag rätt chockad, i de två senare känns det logiskt. Jag borde kunna fundera ut något klokt att säga om detta, om missriktad skaparkraft och destruktivt våld, men det vill sig inte riktigt så det blir inget med det.
—————————
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Read Full Post »