Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 23 september, 2011

Oj vad den håller. En klassiker. Jag inser att vissa scener, händelser, har jag burit med mig utan att komma ihåg varifrån. Som när Eva sitter i trädet och betraktar sitt gamla folk. Annat talar till mig på ett nytt sätt: äktenskapsskildringen, att leva länge i samma relation. Kvinnogemenskapen, glädjen i att inleda en vänskap med en annan kvinna. Även lyckan i ett litet barn går rätt in, trots att det var förra gången jag läste den som jag faktiskt hade ett litet barn. (Eller läste jag den innan jag blev mor? Kanske.)
Marianne Fredriksson känns så otroligt klok och levnadsvis. Hon har ett fantastiskt poetiskt språk, och Marie Richardsson förvaltar det väl. Om Marianne Fredriksson hade skrivit hela Bibeln så hade jag läst den från pärm till pärm. Tänk att det alltid är så, jag fascineras av de starka berättelserna, urmyterna, men jag föredrar att få dem genom någon annans gestaltning och ord.
——————————–
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Read Full Post »