Så har jag läst ut Azar Nafisis memoar och det som kommer att stanna hos mig är framför allt porträttet av modern (och deras eviga krigföring), Irans våldsamma nutidshistoria, kvinnornas krympande värld och hur grupper av självutnämnda moralens väktare kan gripa och misshandla vem som helst på gatan. Men framför allt en innerlig kärlek till litteraturen. Jag tror inte att jag kan komma på nån annan författare som skriver om litteratur; sagor, berättelser, poesi… så gripande och på liv och död, som Nafizi. Så kärleksfullt. Så allvarligt. Så absolut livsnödvändigt.
Jag tycker också mycket om att det finns bilder.
Azar, Azi, som liten.
Azi med sin mamma.
Pappan, med Charles de Gaulle. Nafisis far var politiskt aktiv och blev borgmästare i Teheran. Sen satt han i fängelse efter revolutionen. Även mamman satt i parlamentet en period.
Nafisis rektor i grundskolan, som hon ofta kom ihop sig med. Rektorn blev mördad efter islamska revolutionen, det är oklart om hon blev hängd eller instoppad i en säck och stenad.
Efter grundskolan utbildade sig Nafizi i Europa och USA.
Azar Nafisi med sin andre make, Bijan. (Första äktenskapet var en flopp.)
En poet (som naturligtvis blev förbjuden) blir jag mycket nyfiken på: Forough Farrokhzad. Hon finns översatt till engelska. Och till svenska!
Ingrid har också läst.
Azar Nafisi: Things I’ve been silent about
november 23, 2010 av snowflake
Den här ska jag läsa när jag börjar läsa biografier på allvar 😉
Jag har läst och skrivit om Cecilia Åses bok Monarkins makt nu, förresten.
Bra Vixx, deu har väl bara sisådär åtta–tio år kvar nu, till biografiåldern.
Jag läser hos dig.
Tja. Jag har 2,5 år kvar till 40 om det är då det börjar. (Ghaaaa! 2,5 år kvar till 40!! Nu fick jag lite ångest!)
Biografiåldern inträder vid cirka 45,5. 🙂
40 är väl bra? Jämn och fin siffra med pondus.
Vixx: Tänk inte Ghaaa! Livet börjar vid 40! Det vert jag alldeles säkert och av egen erfarenhet! 🙂
Hej!
Du har fått en välförtjänt utmärkelse av mig!
/Kiki
Hej!
Jag tackar här också och niger lite fint. 🙂
[…] närmare bestämt Forough Farrokhzad, som Azar Nafizi skrev fint om. Ett gripande människoöde. Forough Farrokhzad gifte sig mycket ung, fick ett barn, men hon […]
[…] har tidiga vanor och är sällan uppe till midnatt. De stiger upp före gryningen. Min favorit Azar Nafisi blev inbjuden till samma middag som prins Charles. En jockey som vann ett stort lopp blev hux flux […]