Jag är en bit inne i läsningen av Azar Nafisis memoar Things I’ve been silent about, och som väntat är det vibrerande känslor på ett så vackert språk att varje stycke är en njutning, även när det är bedövande sorgligt. För att vara en människa som hållit tyst om så många saker i sitt liv är hon underbart välformulerad.
Azar Nafisi växte upp i Iran under den korta mellanperioden av modernisering, där det fanns ett fönster öppet för unga flickor att välja olika vägar i livet. Hon hade en väldigt dålig relation till sin mor, en komplicerad, bitter och besviken människa, som i sin tur aldrig känt sig älskad av sina föräldrar. Å andra sidan hade Azi ett starkt och kärleksfullt förhållande till sin far, den store sagoberättaren och religionskritikern, som lämnat sin djupt religiösa familj i en sekt av vad han ansåg vara hycklare och pedofiler. Trots detta förmår han inte skydda sin egen dotter från övergrepp.
Dessa övergrepp hör till vad Azar Nafisi håller tyst om.
Men hon iakttar och funderar på mycket av det hon ser omkring sig. Och här finns många levande och speciella människor, jag gillar särskilt Aunt Mina.
———————-
Läs även andra bloggares åsikter om Azar Nafisi, Things I’ve been silent about, självbiografi
Några ord om Azar Nafisis tystnad
november 19, 2010 av snowflake
Snowflake, jag tycker också att Azar Nafisi bok är oerhört stark- och så sorglig. Jag ska inte föregå handlingen men väninnan Ezatts öde och de ord hon hann att skriva ner… är nästan för svåra att läsa. Det fanns mycket att stryka under och minnas i den här berättelsen.
” Why don’t we pay more attention to those we love? Why don’t we ask them more about every little detail, about their childhood, about how they feel, what they dream of, and if they are tired or don’t want to talk, why don’t we insist? Why don’t we keep every photograph, take notes, why don’t we ask others about what they know, those who were there before us, those who know things we don’t?”
Jag hoppas att många läser den här boken!!
Oj, har du redan hunnit läsa den? Du får gärna länka om du vill.
Har du läst Reading Lolita in Tehran också? Makalöst bra bok, jag älskar den.
Jag hoppas också att den här får många läsare!
Jag läste” Reading Lolita in Teheran” men fascinerades nog mera av ”Things I’ve been Silent About”. Jag länkar http://ingridsboktankar.blogspot.com/2009/04/things-ive-been-silent-about-av-azar.html
En helt oförglömlig bok, som sagt!
Tack Ingrid! Du skriver fint om den.
[…] har jag läst ut Azar Nafisis memoar och det som kommer att stanna hos mig är framför allt porträttet av modern (och deras eviga […]
[…] har tidiga vanor och är sällan uppe till midnatt. De stiger upp före gryningen. Min favorit Azar Nafisi blev inbjuden till samma middag som prins Charles. En jockey som vann ett stort lopp blev […]
[…] Fjäril i koppel, om min faiblesse för persiska kvinnliga författare/konstnärer, jämföra med Azar Nafisi och poeten Forough Farrokhzad och spekulera i likheter mellan Pirzadeh och Nahid Persson Sarvestani […]