Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 26 september, 2010

Jag fattar inte hur jag ska göra för att beställa böcker från bokförlaget Tranan. Kanske ska jag vara tacksam för det, jag sparar ju pengar, men det irriterar mig. Är sugen på Sefi Atta och Maissa Bey. På mina vanliga nätbokhandlar är det mycket magert, och där finns de inte på svenska. Har inte Tranan nåt samarbete med de stora nätbokhandlarna?
Petina Gappah kommer på pocket i december i alla fall.
Nuruddin Farahs nyare böcker verkar inte finnas översatta… tror ni han får Nobelpriset så att man kan vänta på det?
(Ja, jag såg Babel.)

Read Full Post »

Om en bok, kanske främst en deckare, börjar med ett litet utsnitt av ett spännande dramatiskt avsnitt där liv är hotade och stora saker står på spel, för att sen backa till ”Några veckor tidigare” eller nåt sånt, då ska man se upp. Det betyder i regel att boken är dålig, och att man försöker hotta upp den med att lägga in nåt spännande från sidan 230 i början.
Detta händer i min tidigare favorit Ian Rankins Öppet hus. Bara för att det är Ian Rankin (dock inte John Rebus) så läser jag till sidan 70 innan jag ger upp. Personerna är ointressanta, jag lär inte känna nån av dem, storyn är ointressant, och jag skiter i hur det går för dem. Det känns som att Rankin vill bli filmad av, säg, Guy Ritchie och att en av rollerna ska spelas av, säg, Brad Pitt eller Don Cheadle.
Ska Ian Rankin sälla sig till Michael Connelly i gänget som jag tyckt så mycket om men som numera är oläsbara? Mycket trist.
————————————-
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Read Full Post »


Jag har börjat kolla på Nurse Jackie, den knarkande, otrogna och hjälpande sjuksköterskan. Edie Falco från Sopranos gör rollen, och hon gör det väldigt bra. Den här serien är motsatsen till svart/vit, och jag tänker följa den. Onsdagar 22.30 på ettan.
Jag letade ett klipp där en ambassadanställd skurit sönder en prostituerad, för att sen gå fri. Han kommer in på akuten för att få sitt öra fastsytt, och hinner fälla några riktigt vidriga kommentarer om sitt offer. Jackie tar örat med sig in på damtoaletten , säger ”fuck you” in i det, och spolar ner det.


En helt annan kvinnotyp är Alicia Florrick, vars make chefsåklagaren sitter i fängelse och vars otroheter valsar runt på internet. Alicia börjar jobba som advokat igen efter att ha varit hemmafru längre, tar hand om barnen, försöker komma överens med sin svärmor, och kanske till och med förlåta sin man nån gång. Eller åtminstone få ut honom ur fängelset.
Birollen Kalinda här är en favorit, spelas av Archie Panjabi.
The Good Wife går på måndagar, 21.00 på TV4.

Men! Det allra bästa som går att se just nu är danska Brottet. Sara Lund är precis så sur som jag vill ha henne. En andra säsong, på tio avsnitt, började i onsdags. SVT 21.00.
———————–
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Read Full Post »

Niklas Orrenius är politisk reporter på Sydsvenskan och har skrivit en rad reportage och artiklar om Sverigedemokraterna. Till skillnad från många andra har han pratat med SD:arna själva. Han är mycket tydlig med att man som journalist måste lämna sin egen avsky hemma och anstränga sig för att behandla Sverigedemokraterna som ett parti.
Här hittar jag reportage jag läst förut; som den underbara historien från Färöarna där några ledande sverigedemokrater tror att en satir är på riktigt och hyllar en figur som sitter på kammarn och föraktar allt nytt. Men även reportaget om läraren som får sparken från jobb efter jobb när tidningarna skriver om att han är Sverigedemokrat. (Efter detta fick Orrenius många hatmejl.)
Sverigedemokraterna bildades av folk från organisationen Bevara Sverige svenskt, en ren nazistorganisation. Orrenius skriver om den mycket medvetna strategin att rensa ut nazister och renodlade rasister ur partiet, att bli rumsrena. Det är till exempel numera okej att vara svensk och mörkhyad, om man omfattar svenska värderingar. Det hindrar inte att en Sverigedemokrat med en dotter adopterad från Indien får utstå hård kritik. Och fernissan är inte tjockare än att rent rasististiska uttalanden poppar upp här och där, sånt som den ledande klicken försöker hyssja ner. (Gränsen för vad som anses vara rasistiskt är dock inte densamma som för de flesta av oss andra.)
Den ledande klicken består av Jimmie Åkesson, Björn Söder, Richard Jomshof (läraren) och Mattias Karlsson. Flera av dem läste statskunskap i Lund. Den andra ytterligheten i partiet är förstås folk som i youtube-klippet jag antar att alla har sett. (Julafton.) Men alla är inte som den senare, vilket på ett sätt är synd, för det vore ju mycket lättare att avfärda SD då.
Sverigedemokraterna får sitt stora brejk i och med Åkessons debatt mot Mona Sahlin i tv. Dessutom äger de stora delar av nätet. (Nej, jag vill inte länka. Det går lätt att hitta för den som vill.)
Politiskt skriver Orrenius att SD blivit mer nationalistiska. Det handlar om Sverige, nationalstaten, ”det svenska”, ”svensk kultur”. Någon utrikespolitik har de inte, och skäms inte för det heller. Jämställdhetspolitik? Nej. Kulturpolitik? Centralstyrd, och ”svensk”, som sagt. Försvarspolitiken går ut på att stärka försvaret, vilket lockat en och annan bitter moderat till partiet. I kriminalpolitiken har de skippat kravet på att införa dödsstraff.
Orrenius bok är bra och tankeväckande, men jag hade velat ha mer. Om kriminalpolitik, och hur många sverigedemokrater som är dömda för brott. Om invandringspolitiken. Om inställningen till homosexuella.
Godmorgon världen ägnade sin första timme åt det svenska valet. Enligt O har tidigare läst denna bok. A fraction of the web vill gärna diskutera.
——————————
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Read Full Post »