Jag blir nyfiken på att få veta mer om den sumeriska gudinnan Inanna, även känd under namnet Ishtar. Idag skriver ett gäng litteraturvetare på DN:s debattsida om att berättelsen om Inanna skulle passa mycket bra att ges ut i Alla tiders klassiker. Eftersom debattörerna också för ett resonemang om manliga hjältar/kvinnliga offer och vår skolundervisning så utlöses förstås de vanliga hatinläggen och kommentarerna och dem orkar jag bara inte läsa igenom för att se om det finns nåt vettigt gömt där nånstans.
Så jag undrar här istället: Är det nån som läst lite mer om Inanna? Är det värt att leta rätt på en bok om henne?
Det ska finnas en svensk översättning, här berättas ganska mycket, och berättelsen om Inanna har blivit teater också.
———————-
Läs även andra bloggares åsikter om Inanna, Alla tiders klassiker, myter, gudinna
Gudinnan Inanna — har någon läst?
augusti 30, 2010 av snowflake
21 svar
Kommentera
Mest lästa inlägg
Senaste kommentarer
Hanneles bokparadis om Sofi Oksanen: Norma Hanneles bokparadis om Sofi Oksanen: Norma styleonfile om Sofi Oksanen: Norma snowflake om Vad jag läser just nu styleonfile om Vad jag läser just nu mycket om
Alice Walker Ann Patchett Battlestar Galactica best of 2014 best of 2015 biografi bok blir film böcker Carol Shields Charlaine Harris dagböcker Daphne du Maurier deckare Dexter Doris Lessing Dorothy L Sayers fantasy far-dotter far-son film författarkoppling förjävliga liv George Orwell Gilmore Girls Jerusalem Josephine Tey Joyce Carol Oates konst Krimalfabetet kristet kärlek Laura Bush lord Peter Wimsey Margaret Atwood meta Modesty Blaise mor-dotter mormor musik Nancy Mitford New York Ngaio Marsh nobelpristagare norskt noveller Octavia E Butler omläsning Patricia Briggs Patti Smith poesi presidentfruar psykisk sjukdom radio Rosamond Lehmann science fiction Selma Lagerlöf Sherman Alexie Siri Hustvedt självbiografi skräck Sofi Oksanen Sookie Stackhouse språk Stephen King Sylvia Plath systrarna Mitford Tawni O'Dell Tematrio tv Umeå urban fantasy Ursula K LeGuin vampyrer Virginia Woolf W Somerset MaughamFölj mig på Twitter
Mina tweetsPå twitter
Tweets av SusSternerKategorier
- Almapristagare (2)
- amerikansk politik (18)
- Ann Cleeves (8)
- Ann Patchett (11)
- Augustpristagare (2)
- Azar Nafisi (2)
- Årets första bok (8)
- barnböcker (20)
- böcker (1 202)
- böcker med färg (13)
- Best of 2008 (5)
- Best of 2009 (22)
- Best of 2010 (22)
- best of 2011 (21)
- Best of 2012 (13)
- best of 2013 (9)
- Best of 2014 (18)
- best of 2015 (24)
- best of 2016 (10)
- besvikelse (5)
- bibliotek (12)
- bibliotekslån (4)
- biografier (22)
- bipersoner värda att minnas (12)
- bloggosfären (35)
- bok blir film (45)
- bok blir tv (8)
- bok i bok (11)
- Bokcaféer (7)
- bokhandlar (14)
- bokhyllor (12)
- bokinköp (83)
- bokomslag (16)
- bokrea (10)
- Buffy the vampire slayer (8)
- C S Lewis (6)
- Carol Shields (6)
- Charlaine Harris (19)
- citat (20)
- Curtis Sittenfeld (7)
- dagböcker (18)
- Daphne du Maurier (13)
- deckare (161)
- Dennis Lehane (8)
- deprimerade författare (4)
- det här med Gud (7)
- Doris Lessing (21)
- Dorothy Sayers (36)
- DOROTHY/OZ-samlingen (6)
- Douglas Sirk (6)
- dramatik/teater (11)
- Eleanor Roosevelt (5)
- Else-Britt Kjellqvist (2)
- enkäter (17)
- essäer (4)
- essäer med mera (7)
- facklitteratur (30)
- fantasy (49)
- Författare jag träffat (10)
- författarfoton (4)
- författarframträdande (29)
- författarkoppling (50)
- film (76)
- Frieda Hughes (5)
- GATSBY-samlingen (7)
- George Orwell (2)
- George R R Martin (7)
- Gillian Flynn (5)
- Gilmore Girls (15)
- graphic novels (12)
- hyllvärmare (2)
- I Corren (23)
- James Tiptree (6)
- Japan (9)
- Jean Webster (2)
- Jerusalem/Israel (21)
- Joanna Russ (4)
- Josephine Tey (8)
- Joyce Carol Oates (26)
- Julböcker från jobbet/klubben (8)
- Karl Ove Knausgård (4)
- klassiker (25)
- Klassiska kvinnor (9)
- konst (27)
- kristet (27)
- Kristian Lundberg (7)
- Lämnar oläst (12)
- Läsning om läsning (7)
- Läsrapporter (55)
- listor (11)
- litteraturorienterat (60)
- livet (94)
- Majgull Axelsson (1)
- Margaret Atwood (1)
- Masada-samlingen (2)
- meta (55)
- Michael Chabon (8)
- Mina läsår (2)
- Mo Hayder (8)
- Modesty Blaise (8)
- mormor/farmor (11)
- Muriel Spark (4)
- musik (46)
- New York (7)
- Nicola Griffith (5)
- nobelpristagare (66)
- norskt (14)
- noveller (34)
- Octavia E Butler (17)
- Olga Tokarczuk (6)
- omläsning (38)
- opera (6)
- paranoia (10)
- Patricia Briggs (9)
- Patricia Highsmith (4)
- Patti Smith (13)
- persiskt (4)
- Philip K Dick (8)
- poesi (53)
- presidentfruar (22)
- quiz (4)
- radio (38)
- Robert Graves (4)
- romerskt (9)
- Rosamond Lehmann (12)
- science fiction (104)
- science fictionkurs (12)
- Selma Lagerlöf (10)
- serier (20)
- Shaun Tan (1)
- Sherman Alexie (11)
- Siri Hustvedt (10)
- självbiografiskt (68)
- skräck (24)
- Sofi Oksanen (9)
- Star Trek (8)
- Stephen King (13)
- Sylvia Plath (11)
- systrarna Mitford (16)
- Tana French (6)
- Tawni O'Dell (9)
- The ALICES (7)
- Toni Morrison (5)
- tv (163)
- tysk litteratur (8)
- Ulla Isaksson (8)
- urban fantasy (19)
- Ursula K LeGuin (19)
- utställningar (10)
- vampyrer (25)
- Virginia Woolf (5)
- W Somerset Maugham (15)
- Wislawa Szymborska (4)
Arkiv
Sidor
-
Meta
snowflakes in rain 
Jag har läst. Men så har jag läst religionshistoria också.
Om man gillar att läsa såna där mytologiska texter (tänk Gilgamesheposet) så kan det kanske vara kul. Men jag kan ärligt talat säga att även om det var _intressant_ så var det liksom inte… ja, ”bra”, så där objektivt.
Det behöver (precis som Iliaden eller många grekiska dramer) en kontext för att bli spännande, och för att man alls ska förstå, tänker jag. Lättillgängligt tycker jag inte att man kan säga, men det är å andra sidan inte så många av verken med manliga aktörer heller, från samma tid, så detta är ju absolut ingen anledning till att verket inte skulle med in i kanon.
Jag gillar namnet Inanna rätt bra däremot. ”Ishtar” har jag alltid tyckt låter kallare och hårdare, och mer krigiskt.
(När jag läste debattartikeln på dn i morse så tänkte jag även på Marianne Fredriksson och hennes genombrottsböcker om Paradisets barn, som omtolkade bibelns skapelseberättelse och de följande myterna. Ett slags kvinnlifierade. Jag tycker att Fredriksson lyckades _både_ mystifiera och konkretisera de välkända myterna. Och jag vet flera exempel då folk gick från Fredrikssons böcker till källorna, dvs 1 Mosebok i det här fallet. Jag tänker att det kanske är något liknande som skulle kunna hände med Inanna? Om någon populariserar och moderniserar historien och för fram den, så får kanske även myten och originaltexten nya läsare, som kommer till den med en tolkningsram som hjälper dem att ta till sig den. (Sen tycker jag i och för sig att man kan diskutera de där glasögon som man som läsare har på sig efter att ha sett en filmatisering, eller efter att ha tagit till sig en modern tolkning av ett klassiskt verk – dessa kan ju vara långt ifrån författarens/tidens intentioner, och leda ”fel” i många fall, eller blockera andra vägar att närma sig verket.))
JA! Det är ju en strålande idé, någon nutida bra författare borde göra en Fredriksson. (Jag tänkte imorse: ”Jag vill se filmen”, men det var ju extremt dumt eftersom nästan alla såna där filmer på mytologiska händelser blir urusla och fåniga.)
Eller en julkalender.
Åh, jag minns den här julkalendern så väl. Allt jag egentligen ”kan” om grekisk mytologi har jag härifrån (eller okej då, jag har pluggat in en del släkttavlor efteråt). Ett oerhört bra program!
(Jag trodde till exempel länge att det fanns ett språk som hette ”pollatin”, eftersom man benämnde alla stjärnbilder både på svenska och ”pollatin”. Typ ”den här stjärnbilden heter Stora björn på svenska och kallas Ursa Major pollatin”. Jag var åtta år, tror jag.)
Samma här. Där lärde jag mig mycket (som jag sen glömt bort). Underbart med språket pollatin! 🙂
Jag har den i samlingen men har inte läst så mycket…
Har för mig att jag jagade upp den när jag läste litteraturvetenskap och vi läste Kerstin Ekmans ”knivkastarens kvinna”.
Jaså, har Knivkastarens kvinna något med Inanna-myten att göra? Spännande!
När jag googlar lite ser jag att Knivkastarens kvinna handlar om psykos, depression och mentalsjukhus… men Inanna var tydligen en kraftfull gudinna: fruktbarhet och erotik, krig och makthunger. Hm. Låter inte så depressivt, men …
har för mig att man skall se det som en parallell till vandringen i underjorden… men det var åtskilliga år sedan och om det var en allmän åsikt eller bara föreläsarens minns jag inte…
Men då förstår jag. Flera av länkarna jag läst tar upp just undergångsvandringen.
Hej!
Jag vill ge dig ett boktips där det bland annat står skrivet om Innana. Författaren heter Margareta Skantze och boken som kom ut i våras heter ” Vägen till Henne – om kvinnans försvunna historia” ( http://www.arakne.se) .
Den recenserades även nyligen av Karolina Lindén på Feministbiblioteket.
http://feministbiblioteket.wordpress.com/2010/08/06/gastrecension-av-karolina-linden-skantze-margareta-vagen-till-henne-2010/
Vägen till Henne tar sin läsare på en svindlande tidsresa från de neolitiska samhällena med sin dyrkan av den Stora Föderskan, via gudinnekulten i den egyptiska, sumeriska och grekiska kulturen, genom tvåtusen år av Maria-kult fram till vår egen tid.
Författarens drivkraft är hennes sökande efter ett svar på frågan: Varifrån kommer detta slentrianmässiga kvinnoförakt som tycks genomsyra det västerländska samhället trots åratal av jämställdhetspolitik? Vägen till Henne bygger på ett stort antal böcker av mestadels nyutkommen internationell litteratur, inte minst inom teologins område.
Hej Petra!
Tack för tipset, det var ett rejält svar. 🙂 Och bra länkar.
Men jag undrar en sak: Vad har hänt med Birgitta Onsell? Räknas hon inte alls nuförtiden? På 1990-talet var hon rätt stor, hon är väl den som gjort mest för att lyfta upp gamla gudinnemyter i det här landet. Jag tycker att hon borde få lite kredd i alla fall.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Birgitta_Onsell
Men jag vet inte om hon gav sig utanför Nordens gränser, och brydde sig om sumeriska gudinnor.
Den fina julkalendern… åh.. Sif Ruud och Johannes Brost (var det väl?)- jag bara älskade den. Inanna…gudinnor- jag tänker på Monica Sjöö, Marija Gimbutas… The Goddess movement- men då rör vi oss något i rikning mot new age förstås- men jag läste mycket sådan litteratur för sisådär en tio år sedan- jag tyckte att det var mycket intressant. Om olika gudinnor skriver bland andra Jean Shinoda Bolen.
Tack Ingrid, för dina tips. Namnet Monica Sjöö känner jag igen, hon har nog stått i nån kompis bokhylla nånstans. Rörelsen mot New age känns lite svår för mig av flera olika skäl, jag går i baklås.
Och visst var det Brost, det bästa han gjort. 🙂 Sif Ruud är också så skön.
o Geten! Glöm inte geten!
jag har visst glömt geten…
*skäms*
Inte läst, men blev välfigt nyfiken. Tycker svaren här ovan tyder på massor av goda idéer!
Håller med!
Hej
Det finns en underbar bok av en man som heter Hal Duncan. Titeln på själva boken är ”Vellum” och i den får Inanna massor av plats. se gärna: http://www.infinityplus.co.uk/stories/vellum.htm
Väl mött
M
Hej Magnus B
Det var ju ett roligt tips, scottish SF. 🙂
Tack!
Som jag förstår saken består Inanna-texter av många olika fragment som hittats här och där och som sammanredigerats i nutid. Till skillnad mot exvis Odysséen som nog också har sina redaktörer men sina hundratals år före 0.
Jag kan tycka att sådana fragment passar mkt väl i en antologi för gymnasiet, men som epos i Alla tiders klassiker, njäe.
Jaså är det så? Då är det ju verkligen läge för nya skönlitterära tolkningar! Såna där fragment är ju urtradiga att läsa i följd. Som du säger, det räcker med att läsa dem i en antologi.